| 1. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Arbetet från plan till hus. Åsikter om genomförandet av BoStad2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en temarapport om arbetet med genomförande inom BoStad2021. Forskargruppen vid Chalmers har följt satsningen sedan 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? I januari 2021 hade 19 av de 30 projekten inom BoStad2021 genomförts ända till slutbesked. I genomsnitt hade planarbetet tagit 21 månader, och hälften så lång tid hade sedan förbrukats före startbesked efter att detaljplanen fått laga kraft. Tiden mellan laga kraft för detaljplanen och startbesked varierade kraftigt. Det tyder på att frågor om genomförandet är väsentliga. Sju detaljplaneprojekt har valts ut och bland de medverkande har femton personer från byggherreföretag och tio kommunala representanter intervjuats under oktober-november 2020. Har det förändrade arbetssättet under planeringsskedet i BoStad2021 påverkat genomförandet? Huvudfokus för det ändrade arbetssättet inom BoStad2021 har varit planeringsskedet. Men när målet är ett visst antal färdigställda bostäder till 2021 så är genomförandet, skedet efter att en detaljplan har fått laga kraft, minst lika viktigt för att nå framgång. Om fler bostäder med god kvalitet ska skapas snabbare, krävs en helhetssyn på exploateringsprocessen från start till inflyttning. Då blir genomförandeskedet viktigt. Kommunen bör göra en första samlad bedömning av förutsättningarna för att genomföra exploateringen av ett visst markområde redan innan den formella planläggningen inleds. Principer och rutiner för sådana bedömningar bör tas fram och göras allmänt tillgängliga. Förhållandet till angränsande områden, till stadens fysiska nätverk (vägsystem oavsett huvudman, ledningsnät) och krav på samhällsservice bör beaktas så tidigt som möjligt. De ekonomiska konsekvenserna bör kartläggas. Redan här bör planarkitekter delta i arbetet för att säkerställa boendemiljöer med hög kvalitet och genomförbara projekt. Vidare bör kommunen arbeta projektorienterat genom hela exploateringsprocessen och ge en projektledning mandat att styra genomförandeplanering, genomförande och uppföljning. Genomförande- planering bör systematiseras med stöd av en projektmanual. I den bör också ingå på vilket sätt kommun och företag ska samverka under genomförandet. Genomförandeplaneringen förfinas under planeringsskedet. Intervjusvaren pekar tydligt på tre viktiga punkter i genomförandeplanering: samordning med kommunalteknik, uppklarande av meningsskiljaktigheter inom kommunen och mellan kommun och företag samt att det finns tillräcklig tid för avtalsskrivande. Frågor som utbyggnadsordning, etableringsytor och andra behov av tillfälliga lösningar bör tas upp tidigt i planeringen. Ända in i byggfasen bör kommunen fortsätta med en samlad projektövervakning och ha en tydlig kontaktpunkt för byggherrar så att nya komplicerade frågor snabbt kan lösas. Liksom inför bygglovsansökan bör kommunen förtydliga vilka dokument som behövs för de olika momenten och vilka krav som ställs på dokumenten. Eftersom det kan vara svårt att skapa stabila personkonstellationer är det väsentligt att både byggherrar och kommunala organ har effektiva rutiner för överlämningar mellan skeden och mellan personer. Kommunen bör formulera en klar policy för projektanpassad samverkan. Syftet med och formerna för samverkan i olika skeden bör tas in i avtal mellan kommunen och byggherrar. När kommunen gör en särskild satsning på bostadsbyggande med projekttidplaner och deadline, bör det skapas starkare incitament för att nå målen genom tydligare avtal mellan kommun och företag.
