SwePub - sökning: WFRF:(Jonung Lars)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Jonung, Lars, et al. (författare) Ingemar Ståhl 1938-2014. A Portrait 2020 Ingår i: Ingemar Ståhl. A Market Liberal in the Swedish Welfare State. - 9789175043715 ; , s. 11-65 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
2.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Den europeiska stabiliseringspolitiken efter coronapandemin - Mer flexibel integration eller federalism? 2022 Ingår i: EU mellan federalism och flexibel integration. - 1403-3879. - 9789173591799 ; 2022, s. 115-144 Bokkapitel (refereegranskat)abstract I bokens kapitel diskuterar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung finans- och penningpolitiken i Europa efter coronapandemin. Sedan euron, den gemensamma valutan, infördes den förste januari 1999 har såväl penningpolitiken som finanspolitiken varit föremål för en rad reformer. Dessa har varit påverkade av erfarenheterna och tolkningen av tidigare ekonomiska kriser. I samband med coronapandemin 2020–21 togs de första stegen mot en federal finanspolitik inom EU då medlemsländerna kom överens om den gemensamma återhämtningsplanen NextGenerationEU. Den innehåller både transfereringar mellan medlemsländerna och nya befogenheter för EU-kommissionen att ta upp lån och skatter. I detta kapitel diskuterar Andersson och Jonung innebörden av en gemensam finanspolitik för EU. Vilka möjligheter och svårigheter skulle en federal finanspolitik möta? Kapitlet inleds med en genomgång av hur den globala finanskrisen 2008/09, den europeiska skuldkrisen 2010–15 samt coronapandemin påverkat det stabiliseringspolitiska ramverket i EU. Den grundläggande tesen som författarna driver är att reformerna av ramverket har styrts av kortsiktiga krishänsyn och inte av de grundläggande problemen som EU:s ekonomier brottas med. Ökad federalism genom en fiskal union och ett större ansvar för den Europeiska unionen i utformningen av finanspolitiken löser inte unionens centrala ekonomiska obalanser. Snarare kan ökad federalism leda till ytterligare spänningar mellan medlemsländerna när deras nationella intressen skiljer sig åt. Andersson och Jonung betonar struktur- och tillväxtreformer som ett alternativ till en federal finanspolitik. Europas ekonomi har under lång tid lidit av svag tillväxt vilket förstärker den ekonomiska nedgången under kriser. Genom att fokusera på tillväxt- och strukturreformer kan Europa möta framtida kriser mer framgångsrikt än vad fallet varit under eurons första tjugo år. Ett sådant reformarbete omfattar ett färdigställa en väl fungerande inre marknad – en fråga som redan ligger inom EU:s kompetensområde och som inte kräver nya maktbefogenheter.
3.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) European Stabilisation Policy After the COVID-19 Pandemic: More Flexible Integration or More Federalism? 2023. - 1 Ingår i: The EU between Federal Union and Flexible Integration : Interdisciplinary European Studies - Interdisciplinary European Studies. - Cham : Springer International Publishing. - 9783031223969 - 9783031223976 ; , s. 103-132 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Crises are a major driving force behind cooperation in the European Union. During severe crises, cooperation has been enlarged and intensified. The Ukrainian war and the covid-19 pandemic are two examples of this pattern, not least when it comes to the conduct of stabilization policies in the EU. In this chapter, we discuss the implications for the EU of a move towards increased fiscal federalism. First, the role of crises as a driver of political change is analysed. Next, we examine in greater detail, the effect of crises on the design of stabilisation policies in the EU since the introduction of the euro, the common currency. Finally, we discuss the significance of the recent pandemic-induced steps towards increased federalism for the EU. We raise the question as to whether this is a desirable path for the future of European cooperation.
