| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Udén, Maria
(author)
-
Jämställdhet från lax till löja : ett projekt för att kartlägga omständigheter kring kvinnors deltagande i fiskenäringen i Norrbotten, inklusive offentliga beslutsprocesser
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är en sorts allmän kännedom att yrkesfisket i Norrbotten "officiellt" bedrivs av män inom enmansföretag, men att ofta drivs det som familjeverksamheter där flera generationer och både kvinnor och män är engagerade. Frågan är om omfattningen av kvinnors deltagande kan uppskattas? En yrkesfiskelicens ägs av en kvinna, av totalt 65 licenser i Norrbotten. Detta är lätt att ta reda på, eftersom det förs register över utdelade licenser. Men hur ser det ut i övrigt? För att undersöka detta gjordes under våren 2004 telefonintervjuer med licensierade fiskare som är bosatta utefter Norrbottenskusten. Två kvinnor från fiskarhushåll intervjuades i personliga intervjuer, för att få en fylligare bild av hur situationen att vara "fiskarhustru" uppfattas av kvinnorna själva. De kvinnor som intervjuades tillhör olika generationer, den ena är idag i medelåldern medan den andra i det närmaste har lagt yrkesarbetet bakom sig. Resultat och slutsatser: Det är inte möjligt idag att ange omfattningen av kvinnors arbete inom de norrbottniska fiskeriföretagen. Eftersom detta arbete till stor del organiseras informellt krävs vittgående och komplicerade undersökningar för att göra en korrekt uppskattning. Det mest vanliga innehållet i kvinnornas arbete kan däremot beskrivas utifrån fiskarnas egna ord, och genom den beskrivningen kan den betydelse som kvinnors arbete har för fiskeföretagen i Norrbotten uppskattas. Sjutton av arton intervjuade fiskare sa att kvinnor arbetade eller hade arbetat med hantering av löja och framställning av löjrom i deras företag. De fiskare som sa att kvinnor tidigare men inte längre arbetade med löjromsframställning i deras företag, hade dragit ner på verksamheten så att det inte längre var aktuellt med denna hjälp. Situationen är sammantaget den att löjan är den viktigaste fisken för det norrbottniska yrkesfisket i Bottenviken som detta ser ut i dag, och att löjan har denna kapacitet att skapa inkomst genom att rommen bereds inom fiskarnas egna företag. Här är kvinnors insatser avgörande. Dessa insatser organiseras inom familjen, inom en krets av släkt och vänner och mot timpenning. Det skulle inte ge samma inkomster att sälja löjan, som det ger att sälja löjrommen. Det sätt att organisera arbete efter kön som råder i Norrbottens fiskerinäring gör att kvinnor konsekvent hamnar utanför bedömningen att de har ekonomiska intressen i fisket. Ändå är deras arbete en bärande del av denna näring. Många kvinnor anpassar sina liv för att stötta fiskeriföretagens behov. Fisket är viktigt för dem, och de är viktiga för fisket. Men det sätt de deltar på är inte i takt med samhällets organisationsformer i övrigt, och de blir osynliga gentemot samhällets ekonomiska system och gentemot beslutsprocesser om fiskeförvaltning. Både i konkret och i symbolisk bemärkelse blir det som att dessa kvinnor inte finns. Detta avspeglas i hur fiskarhustrur upplever sin personliga situation. Det alternativ till familjevis och delvis informell organisation som syns utvecklas i Norrbotten idag är inte att kvinnor mer och mer kommer in på reglerade och öppna villkor, utan tvärt om att de försvinner bort och näringen blir ett allt mer manligt område. Detta kan stämma med tendenser som rapporterats internationellt (Power 2002) Om den norrbottniska fiskarkåren i sig skulle ha en jämn fördelning av kvinnor och män, skulle förändringen i familjebaserat deltagande inte föra med sig en maskulinisering av fiskesektorn. Nu är detta långt ifrån fallet, och eftersom den åsikten finns representerad i den offentliga förvaltningen att kvinnor inte kan vara fiskare, måste man i all förvaltning vara vaksam angående beslut och beslutsprocesser. Det gäller både beslut gällande enskilda personer och övergripande förvaltnings- och regleringsärenden. Det finns i FIFS 1995:23, 3§, ett undantag från det "normala" kravet att fiskelicens inte beviljas den som har heltidsarbete utöver fisket, nämligen om fisket utgör minst 20% av hushållets totala inkomst. Är det här undantaget alls relevant i dag, med tanke på att hushållen inom vilka de mindre fiskeföretagen bedrivs får mer än hälften av sina deklarerade inkomster från förvärvsarbete utanför fiskeföretaget, och att kvinnor, dvs licensägarnas partners, i allt väsentligt står för dessa inkomster? Är det inte så numer, att kvinnors förvärvsinkomster gör det möjligt för män att fiska, snarare än att mäns fiske ger en avgörande inkomst till hushållen? Det är inte ett påstående från min sida att det förhåller sig så, men det finns orsak att ta den möjligheten på allvar i fiskeförvaltning och - styrning. Dessutom bidrar kvinnor med obetalt arbete till fiskeriföretagens inkomster.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Udén, Maria