|
|
| 2. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 4
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den fjärde delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: • Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande? • Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? • Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen? Insamlingen av material till delrapporten har omfattat intervjuer, tre enkäter, ett seminarium, deltagande i möten inom BoStad2021 och studier av dokument. Ambitionen i BoStad2021 har varit att leverera 7 000 inflyttningsklara bostäder utöver den ordinarie produktionen till 2021. I december 2019 fanns inom ramen för BoStad2021 mer än 6 800 bostäder i detaljplaner som fått laga kraft och det var fortfarande teoretiskt möjligt att nå målet. Samtidigt låg prognosen för inflyttningsklara bostäder till 2021 cirka 2 000 under målet och visade att 5 093 bostäder skulle kunna stå klara på jubileumsårets sista dag. Forskargruppens övergripande slutsats är att prognoserna för inflyttningsklara bostäder till 2021 hade minskat på grund av flera samverkande faktorer. Processen tog längre tid än vad som ursprungligen förväntades, bostäderna skulle inte hinna färdigställas i tid. Vidare att marknadsförutsättningarna förändrades till det sämre och slutligen att antalet bostäder som ursprungligen avsågs byggas ibland var oklart eller rent av överoptimistiskt. Vi drar slutsatsen att arbetssättet inom BoStad2021 har bidragit till att förkorta tiden för själva detaljplaneprocessen men inte till att leverera hela det förutbestämda antalet inflyttningsklara bostäder i tid. Lärdomarna för den ordinarie processen är framförallt att exploatörernas och kommunens åtaganden och leveranser bör preciseras och avtalas vad gäller till exempel antal bostäder och tider för delprocesser fram till inflyttning. I en tid med hög efterfrågan på bostäder borde fördelar som ett prioriterat spår genom den kommunala planeringsprocessen ha kunnat balanseras av skarpare krav på leverans från företagen. Det är uppenbart att projekten inom BoStad2021 har bidragit till en markant ökning av det totala bostadsbyggandet i Göteborg. Totalantalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus pendlade kring 1 700 under åren 2014-2017 för att sedan stiga till 2 286 under 2018 och till 3 321 under 2019. I fråga om ekonomi belyser rapporten hur resursförbrukningen hos de kommunala förvaltningarna påverkades av de tre huvudåtgärderna. En analys visade att timförbrukningen inom Stadsbyggnadskontoret varit markant lägre per projekt i BoStad2021 än i övrig liknande bostadsproduktion. Vi konstaterade att 20 % snabbare detaljplanering gav cirka 20 % färre arbetstimmar, jämfört med ordinarie produktion. Sannolikt har det förändrade arbetssättet i BoStad2021 bidragit till denna effektivisering. Våra fördjupade studier av villkor för samverkan enligt aktuell forskning och i praktiken i BoStad2021 stärker forskargruppens tidigare rekommendationer att permanenta en samlokaliserad, gemensam kommunal projektorganisation för detaljplanering och att precisera och avtala syfte, mål och respektive parts åtagande i samverkansprocesser. Gemensamma digitala system för de kommunala förvaltningar som är med i detaljplaneringen bör införas, även för att säkra att resursförbrukningen kan följas upp, analyseras och styras. Vilken påverkan på totaltiderna har olika upplägg för att förbereda och sluta avtal mellan byggaktörer och kommunen? Rapporten pekar på att successivt ändrade rutiner för mobilitetsavtal och markprissättning har gjort processerna mer effektiva. Vid en internationell jämförelse med andra program för att snabbt öka bostadsbyggande framstår BoStad2021 som relativt lyckat även om målen inte uppnås. En kombination av god efterfrågan på bostäder och satsningens tydliga målbild och förändrade arbetssätt har sannolikt bidragit till framgången. I det fortsatta arbetet kommer följeforskningen att studera vilka konsekvenser det förändrade arbetssättet har fått för genomförandeskedet, i vilken utsträckning kommunen och företagen har ändrat arbetssätt, samt en analys av kvaliteten i det som byggs. Det gick snabbare att planera, men blev det bra?