4.	Ingemar Ståhl. A Market Liberal in the Swedish Welfare State 2020 Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)
5.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Bristfällig utvärdering av Riksbankens politik 2022 Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Riksbanken har varit alltför expansiv och kortsiktig under 2015 till 2020. Fredrik N G Andersson, docent och Lars Jonung, professor emeritus, på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, saknar den långsiktighet som Riksbankens politiska oberoende var tänkt att uppnå.
6.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Coronakrisens anatomi – en första obduktion 2020 Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:8, s. 31-44 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract På kort tid har coronapandemin utlöst en djup ekonomisk kris i Sverige. Härpresenterar vi en första obduktion av krisen. Vi jämför dagens krisförlopp medde två senaste kriserna, finanskrisen 1991–93 och den internationella finanskrisen 2008–09. Vi kartlägger hur svensk ekonomi har påverkats samt belyser de kortsiktiga samhällsekonomiska kriskostnaderna. Därefter beskrivs krispolitiken. Här ställs frågan: har ansvariga beslutsfattare överreagerat? Vi avslutar med rekommendationer för den ekonomiska politiken under och efter coronan. Här nedtonar vi efterfrågepolitiken och lägger fokus på tillväxtskapande utbudsreformer. Högre tillväxt efter pandemin är den bästa vägen att läka såren efter dagens kris.
7.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Den enkla förklaringen till den svaga kronan 2023 Ingår i: Kvartal. - 2002-6269. Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
8.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Den svaga kronan beror på Riksbanken 2023 Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Riksbanken måste sluta experimentera med svensk ekonomi och återgå till en penningpolitik som ger långsiktig makroekonomisk stabilitet, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
9.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken? 2020 Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:4, s. 74-81 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020. I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missardet internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.
10.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Det finanspolitiska ramverket efter coronapandemin 2021 Ingår i: I en tid av pandemi – en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner. - 9789152500699 ; , s. 151-176 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna rapport är att diskutera om Sverige bör överge det nuvarande ramverkets regler och följa med i den internationella trenden med kraftigt ökad offentlig skuldsättning. Vårt svar är nej. Argumenten för att överge det nuvarande ramverket är svaga. Vi får inte glömma att ramverket bidragit till årtionden av ekonomisk stabilitet i Sverige – inte minst nu under coronakrisen. Eventuella reformer av ramverket bör istället förstärka snarare än försvaga det.
11.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) European Stabilization Policy After the Covid-19 Pandemic: More Flexible Integration or More Federalism? 2022 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Crises are a major driving force behind cooperation in the European Union. This holds also for monetary and fiscal policy. During severe crises, cooperation has been enlarged and intensified. The recent covid-19 pandemic is a clear example of this pattern. The pandemic has had huge impact on the conduct of stabilization policies in the EU. Public debt has grown rapidly in many EU member states. The ECB has carried out a highly expansionary monetary policy. In this paper, we discuss the implications for the EU of a move towards increased fiscal federalism following the pandemic. First, the role of crises as a driver of political change is analysed. Next, we examine in greater detail, the effect of crises on the design of stabilisation policies in the EU since the introduction of the euro, the common currency. Finally, we discuss the significance of the recent pandemic-induced steps towards increased federalism for the EU. We raise the question as to whether this is a desirable path for the future of European cooperation.
12.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Fel läge att kraftigt öka statens utgifter 2021 Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Ekonomin befinner sig i snabb uppgång. Nu krävs stram stabiliseringspolitik och reformer som höjer tillväxten under lång tid – inte expansiv politik med 74 miljarder i ökade utgifter. Det skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
13.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Frivillig distansering bättre än tvång 2021 Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Det finns i princip två vägar för att öka den sociala och dämpa smittspridningen: antingen en strategi byggd på tvång eller att ansvarstagande medborgare av fri vilja anpassar sitt beteende. Frihet under ansvar har visat sig fungera bra, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
14.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) GDP, not the Bond Yield, should Remain the Anchor of the EU Fiscal Framework 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Declining bond yields and rising public debts have caused many economists to suggest raising the debt ceiling in the EU’s Stability and Growth Pact. Implicitly, they argue for replacing GDP as the anchor with the bond yield. We discuss the risks of such a shift. While such a change would provide short-term relief to highly indebted EU member states, it is based on the expectation that bond yields will remain low for the foreseeable future. The historical record, however, suggests that prolonged periods of low real bond yields are eventually replaced by periods of high real bond yields. And this phase may have already started. From a long-term sustainability perspective, we conclude that GDP serves as a better long-term anchor for the EU fiscal framework than the bond rate.