(author)
-
Nya möjligheter för kvinnor i renskötselföretag : rapport till Sametingets kansli Mål 1 Sápmi Norra
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Slutrapport inlämnad 2003-12-22. På förfrågan från Sirges Tjiellde, (förr: Sirkas sameby), projektledare Susanne Spik, under försommaren 2001, blev Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, intresserad av att starta ett forsknings- och utvecklingsprojekt associerat till Sirges samebys projekt Kvinna i sameby (KIS). De praktiskt tekniska möjligheterna för kvinnor att delta i renskötseln, och frågor om könsmönster och attitydförändringar var bakgrunden till att Susanne Spik tog kontakt med oss. Vi menade att en insats från vår sida kunde börja med en förstudie. VINNOVA beviljade medel för oktober till december 2001. Detta innebar att vi kunde vara med från KIS start. Från oktober 2002 drevs projektet med medel från Mål 1 Sápmi Norra och Vinnova. Projektet har innehållit två grupper av frågor. Den första gruppen frågor gällde den kvinnliga renskötaren som individ:"Vilka sociala mönster samt praktiskt/tekniska förutsättningar hindrar respektive har potential att stärka kvinnors företagande och aktiva del i renskötseln? Kan man genom teknologiutveckling och tekniska åtgärder underlätta kvinnors deltagande i renskötseln?" Den andra gruppen frågor gällde förmågan i samhället att enligt målen om jämställdhet och demokrati i teknologiutvecklingen svara upp emot de behov kvinnorna har:"Hur skapas kontakter mellan brukare (kvinnliga renskötare, Sirges, andra berörda) och experter? Vilka aktörer tar upp kommunikation med brukarna? Vilka aktörer, strukturer och nätverk kan bära upp tekniska förändringsprojekt till gagn för Sirges och dess jämställdhetssträvanden?" Diskussioner kring teknik handlade till en början framför allt om snöskotern och den mekaniserade och motoriserade teknik som spelar huvudrollen som arbetsverktyg och hjälpmedel i dagens renskötsel. Men samarbetet ledde till att ett förslag inom det datatekniska området utvecklades av Internetarkitekt Avri Doria, som var gästforskare i Luleå 2002: Sámi Network Connectivity (SNC). Tanken med förslaget vara att göra det möjligt att ha kontakt med Internet, använda e- mail och liknande även när man befinner sig till fjälls, till en mycket lägre kostnad än om man använder satellituppkoppling. SNC uppfattades av medarbetarna i Kvinna i sameby som både en möjlighet att få till stånd nödvändiga kommunikationslösningar, och till att ta aktiv del i relevant teknikutveckling. Kvinnorna bestämde sig för att försöka få igång ett forsknings- och utvecklingssamarbete kring SNC. Förnyelse av renskötselns metoder, men även att lokalt bygga upp företagande kring den nya tekniken och nya applikationer sågs som intressant. SNC blev ett ovanligt IT-projekt på så sätt att det drevs fram utifrån ett jämställdhetsprojekt, och genom att de personer som starkast drev frågan var kvinnor, samt genom att det samiska intresset var grund för aktiviteten. SNC föreligger i skrivande stund som ansökan till Vinnovas program Framtida kommunikationsnät, samt lade grunden till en ansökan till Nuteks Reg-IT samt Mål 1 Sápmi Norra. Redan samarbetet för att ta fram de ansökningar har gett nya idéer och ökad kompetens för de parter som deltagit. I forskningsmaterialet framgår att flickor och kvinnor tidigare, liksom idag, uppfostrats till att fungera i renskötselmiljön, vilket inte begränsar sig till att sköta renar och binäringar, utan också att kunna fungera i sådana boendeförhållanden, den tidsrytm och de sociala mönster som är renskötselns förutsättningar och möjliggörande kontext. Jag ser detta i berättelser av och om kvinnor i alla generationer. Men sedan ett par generationer finns en stark villkorlighet för kvinnor att som vuxna stanna i den miljö de lärt sig hantera och finna meningsfull. Om man utgår ifrån den vardagliga arbetssituationen, och från de personer som finns i och kring renskötseln anser jag att genus i renskötaryrket uppträder i stort på samma sätt som i andra mansdominerade yrken, vilket beskrivits