| 1. |
|
|
| 2. |
- Gynne, Annaliina, 1980-, et al.
(författare)
-
The Role and Importance of Bilingual Minority Schools’ Pupils for Inter-Nordic and Bilateral Language Communication in a Majority Context
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The long-term efforts to strengthen the Inter-Nordic semi-communication between the Scandinavian languages have by large been successful, but mainly between speakers of Danish-Norwegian-Swedish. Finland’s position in this since long established inter-Nordic cooperation has been strengthened by the high-level bilinguality among Finland Swedes, the Swedish-speaking minority in Finland. The potential of Sweden Finns (a Finnish-speaking minority in Sweden) as a bridging factor has not been actively developed to become an asset in the Inter-Nordic labour market. One reason is the failure of the Swedish educational system to fully promote the bilingual capacity of Sweden Finnish adolescents, other possible reasons are likely to be revealed by the study.This paper presents an ongoing research project that focuses on the bilingual capacity of young Sweden Finns and on finding out how this capacity is taken into account as a potential resource in Inter-Nordic semi-communication. This concerns both the youth themselves, and the potential employers of some sectors of society. A follow-up aim is to promote the bilingual capacity of minority speakers, in the first place that of Sweden Finnish youth, but in a wider perspective, that of other bilingual speakers of lesser-used and major Nordic languages.The study is intended to function as a case study concerning in particular Sweden Finnish youth. Its aim is to create a model possible to copy to other similar situations involving bilingual education and its role for closing the gap between the Scandinavian and Finno-Ugric languages, in the first place. In a wider perspective the project concerns how Nordic languages are promoted in the process of globalization in comparison to specifically English, in this inter-Nordic perspective.The study consists of several steps which aim at describing whether and how the bilingual capacity of Sweden Finns is taken into account as a potential to retain and strengthen Inter-Nordic semi-communication. The study contains three aspects:a) A survey study to Nordic, bilateral Swedish-Finnish, Swedish and Finnish institutions and organizations. The aim of the study is to chart the organizations’ consciousness about the potential of Sweden Finnish minority speakers’ language resources, and how this is taken into account.b) An interview study/language competence evaluation among a selection of school-leavers from independent bilingual schools in Sweden. The aim of this study is to find out what the linguistic capacity is among adolescents at school-leaving age, both through self-evaluation and by studying some language competence indicators.c) A survey study among former pupils of independent bilingual schools, regarding their evaluation of the use and value of their bilingual capacity in the labour markets at Nordic level, in Sweden and Finland.The paper presents the research design, aims in greater detail and some preliminary results as well as a selection of analyses from the survey studies.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Lainio, Jarmo, 1955-
(författare)
-
Ruotsinsuomalaisuus tänään
- 2014
-
Ingår i: Siirtolaisuus / Migration. - 0355-3779. ; 41:2-3, s. 14-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 16. |
- Lainio, Jarmo, 1955-
(författare)
-
Situationen för Sveriges östersjöfinska nationella minoritetsspråk finska och meänkieli 2016
- 2017
-
Ingår i: Multiethnica. - 0284-396X. ; :36-37, s. 13-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Genom språklagen 2009 fick de nationella minoritetsspråken, däribland finska och meänkieli, samma rättigheter som svenska och teckenspråk. Genom det allmännas försorg skulle man kunna få använda, utveckla och lära sig språken. I sin artikel granskar Jarmo Lainio hur lagar om nationella minoriteter har uppföljts i Sverige, hur kunskaperna i minoritetsspråken ser ut, hur utbildningssystemet fungerar och hur språkutvecklingen sker idag. I synnerhet koncentrerar Lainio sig på indikatorer med vilka man kan analysera språkbytessituationen för finska och meänkieli. Viktiga och delvis nya aspekter i diskussionen om Sveriges minoritetsspråk är bl.a. Jarmo Lainios granskning av litteracitetens och skriftspråkets roll i språkbevaringen. Genom att använda Einar Haugens språksociologiska modell argumenterar Lainio bl.a. för att utbildningssystemet behöver förnyas ur de språkpolitiska målens synvinklar, samt att minoritetsspråken bör följas upp och uppdateras för nya behov. Även kunskaperna i minoritetsspråken bör öka inom den offentliga förvaltningen.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Lainio, Jarmo, 1955-
(författare)
-
Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige
- 2013. - 2., [uppdaterade] uppl.
-
Ingår i: Sociolingvistik. - Stockholm : Liber. - 9789147106097 ; , s. 274-312
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Lainio, Jarmo, Professor, 1955-
(författare)
-
When Implementation of Linguistic Human Rights Does Not Match Legislation : The Case of Sweden
- 2022
-
Ingår i: The Handbook of Linguistic Human Rights. - Oxford : John Wiley & Sons. - 9781119753841 - 9781119753926
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The chapter deals with the lack of fit between Sweden's ratification of international conventions on linguistic human rights for national minorities and their implementation. The author discusses two main aspects of this: recurrent attempts to prohibit the use of national minority languages in public (work, school settings), and the right to education in and of national minority languages. He uses the European Charter for Regional or Minority Languages as one main starting-point, but also discusses Swedish ratifications of UN, EU, and CoE human rights conventions. In addition he contrasts these with the Swedish constitution, the Discrimination Act, in which language as a ground for discrimination is absent, the Law on National minorities and national minority languages, and the School Act. Mismatches exist both between the international conventions and Swedish adaptations of them, and between both types of legal instruments and practice.
|
|
| 27. |
- Norberg Brorsson, Birgitta, 1946-, et al.
(författare)
-
Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan : Implikationer för lärarutbildningen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EU-projektet EUCIM-TE (European Core Curriculum Inclusive Methods–Teacher Education), som genomfördes åren 2008–2010, behandlade de flerspråkiga elevernas studiesituation i en rad europeiska länder. I denna rapport görs en uppföljning av projektet, samtidigt som vi förstärker vissa slutsatser i projektet. Dessa rör främst vilken roll språket spelar som ett medel och mål för inlärning både av innehåll och ytterligare språk. Uppföljningen bygger på studier av en lång rad svenska och internationella forskningsrapporter, på statistik där vi följer utvecklingen under en följd av år och på två enkäter, gjorda med tre års mellanrum riktade till de så kallade fältskolor Mälardalens högskola har avtal med angående lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning. Även en enkät till lärarstudenter i slutet av sin utbildning genomfördes. Enkäterna berörde exempelvis frågor om undervisning i svenska som andraspråk och i modersmål, samarbete mellan lärare i olika ämnen och information till flerspråkiga elevers föräldrar. Resultatet av vår genomgång av aktuell forskning och analys av vår empiri visar att mycket kan förbättras både politiskt och pedagogiskt när det gäller de flerspråkiga elevernas möjligheter att nå studieframgång. Vårt fokus är på språk i skolåldern och i utbildningsväsendet, men detta är tätt sammanvävt med andra faktorer som tillsammans direkt påverkar individers skolgång och samhällens utveckling.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