15.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Lessons from the Swedish experience with negative central bank rates. 2020 Ingår i: Cato Journal. - 0273-3072. ; 40:3 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Negative interest rates were once seen as impossible outside the realm of economic theory. However, several central banks have recently adopted negative policy rates. The Federal Reserve is coming under increasing pressure to follow suit in the wake of the coronavirus crisis. This paper investigates the actual effects of negative interest rates using the Swedish experience from 2015 to 2019. The Swedish Riksbank was one of the first central banks to introduce a negative interest rate in 2015 and the first central bank to abandon a negative rate in 2019. We find that negative rates had a modest effect on consumer price inflation due to globalization, but significant effects on the exchange rate and domestic asset prices, thus fostering financial imbalances. We conclude by discussing the implications of our results for larger economies such as the United States. Our view is that the lesson from Sweden is clear: a negative central bank polity rate is not a panacea.
16.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Lessons from the Swedish Experience with Negative Central Bank Rates 2020 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Negative interest rates were once seen as impossible outside the realm of economic theory. However, several central banks have recently adopted negative policy rates. The Federal Reserve is coming under increasing pressure to follow suit in the wake of the coronavirus crisis. This paper investigates the actual effects of negative interest rates using the Swedish experience from 2015 to 2019. The Swedish Riksbank was one of the first central banks to introduce a negative interest rate in 2015 and the first central bank to abandon a negative rate in 2019. We find that negative rates had a modest effect on consumer price inflation due to globalization, but significant effects on the exchange rate and domestic asset prices, thus fostering financial imbalances. We conclude by discussing the implications of our results for larger economies such as the United States.
17.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Lunds universitets remissyttrande över Karnit Flug och Patrick Honohan Utvardering av Riksbankens penningpolitik 2015-2020. (Rapport från riksdagen 20211222 RFR4) 2022 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Lunds universitets remissyttrande över Karnit Flug och Patrick Honohans utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015-2020. Författat av Lars Jonung och Fredrik N G Andersson
18.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Mastodontutredning missar målet – om Riksbankskommitténs slutbetänkande 2020 Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:6, s. 21-29 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Efter tre års arbete har Riksbankskommittén lagt fram sitt betänkande om Riksbankens framtida uppgifter och politik. Vi ser betydande brister i de tre tjockavolymerna. Kommittén borde ha analyserat Sveriges möjligheter att bedriva ensjälvständig penningpolitik i en globaliserad värld. Den borde ha utvärderatkonsekvenserna för svensk ekonomi av den okonventionella penningpolitik somRiksbanken fört under 2010-talet. Vidare borde kommittén ha utrett de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag till ändringar i Riksbankslagen. Tyvärrupprätthåller kommittén inte den svenska kvalitetstraditionen inom det statligautredningsväsendet. Den nuvarande riksbankslagen bör gälla tills dess att en nygenomgripande utredning av penningpolitiken har genomförts.
19.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Minusräntan har sänkt tilliten till Riksbanken 2020 Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Riksbanken bör anpassa sin penningpolitik efter det nya läget i ekonomin, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung i en slutreplik.
20.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Nedstängningarna står inte på vetenskaplig grund 2021 Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Nedstängningar har liten smittskyddseffekt och stora ekonomiska och sociala kostnader. Pandemilagen står inte på stabil vetenskaplig grund utan är ett oroväckande tecken på vad som rimligen bör diagnostiseras som pandemipopulism, skriver Fredrik NG Andersson och Lars Jonung vid Ekonomihögskolan i Lund.