från bland annat svenska industriarbetsplatser. Det finns föreställningar kring kvinnor som underbygger strukturer där kvinnor marginaliseras. Dessa föreställningar om kvinnor konstrueras i förhållande till ett antal "motsatser"; kroppsstyrka, ny teknik, och till mannen som meningsbärande. Föreställningarna får bland annat uttryck i relation till teknik som ökar individens rörlighet och därmed konkurrenskraft - snöskotern, helikoptern. Ett sådant uttryck är den folkliga förklaringsmodellen att det är snöskotern och dess tyngd som gör att kvinnor idag inte kan vara renskötare (alternativt uttryckt "inte passar som/är sämre som renskötare"). Samtidigt som kvinnor idag protesterar mot de villkor kvinnor i Sápmi har att leva med, finns det en lojalitet mot samebyarna och mot de personer som är ledande i byarna och på andra sätt. För att förstå det här tror jag man kan tänka att möjligheten att leva det man betraktar som ett samiskt liv är det högst prioriterade målet för många samiska kvinnor. Kvinnor i renskötseln vill ofta framför allt värna möjligheten att leva det liv de betraktar som samiskt. Man bör därför fundera kring hur samernas rättigheter som minoritet och urbefolkning är skyddade, och på hur de är kanaliserade inom det svenska samhället. Här kan man se dels till lagstiftning, dels till praxis. Man får komma ihåg att lagstiftningen 1928 till 1971 var direkt kvinnodiskriminerande och inte erkände kvinnor som företrädare för renskötseln (Amft 2000), och det saknas även idag en fullständig tilltro till lagstiftningens hantering av kvinnornas rättigheter och möjligheter. Renskötare och renskötarfamiljer upplever att deras möjligheter att försvara sina intressen är svårbestämda. Det finns i den nära historien konkreta upplevelser, som lagt grunden till denna känsla. Även männen i renskötseln och deras attityder till debatt och kritik är en produkt av lagstiftningen och dess tolkning i praktiken. Ser de att kvinnor respekteras av exempelvis stat, kommun, bolag och andra intressenter som rennäringen förhandlar med, undanröjs också för dem en orsak att vara tveksam till att kvinnor debatterar, för fram krav, föreslår förändring och så vidare.
|
|
| 8. |
- Udén, Maria
(author)
-
Om tvärvetenskap
- 2000
-
In: Kvinnoforskningsnytt : nyhetsblad från Centrum för kvinnoforskning, Luleå tekniska universitet. - 1401-5390. ; :2, s. 3-9
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
- Udén, Maria
(author)
-
På väg mot genusperspektiv i ingenjörsvetenskaperna : teknisk förändring på värdebaserad grund
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fokus är aktuella sätt att förändra teknikvetenskap utifrån en uttalad värdegrund, det vill säga normativt motiverade förändringsprojekt som har en levande relation till dagens teknikvetenskapliga praktik. Bakom detta ligger en grundläggande frågeställning: Kan feministisk teori integreras i ingenjörsvetenskaperna? Frågan är avgörande därför att om så inte är fallet framstår den feministiska teorins relevans som begränsad för den tekniska sektorn, därmed även det möjliga djupet i till exempel mainstreamingprocesserna inom de tekniska forskningsråden. För förstudien har jag valt ut fyra exempel på förändringsarbete som jag kort beskriver. De är valda ämnesmässigt förutsättningslöst, men utifrån att de alla innehåller någon typ av operationalisering av värdebaserade kriterier. Jag kräver heller inte att jämställdhet eller genusperspektiv ska vara förändringens drivkraft i de olika exemplen. Till exempel så har miljörörelsen hunnit längre i att utforma konkreta tekniska alternativ än jämställdhetsrörelsen och feminismen, och dess mål har vunnit större acceptans bland tekniker, företag och myndigheter. Det är naturligt att försöka lära av de framsteg som gjorts i miljöns och ekologins tecken. Slutligen sammanställer jag mina mer förutsättningslösa iakttagelser i relation till byggplaneringen, eller snarare till de tankar mina kontakter med dåvarande Avdelningen för byggnadsfunktionslära gav, samt aktuell litteratur. För att strukturera sammanställningen relaterar jag till var sin av Christina Mörtbergs respektive Evelyn Fox Kellers strategier för integration av feministisk teori i teknik- och naturvetenskaperna. Mörtberg och Keller har båda under lång tid metodiskt arbetat med frågor om värdebaserad förändring i natur- och teknikvetenskaperna. Med Keller och Mörtberg har jag poängterat två dimensioner av teknikarbete: den som handlar om interaktion med det icke-lingvistiska, det vill säga med materia och natur, respektive