|
|
| 3. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2014, two Göteborg housing developers and one architectural firm presented the city with a proposal for accelerating the development of new projects to satisfy residential demand. The political response was to launch a programme, later called BoStad2021, linked to the 400-year anniversary of the foundation of Göteborg, and the target was to have 7,000 dwellings finished by the end of 2021. These dwellings were intended to be an addition to the “ordinary” production volume, which in preceding years was about 2,000 dwellings annually. The city was to select sites, almost only in suburbs due to the city densification policy, and no less than 31 sites were identified, corresponding to 26 developers, of which four companies were owned by the city itself. From the outset, the programme had a stated political emphasis on meeting two deadlines: for the approval of the detailed development plans and for the completion of all projects. Internal municipal coordination was strengthened by creating a group of three project managers, one from each department, and shifting their main responsibilities according to project stages. Staff from departments were co-located, physically supporting closer interdepartmental coordination. Attempts were made to move from sequential processing of plans and permits to parallel processing, especially of detail planning and issuing of building permits. Collaboration with developers was organized by instituting a hierarchy of fora: a Coordination Group with officials and developer senior managers, Project Groups and Working Groups. Developers were encouraged to set up a group of their own. There were collaboration agreements with the city, signed by each developer. Furthermore, the city saw to it that developers signed mobility agreements (including creation of car pools, bicycle spaces and other actions reducing private car use) to convince central government that traffic generation would be limited and also the need for road reinvestment. The estimated total number of work hours used for each plan indicates that BoStad2021 plans consumed about 500 work hours less than other plans. Questionnaire responses from developers, who were asked to compare their resource use during the planning stage with similar suburban infill projects not part of BoStad2021, did however suggest that resource use was higher by about twenty per cent, although there were large differences between projects within the programme. The municipality assigned an extra MSEK 120 for coordination and communication. Whereas the planning process has been accelerated by about twenty per cent within the BoStad2021 programme, the average duration of building permit processes has been much longer than intended. It seems that the best explanation for the success of the programme, as measured by a more rapid production of plans, is the clearly expressed political goal in itself. An important consequence has been an emphasis on projectivization in the planning and development processes. There has been a tendency among developers to lower the number of actual dwellings to be built in a first stage, once the detail plan had gained legal force which reduced a fundamental uncertainty. Slightly less than 4,000 dwellings had been finished at the end of 2021, but it is obvious that more will be completed within a year or two. From the outset, it was required that the quality of BoStad2021 projects should be at least as good as for other comparable infill projects in Göteborg, despite a more rapid planning process. We first assessed the urban qualities of the development plans, having derived six quality aspects from earlier urban research, municipal policy documents, developer marketing materials, appeal cases and a workshop. In 2021, we applied nine quality aspects, mostly taken from earlier walkability studies, to assessments based on our site visits to fifteen BoStad2021 projects and ten comparable projects. The general quality level was found to be similar for both groups of projects. We have pointed out, however, that several projects in both groups suffer from traffic, as well as lack of well-designed green spaces and play areas. Policy ambitions to create multi-use city areas have proved difficult to fulfil through suburban small infill projects. Our continuous evaluation began in 2015 and has followed the programme throughout the years, producing annual reports and theme reports. Empirical data were collected through document studies, project site visits, participation in meetings, workshops, seminars, interviews and questionnaire surveys. Insights from the evaluation have led to the following four major recommendations. The current fragmented development process should be replaced by a process management model with digital tools, allowing projects to be monitored and controlled throughout the entire process from start to completion. Departments critical to the development process should be part of a unitary municipal project organization, and a project manager operating across departments should be appointed for each development project. If detailed development plans are to be processed rapidly, plans that are highly dependent on regional and central public authorities should be avoided. A coordinated view of infrastructural development, engaging both the municipality and central government, should be established in strategic documents. Strategic expansion planning based on fundamental knowledge of what constitutes and preserves mixed-use urban areas is needed. Small projects on unsuitable sites lack the potential for multifunctionality. Larger and more coherent areas of expansion with shopping strips and other types of services should be prioritized. This also requires that development agreements between the municipality and developers, including time schedules, are reached.