21.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) När paniken styrde politiken. Lärdomar från coronapandemin 2023 Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:4, s. 67-81 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vi utvärderar coronapolitiken tre år efter pandemins utbrott. Effekterna på överdödligheten av de omfattande nedstängningarna var begränsade samtidigt som de ekonomiska, kostnaderna var signifikanta. Såväl den ekonomiska nedgången som följde av nedstängningspolitiken som obalanserna skapade av finans- och penningpolitiken har gjort stort avtryck och kommer att prägla utvecklingen negativt under lång tid framöver. Utfallet tyder på en överreaktion från det politiska systemet sida. Våra resultat visar på vikten av att beslutsfattare inte grips av panik när det råder osäkerhet och kris. Panikåtgärder gör mer skada än nytta – även om de på kort sikt framstår som handlingskraftiga och ansvarsfulla.
22.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Preparing for the next crisis: Lessons from the successful Swedish fiscal framework 2021 Ingår i: Public debt sustainability: International perspectives. - 9781666902563 ; , s. 69-101 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Ever since the international financial crisis of 2007/08, Sweden stands out as a country with a prudent and sustainable national debt policy. Debt rises during recessions and crises only to fall back during times of growth. A low debt level before a major crisis allows Sweden to increase its public debt and support the economy during a crisis without risking a fiscal crisis. The strength of the Swedish public finances raises three questions: First, what are the determinants behind this strong performance; second, is the framework sustainable for the future; and third, are there any lessons for other countries?
23.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) ”Ramverket har gjort underverk” 2024 Ingår i: Svenska Dagbladet Debatt. - 1101-2412. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Det finansiella ramverket är inte källan till eventuella brister i den offentliga välfärden eller infrastrukturen. Tvärtom har det bidragit till ekonomisk stabilitet och hög tillväxt, skriver Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
24.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Remissvar huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2023 Finanspolitisk konjunkturstabilisering (SOU 2023:85) 2024 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
25.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Riksbanken måste erkänna sina misstag 2023 Ingår i: Svenska Dagbladet Debatt. - 1101-2412. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Riksbanken behöver ta ansvar för den experimentella penningpolitik som lett till miljardförlusterna på värdepapper vi nu ser. Det skriver Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
26.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Riksbankens experiment har stått oss dyrt 2020 Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Minusräntan har förvärrat de finansiella obalanserna, sänkt värdet på den svenska kronan och bidragit till ökade förmögenhetsklyftor. Det skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
27.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Svar på kommentarer om penningpolitiken 2023 Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:8, s. 73-77 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Ekonomisk Debatt nummer 5 2023 publicerade vi en artikel där vi studeradeorsakerna bakom kronförsvagningen mot euron (Andersson och Jonung2023). Eftersom kronan tappat i värde över en längre tid valde vi ett långsiktigt perspektiv. Här utgick vi från Cassels köpkraftsparitetsteori och visadeatt svenska priser och nominella löner stigit snabbare än i euroområdet. Kronförsvagningen är ett resultat av detta. Den är nödvändig för att svenska företag ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Vidare kopplade vi samman den högre svenska inflationen med Riksbankens expansiva åtgärder sedan början av 2010-talet.Vi uppskattar att vår artikel gett upphov till hela fyra kommentarer. Detta ger oss goda möjligheter att fördjupa diskussionen kring kronförsvagningen och penningpolitiken.