interaktion med det språkliga och kulturella. Man kan tänka sig en skala från det "mest materiellt inriktade" till det "mest kulturellt/språkligt inriktade". Analys av exemplen: Olli Salmis text är den i urvalet som mest uttalat arbetar med förändring av vår interaktion med materia och natur. Salmi för över kunskap om ett område - det biologiska livet - till kunskapen om ett annat område - den storskaliga industrin. För att göra denna operation använder han en länk, en teoribyggnad med kapacitet att beskriva skeenden i båda dessa områden: värmeläran och särskilt exergibegreppet. Eva Sterner adresserar sociala arrangemang kring vår interaktion med natur och materia och väljer att kvantifiera hållbarhet så att denna kan läggas in i en ekonomisk kalkyl. Det medium som skapar kommunikation mellan norm och praktik, och på så sätt avses förändra vår interaktion med naturen och den materiella världen är ekonomin. Ett ekonomiskt mått är ett känt och hanterbart mått bland de människor som måste kunna agera i vardagen, för att målsättningen om hållbart byggande ska förverkligas. Därmed är det ett mått som kan få genomslag, menar Sterner. Birgitta Rydhagen arbetar också hon med praktiken kring interaktion med natur och materia, men hon har ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och lägger en större tyngdpunkt på det språkliga och kulturella samspelet än Eva Sterner gör. En effekt som uppnås av att Rydhagen konsekvent gör sin redovisning i text, är att det sociala och det materiella får en gemensam förståelseram. Inga skillnader skapas mellan "det ingenjörsmässiga", "det ekologiska", "det sociala". En skillnad skulle lätt ha skapats om experternas planer presenteras med sofistikerade ritningar, kartor och scheman, medan brukarnas tankar presenteras i ord. Britt Strandberg, som jämfört med Salmi ligger i "andra änden" av skalan mellan att adressera interaktion med materia/natur "eller" språk/kultur, är en klassisk jämställdhetsarbetare där hon av ett historiskt faktum som rör befolkningstillväxt (eller brist på sådan) får hjälp att föra fram jämställdhet som en attraktiv målbild. Men Strandberg och hennes kollegor har också identifierat nya parter och ekonomisk - framtids - nytta av mainstreaming. Kundrelationen uttalas som del av energiföretagets framtid, och kön/genus blir del i synliggörandet av denna relation. Detta är en typ av operationalisering som samverkar med, och blivit möjlig genom, kvinnors förändrade situation, med ekonomiskt aktörskap som konsumenter och förändrad livssituation på flera sätt. I princip ska det finnas goda möjligheter att integrera feministisk teori i ingenjörsvetenskapernas samtliga aspekter. Därmed blir svaret ja, på en fråga om den verklighetsbild som ryms i byggplaneringens verktyg kan vidgas, så att de svarar mot krav på jämställdhet i teknisk utveckling. Men frågan som denna förstudie rör sig kring, nämligen hur detta ska gå till är dubbeltydig. Den kan tolkas både som att den gäller utformningen av verktyg, och som att den gäller de sociala och organisatoriska förutsättningarna.Det är vitt skilda verktyg och tillvägagångssätt som används i de olika exemplen. Trots att varje exempel är en meningsfull operationalisering i sig, och alla upphovspersonerna alltså är förmögna att arbeta med operationalisering av idéer in i teknisk praktik är det inte troligt att den ena upphovspersonen skulle ha kunnat skriva den andras text eller göra den andras presentation. För att kunna ta en metod, ett verktyg i bruk eller omtolka dess innebörd och konsekvenser, krävs det förtrogenhet. Man får inse att det är en krävande uppgift bygga upp, liksom att upprätthålla, en tillräcklig kompetens inom både feministisk/genus- och ingenjörsvetenskap. För att bedöma de realistiska möjligheterna att presentera feministiska alternativ inom ingenjörsvetenskaperna finns det ytterligare en problematik att ta hänsyn till, nämligen utsikterna att nå koncensus om att sådana alternativ behövs och är förenliga med den tekniska sektorn.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Udén, Maria
(author)
-
Swedish case study
- 2004
-
In: Women's participation in decision-making processes in Arctic fisheries resource management. - Nordfold : Forlaget Nora, Kvinneuniversitetet Nord. - 8292038019 ; , s. 89-100
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 12. |
- Udén, Maria
(author)
-
Technology and the empowerment of women : examples from Norrbotten
- 2004
-
In: Industrial impact on natural and social environment. - Luleå : Luleå tekniska universitet.