|
|
| 4. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Snabbare och minst lika bra? Bedömning av kvaliteter inom BoStad2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den tredje temarapporten från följeforskningsprojektet kring BoStad2021. Rapporten handlar om stadsmiljökvaliteter och boendemiljökvaliteter i bostadsprojekten inom BoStad2021. Forskargruppen vid Chalmers har följt BoStad2021 sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggherrar. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? Ambitionen i BoStad2021 har varit att åstadkomma minst samma kvalitet som i övrig produktion. Kvaliteten i det byggda resultatet skulle inte minska som en följd av en uppsnabbad detaljplaneprocess. Projekten och de nya stadsmiljöerna skulle hålla minst samma kvalitet som i annan produktion. Här har vi analyserat om denna ambition förverkligades. Blev kvaliteten lidande av en uppsnabbad planering? Analysen har genomförts i två steg, först en analys av detaljplaner (redovisades i vår Delrapport 3, 2019) och sedan av ett urval av det byggda resultatet 2021. Femton projekt inom BoStad2021 och tio från annan liknande produktion har valts ut för bedömning i jämförande syfte. Forskargruppen har haft fokus på stads- och boendemiljöer. Tjugofem platsbesök har genomförts och dokumenterats av forskargruppen. Grunden för kvalitetsbedömningen utgörs av internationell forskning, kommunens och byggherrarnas kvalitetsuppfattningar som de uttrycks i stadens styrdokument och i byggherrarnas marknadsföring och projektbeskrivningar. Våra bedömningar har även påverkats av en genomgång av överklaganden av detaljplaner och av en workshop som vi ordnat. Vi ser ingen avgörande skillnad i kvalitet mellan projekten inom och utom BoStad2021. Kortare planeringstid har enligt vår utvärdering inte lett till sämre kvalitet än i övrig produktion. Vi finner inga samband mellan planeringstid och kvalitetsnivå. Men vi noterar också att projekten såväl inom som utom BoStad2021 i flera fall har haft svårt att leva upp till de kvalitetsambitioner som kommunen och byggherrarna har uttryckt. Med några få och goda undantag är det långt till blandstadsidealet: stadsgator, levande bottenvåningar, funktionsblandning; stadsmiljöer som inte domineras av bilar, tillgång till gröna utemiljöer och barnperspektiv lyser med sin frånvaro i flertalet projekt. Slutsatsen blir att, ja, projekten inom BoStad2021 blev minst lika bra, men tyvärr är lika bra inte detsamma som bra. Rapporten pekar ut framtida utvecklingsområden och presenterar vad som kan göras för att både planera snabbt och bygga stadsrum med bra kvalitet. För att höja stadsmiljökvaliteter och boendemiljökvaliteter i bostadsprojekt föreslår forskargruppen att: · All planering och utbyggnad bör ta sin utgångspunkt i platsens förutsättningar och inte försöka förverkliga blandstadsideal där förutsättningar för det saknas. · Urvalet av tomter bör göras utifrån en bedömning av om det går att skapa tillräckliga kvaliteter ur alla relevanta aspekter. Särskilt bör Grön stad och barnperspektivet lyftas fram. · Större sammanhängande utbyggnadsområden bör prioriteras på bekostnad av mindre förtätningar på tomter med svåra förhållanden. Då kan förutsättningar skapas för att förverkliga blandstadsidealen. · Kommunen bör utarbeta enkla riktlinjer för förtätnings- och kompletteringsprojekt som primärt utgår från existerande förhållanden och möjligheter. Ge högre prioritering åt grundläggande boendemiljökvaliteter. Ägna särskild omsorg åt bottenvåningarna. · Inför ett koordinerat och gemensamt system inom staden för kvalitetssäkring och uppföljning . Sätt färre och långsiktigare mål på fullmäktigenivå, låt dem gälla i minst en mandatperiod. Reducera antalet styrande dokument och koordinera planerande förvaltningar med gemensamma styrdokument. Ge arkitekturutskottet i uppdrag att förtydliga vilka kvalitetskriterier man utgår ifrån. · Planera stadsmiljöerna utifrån ett helhetsperspektiv. Ägna stor kraft åt att tidigt i planeringen lösa basala funktioner som avfallshantering, tillgänglighet, brandskydd och parkering, trafik så att dessa inte riskerar att försämra den lokala miljön genom sena och dåligt genomarbetade lösningar. Ge mandat till en förvaltning att tydligare och mer handgripligt koordinera genomförandet av stadsmiljön, inklusive alla tekniska och funktionella aspekter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bröchner, Jan, 1948, et al.
(författare)
-
Accelerated planning for urban housing infills: coordination strategies
- 2021
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Informa UK Limited. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 29:6, s. 1113-1131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The outcome of local policies to satisfy residential demand by accelerating urban planning and development is studied here for an infill programme with about 30 plans and a target of 7,000 new suburban dwellings, launched by a mid-sized Swedish city, Gothenburg. Interviews with developers and officials, questionnaires, policy and planning documents including appeals have been analyzed. Three municipal strategies for acceleration were applied: interdepartmental coordination, collaboration with developers and parallel processing of plans and permits. Plans were produced more rapidly, but the goal of parallel work on building permits was seldom achieved. A complex pattern of delay causes has been found and is discussed in the light of coordination strategies. Strong initial focus on the physical design in the detailed development plan overshadowed the need for an early identification of coordination issues throughout the stages of implementation. This emerges as one reason why developers have been reluctant or unable to start detailed design early on, instead of embracing the principle of parallel planning and preparation for a building permit.
|
|
| 7. |
- Gregorowicz-Kipszak, Joanna, 1982, et al.