28.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) The Covid-19 Lesson from Sweden: Don’t Lockdown 2023 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The coronavirus pandemic triggered strong political action across Europe. Mandatory restrictions to increase social distancing were imposed, commonly known as lockdowns. In some cases, entire countries were virtually locked down for several weeks at a time, contributing to a very severe downturn in economic activity. To mitigate the policy induced economic crisis, governments responded by introducing expansionary fiscal and monetary measures to support businesses and households.One country, Sweden, served as an outlier. It restricted the spread of the virus primarily through voluntary measures rather than strict lockdowns. In this study, we compare the health and economic outcomes in Sweden with those of comparable Western European countries. We answer the question of whether the Swedish policy of using voluntary social-distancing measures led to a better or worse outcome compared to those countries relying on extensive lockdowns.Our results clearly show that the benefits of the lockdown policy on the excess death rate was at best limited, while the economic costs were significant. The Swedish policy of advice and trust in the population to act responsibly was relatively successful. Unlike most other Western European countries, Sweden managed to combine one of the lowest excess death rates with relatively small economic costs. Furthermore, Sweden’s fiscal position remained remarkably strong during and after the pandemic, in sharp contrast to the fiscal deterioration in those countries that pursued more stringent lockdown policies.While we make no claims of presenting a comprehensive study that covers all possible dimensions of a complex question, the macroeconomic outcome suggests an overreaction, if not panic, among policymakers in many Western European countries. Future policymakers should rely on empirical evidence instead of panicking and adopting extreme measures. The panicked implementation of strict measures during the pandemic did far more harm than good—even if policymakers were appearing to act in a decisive and rapid way for the best interests of society.
29.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) The Risks of Adopting the Bond Yield as the Anchor for the EU Fiscal Framework 2022 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The EU’s fiscal rules, set out in the Maastricht Treaty of 1993 and the Stability and Growth Pact of 1997, are anchored to GDP. The debt ceiling and the deficit threshold are set to 60 percent and 3 percent of GDP, respectively. Recently, prominent economists and policymakers, have argued that that the debt ceiling should be raised due to falling bond yields. By extension, this argument suggests a shift from GDP anchoring to bond yield anchoring of the EU fiscal framework. We discuss the risks of basing the fiscal rules on the bond yield rather than on the GDP. While such a change would provide short-run relief to highly indebted EU member states, it implies high long-run risks to fiscal sustainability should bond yields rise in the future. We conclude that GDP serves as a better anchor for the EU fiscal framework than the bond rate under present circumstances.
30.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Varför är den svenska kronan så svag mot euron? 2023 Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 51:5, s. 12-23 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kronan har försvagats mot euron under tio års tid. Detta har på sistone utlöst enintensiv debatt. Deprecieringen har tagits som intäkt för att Sverige bör ersättakronan med euron. Vi studerar här faktorerna bakom kronförsvagningen. Vårslutsats är att den i huvudsak beror på att inflationen i Sverige varit högre äni euroområdet. Denna process är kopplad till en mer expansiv penningpolitik iSverige. Om målet är att nå en starkare krona krävs en omläggning av penningpolitiken som får verka under många år. Orsakerna till den svaga kronan återfinns alltså i den penningpolitik som Riksbanken fört under lång tid.
31.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Yttrande över Finansdepartementets promemoria Riskskatt för vissa kreditinstitut 2020 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Lunds universitet har anmodats att ge synpunkter på rubricerad remiss. Lunds universitet konstaterar att promemorian inte uppfyller de mest elementära krav på samhällsekonomisk analys som kan ställas på en offentlig utredning. Slutsatserna sakar tydligt stöd i ekonomisk teori och empiri.
32.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Yttrande över remissen: En ny Riksbankslag (SOU 2019:46) 2020 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Lunds universitet har uppmanats att ge synpunkter på rubricerad remiss. Universitetet lämnar här följande kommentarer vilka har utarbetats vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet av docent Fredrik N G Andersson och professor emeritus Lars Jonung. Inflationsmålet infördes för över 25 år sedan. Villkoren för att bedriva penningpolitik har förändrats på ett omvälvande sätt under detta kvartssekel. Konsekvenserna av det nya ekonomiska landskapet för penningpolitiken kräver en omfattande analys. Lunds universitet anser att Riksbankskommittén har blundat för dessa förändringar. Det saknas en fullgod analys av centrala penningpolitiska frågor som blivit aktuella sedan början av 1990-talet. Kommittén har passivt nöjt sig med att kodifiera den praxis som Riksbanken på egen hand har utarbetat under senare tid. Kommittén ställer inte de kritiska och centrala frågor som en offentlig utredning måste ställa för att upprätthålla den svenska kvalitetstraditionen inom utredningsväsendet.Lunds universitet anser därför att utredningen snarast bör göras om. Universitetet ser betydande risker om utredningen får låsa in Riksbanken i en tvångströja där den inte har möjlighet att anpassa penningpolitiken efter dagens och framtidens ekonomiska förutsättningar. Nuvarande riksbankslag bör gälla fram till dess en förutsättningslös och djupgående ekonomisk analys hargenomförts av möjligheten att bedriva penningpolitik i en liten öppen ekonomi som den svenska i dagens och framtidens globaliserade värld.
33.	Andersson, Fredrik N G, et al. (författare) Yttrande över remissen "Promemorian ändringar i begränsningsförordningen” Socialdepartementet S2021/01524 2021 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
34.	Andersson, Roland, et al. (författare) Det finns inget normalt i att stå i bostadskö i åratal 2023 Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract SLUTREPLIK DN DEBATT 3/1.Professorerna Roland Andersson och Lars Jonung: Sverige är inte landet lagom. Vi har en extrem modell för bostadsmarknaden som kostar samhället enormt mycket.
35.	Andersson, Roland, et al. (författare) Klyschor och populism löser inte bostadsbristen 2023 Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract DN DEBATT 3/1.Sverige har en ny bostadsminister, men mantrat är detsamma: Bostadsbristen ska byggas bort. Men så har det hetat sedan andra världskriget, ändå står mer än en miljon svenskar i bostadskö. Så länge hyrorna för attraktiva lägenheter hålls på låg nivå kommer bristen att bestå, skriver professor emeriti Roland Andersson och Lars Jonung.
36.	Carlson, Benny, et al. (författare) “Too Bad to Be True” : Swedish Economists on Keynes’s The Economic Consequences of the Peace and German Reparations, 1919–29 2024 Ingår i: Keynes's Economic Consequences of the Peace after 100 Years : Polemics and Policy - Polemics and Policy. - 9781009407519 ; , s. 99-129 Bokkapitel (refereegranskat)abstract This chapter examines the response of five prominent Swedish economists, David Davidson, Gustav Cassel, Eli Heckscher, Knut Wicksell and Bertil Ohlin, to John Maynard Keynes’s The Economic Consequences of the Peace and to the German reparations in the 1920s. When Keynes’s book appeared, Davidson and Cassel strongly endorsed it. Heckscher also agreed with Keynes in a long review entitled “Too Bad to Be True”. Inspired by his Malthusian view, Wicksell found the reparations feasible if only German population growth was arrested. The contacts between the Swedes and Keynes became close after Keynes’s book, in particular between Cassel and Keynes. The exchange of views took a new turn when Bertil Ohlin responded to an article by Keynes in The Economic Journal in 1929 on the transfer problem. The famous Keynes–Ohlin discussion laid the foundation for the analysis of the transfer problem, bringing Ohlin international recognition. We also trace how Davidson, Cassel and Heckscher changed their appreciation of Keynes in the 1930s with the publication of the General Theory while Ohlin viewed the message of Keynes in the 1930s as consistent with the policy views of the Stockholm school of economics.
37.	Hanke, Steve H., et al. (författare) The Puzzling Royal Society Report on Covid-19 2023 Ingår i: National Review. - 0028-0038. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract The Royal Society’s results exaggerated the efficacy of mandated lockdowns.A recent Royal Society report on the Covid-19 pandemic produced by a team led by Mark Walport, a professor of medicine at Imperial College London, captivated the press. The report concludes that non-pharmaceutical interventions (NPIs), including mandatory lockdowns, “can provide powerful, effective and prolonged reductions in viral transmission.” In sharp contrast, our meta-analysis, Did Lockdowns Work? The Verdict on Covid Restrictions, found that NPIs “had a negligible effect on Covid-19 mortality” in early 2020. For example, we found that mandated restrictions reduced mortality by 6,000 to 32,000 deaths during the first Covid-19 wave in Europe. For context, 72,000 flu deaths occur during a typical flu season.