(författare)
-
Bygga bort utsatthet? En kunskapsöversikt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv bidra med en kunskaps-översikt som gör att Framtidens investeringar i stadsutveckling i sina utvecklingsområden (däribland ca 3 000 nya bostäder) gör dem attraktiva att bo i för en bredare kundgrupp, för att på så sätt höja områdenas socioekonomiska status. Kunskap har hämtats från internationella vetenskapliga publikationer och erfarenheter från åtta projekt där byggåtgärder har vidtagits för att höja attraktiviteten hos olika förortsområden. Litteraturöversiktens genomgång av ca 150 publikationer ger en bred insikt i faktorer som bidrar till att en investering i ett utvecklingsområde attraherar en bredare kundgrupp. Översikten baseras primärt på internationella vetenskapliga artiklar och monografier som publicerats under betryggande former efter oberoende granskning (peer-review). När publikationer som inte granskats vetenskapligt ändå tas upp, markeras detta särskilt. Även svenska studier som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter ingår. Empiriska studier som behandlar socioekonomiska områdeseffekter av nybyggnad, ombyggnad eller rivning har prioriterats, liksom material från länder med jämförbar förortsproblematik. Översikten tar upp vad som är känt om olika hushålls boendepreferenser, och med tanke på socioekonomiska förändringar särskilt studier av förutsättningar för social blandning på områdesnivå. Indirekt kan olika hushålls flyttningsrörelser tolkas som påverkade av bostads- och områdesegenskaper, vilket gör flyttstudier intressanta. Studier av effekter av byggåtgärder inklusive rivning och ombyggnader ger ett annat väsentligt perspektiv. Vissa studier av samband mellan fysiska åtgärders effekter på kriminalitet har också intresse, även om täckningen är mindre fullständig här. Viktiga slutsatser av litteraturgenomgången är att enbart renoveringar normalt inte ändrar ett områdes socioekonomiska blandning, och att byggåtgärder har begränsad effekt om inte andra sociala förutsättningar, inte minst skolsituationen i ett område, ändras. Ökad etnisk segregation uppstår oftast genom att inhemsk befolkning väljer att lämna ett problemområde. Områdens fysiska form förefaller sakna betydelse för att motverka organiserad brottslighet. Vidare ingår korta redogörelser för fem utsatta svenska bostadsområden (Drottninghög, Karlslund, Rosengård, Tingstorget och Vivalla) där man har ändrat fysiska strukturer – eller där ändringar är nära förestående. Tre danska områden med åtgärdsprogram har dessutom valts ut därför att de är problemförorter till tre större städer: Gellerupparken, Tingbjerg och Vollsmose. För att illustrera hur kunskapsöversiktens resultat kan översättas till konkreta principer och utbyggnadsförslag har vi tillämpat dem på ett utsatt område i Göteborg, Grevegården i Tynnered. De sju principerna som vi illustrerar är: 1. Anlägg ett stråk med verksamheter i bostadshusens bottenvåningar 2. Bygg slutna kvarter med privata gårdsrum 3. Skapa tydligare förhållande mellan privat och offentligt i grannskapet 4. Vänd bostadsentréerna mot gatan 5. Sprid parkeringsplatserna: gatuparkering 6. Komplettera med mindre bostäder och småhus som utnyttjar landskap och topografi 7. Organisera grönstruktur där fickparker ingår Att lyfta ett område ur utanförskap kräver olika insatser från många håll. Nyproduktion och renovering måste ses som bara ett led i att förbättra ett områdes socioekonomiska status, göra det attraktivt att stanna i för de hushåll som har fått sysselsättning och högre inkomster, samtidigt som området blir mer attraktivt att flytta till. Förutsättningarna för att utsatta områden ska kunna ändra status skapas till stor del av nationell politik, och handlingsutrymmet för svenska kommuner och bostadsföretag är begränsat.
|
|