38.	Herby, Jonas, et al. (författare) A Literature Review and Meta-Analysis of the Effects of Lockdowns on COVID-19 Mortality – II 2022 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The purpose of this systematic review and meta-analysis is to determine the effect of lockdowns on COVID-19 mortality based on available empirical evidence. Lockdowns are defined as the imposition of at least one compulsory, non-pharmaceutical intervention (NPI). We employ a systematic search and screening procedure in which 19,646 studies are identified that could potentially address the purpose of our study. After three levels of screening, 32 studies qualified. Of those, estimates from 22 studies could be converted to standardized measures for inclusion in the meta-analysis. They are separated into three groups: lockdown stringency index studies, shelter-in-place-order (SIPO) studies, and specific NPI studies. Stringency index studies find that the average lockdown in Europe and the United States in the spring of 2020 only reduced COVID-19 mortality by 3.2%. This translates into approximately 6,000 avoided deaths in Europe and 4,000 in the United States. SIPOs were also relatively ineffective in the spring of 2020, only reducing COVID-19 mortality by 2.0%. This translates into approximately 4,000 avoided deaths in Europe and 3,000 in the United States. Based on specific NPIs, we estimate that the average lockdown in Europe and the United States in the spring of 2020 reduced COVID-19 mortality by 10.8%. This translates into approximately 23,000 avoided deaths in Europe and 16,000 in the United States. In comparison, there are approximately 72,000 flu deaths in Europe and 38,000 flu deaths in the United States each year. When checked for potential biases, our results are robust. Our results are also supported by the natural experiments we have been able to identify. The results of our meta-analysis support the conclusion that lockdowns in the spring of 2020 had little to no effect on COVID-19 mortality. This result is consistent with the view that voluntary changes in behavior, such as social distancing, did play an important role in mitigating the pandemic.
39.	Herby, Jonas, et al. (författare) A Reply to “Comment on ‘A Literature Meta-Analysis of The Effects of Lockdowns on Covid-19 Mortality’” 2023 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract In our meta-study from 2022, “A Literature Review and Meta-Analysis of the Effects of Lockdowns on COVID-19 Mortality – II,” we find that the effect of lockdowns—also referred to as ‘Covid restrictions,’ ‘social distancing measures,’ etc.—on mortality was negligible. The first version of our meta-study received criticism from Banholzer, et al. (2022). The authors raised “concerns regarding the subject and conduct” of our meta-analysis. In this reply we respond to these objections. We demonstrate that the criticism brought forward by Banholzer et al. (2022) lacks a solid foundation, focuses at best on ancillary issues, and generally misses the entire point of our research. In short, Banholzer, et al.’s comments are immaterial and irrelevant.
40.	Herby, Jonas, et al. (författare) Did lockdowns work? : The verdict on Covid restrictions 2023 Bok (refereegranskat)abstract The purpose of this systematic review and meta-analysis is to determine the effect of lockdowns, also referred to as ‘Covid restrictions’, ‘social distancing measures’ etc., on COVID-19 mortality based on available empirical evidence. We define lockdowns as the imposition of at least one compulsory, non-pharmaceutical intervention (NPI). We employ a systematic search and screening procedure in which 19,646 studies are identified that could potentially address the purpose of our study. After three levels of screening, 32 studies qualified. Of those, estimates from 22 studies could be converted to standardised measures for inclusion in the metaanalysis.They are separated into three groups: lockdown stringency index studies, shelter-in-place-order (SIPO) studies, and specific NPI studies. Stringency index studies find that the average lockdown in Europe and the United States in the spring of 2020 only reduced COVID-19 mortality by 3.2 per cent. This translates into approximately 6,000 avoided deaths in Europe and 4,000 in the United States. SIPOs were also relatively ineffective in the spring of 2020, only reducing COVID-19 mortality by 2.0 per cent. This translates into approximately 4,000 avoided deaths in Europe and 3,000 in the United States. Based on specific NPIs, we estimate that the average lockdown in Europe and the United States in the spring of 2020 reduced COVID-19 mortality by 10.7 per cent. This translates into approximately 23,000 avoided deaths in Europe and 16,000 in the United States. In comparison, there are approximately 72,000 flu deaths in Europe and 38,000 flu deaths in the United States each year. When checked for potential biases, our results are robust. Our results are also supported by the natural experiments we have been able to identify. The results of our meta-analysis support the conclusion that lockdowns in the spring of 2020 had a negligible effect on COVID-19 mortality. This result is consistent with the view that voluntary changes in behaviour, such as social distancing, did play an important role in mitigating the pandemic.
41.	Herby, Jonas, et al. (författare) Painful lockdowns a global policy failure that must never be repeated 2023 Ingår i: The Telegraph. - 2059-7487. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
42.	Jonung, Lars, et al. (författare) Afterword to "It will soon be 1984 …" 2020. - 1 Ingår i: Econ Journal Watch. - 1933-527X. ; 17 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
43.	Jonung, Lars, et al. (författare) Coronaviruset i Sverige. "Nedstängningar gör mer skada än nytta" 2021 Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
44.	Jonung, Lars, et al. (författare) En klassisk varning 2020 Ingår i: Statsvetenskaplig tidskrift. - 0039-0747. ; 122:1, s. 99-102 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
45.	Jonung, Lars, et al. (författare) En liberal ser på vänstervågen 1968 2021 Ingår i: Men Lundagård lever. Sverige äldsta studenttidning 1920-2020. - 9789198644609 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
46.	Jonung, Lars (författare) Ett fullständigt lönebesked ger kunskap och effektivitet. Förslag för Lunds kommun : Rapport från Lunds kommuns effektiviseringspolitiska råd 2021 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
47.	Jonung, Lars (författare) ”Fackliga argumentet låter som Storebror” 2022 Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract När Martin Linder argumenterar för kollektivavtal påminner det om Storebrors propagandafraser i George Orwells bok 1984: ”frihet är slaveri”, det vill säga frihet är tvång. Det skriver Lars Jonung i en slutreplik.
48.	Jonung, Lars, et al. (författare) Free banking in Sweden 2023. - 2 Ingår i: EXPERIENCE OF FREE BANKING. - 9780255368315 ; , s. 285-313 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
49.	Jonung, Lars (författare) Free Banking in Sweden: The Case of Private Bank Notes, 1831-1902 2021 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This paper examines the Swedish record of competition in the supply of bank notes in the 19th century. Between 1831 and 1902, private commercial banks, organized as partnerships with unlimited liability for their owners, issued notes competing with the notes of the Riksbank, the bank owned by the Riksdag, the Swedish parliament. The private banks turned out to be competitive in this market despite several legal obstacles, most notably that private notes were never legal tender – only Riksbank notes were. The private note-issuing banks developed techniques to increase the distribution of their notes. No case of an overissue of notes or of runs by the public on private note banks occurred. No private bank failed to redeem its notes into Riksbank notes. Opinion in the Riksdag remained hostile to private bank notes, reflected in the gradual restriction of the denominations of the notes issued by private banks and in rising taxes on private notes. Eventually, the Riksdag gave its bank, the Riksbank, a monopoly of note issue in Sweden. The evidence from the Swedish experience of free banking suggests that the design of the legal system was the prime explanation for the successful performance of private notes.
50.	Jonung, Lars, et al. (författare) Freedom and Sweden’s Constitution : The country’s laissez-faire response to the coronavirus pandemic has deep roots in both culture and law 2020 Ingår i: Wall Street Journal. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Jonung Lars) srt2:(2020-2024)"

Avgränsa träffmängd

År