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- 2-19 September 2001 an innovative PhD course took place in the Kola Peninsula, NW Russia. The PhD course "Industrial Impact on Natural and Social Environment" is the second in the chain of interdisciplinary research education courses arranged by the Circumpolar Arctic Environmental Studies PhD Network (CAES Network: http://www.caesnetwork.cjb.net). The course topics covered by a team of internationally recognised researchers from the following disciplines: biology, ecology, geography, environmental management, anthropology, sociology, technology and human work sciences. The course program also includes contacts with local experts, administrators/politicians, and study visits to industries and local communities. Proceedings contain Course program and papers written by course participants
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Udén, Maria
(author)
-
Tekniskt sett av kvinnor : kvinnors examensarbeten på civil- och bergsingenjörsutbildningarna Tekniska Högskolan i Luleå 1971-1993
- 2000
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingen är en monografi uppbyggd kring frågan ”Vad är teknik?”. Syftet är att skapa inblick om teknik sett ur kvinnors perspektiv. Hur ser resultaten av kvinnliga ingenjörers arbete ut? Vi vet oerhört lite om detta! Det är också ett viktigt delprojekt att pröva möjligheterna till en utveckling av feminismens forskande om teknologi, ingenjörsarbete, och kvinnor som tekniker, till feministisk forskning inom det tekniska området och civilingenjörsyrket. Utgångspunkten är att det är yrkets redskap (antaganden, symbolsystem, procedurer) som måste omskapas om yrket ska förändras. Är något sådant möjligt? I avhandlingen, som främst baseras på kvalitativa metoder refereras till källmaterial enligt följande: Examensarbeten med kvinnliga teknologer som författare, Tekniska Högskolan i Luleå (LuTH) 1971-1993. Studie av struktur och innehåll som helhet och med avseende på text, grafik och bild utförd 1994-1999. Studien inkluderar sammanställning av källförteckning. Intervjuer kring examensarbeten, teknik och yrke: nio kvinnor utbildade vid Tekniska Högskolan i Luleå 1971-1993. Två till tre gånger upprepade individuella intervjuer utförda hösten och vintern 1996-1997. Intervjuerna fokuserade mot innebörd i examensarbetets innehåll och utförande, sett och kontextualiserat genom olika tids- och livsloppsperspektiv. Ovanstående egna forskningsmaterial kompletteras av litteraturstudier angående civilingenjörsyrket med avseende på kvinnors inträde och andel, samt angående Tekniska Högskolan i Luleå, dess tillkomst och institutionella samt lokala kontext. Avhandlingen studerar uttryckssätt och innehåll i examensarbetenas titlar och illustrationer. Examensarbetenas titlar visar på vissa språkliga preferenser; en inriktning mot språklig specialisering, ett flitigt användande av specialbenämningar och omnämnandet av områdesspecifika artefakter.Det finns några saker som inte ingår i examensarbetenas titlar, men som annars är vanliga bland människor att tala om och att skriftligt notera: anknytning i tid, plats och till människor. Språkbruket är torrt och sakligt; neutralt. Orden bra och dåligt eller dess synonymer står inte att finna i examensarbetenas titlar. Men detta innebär inte att värdeanknytningar saknas; områdesspecifika (subkulturella) värdemeddelanden finns, och mest frekvent förmedlas dessa genom benämningar av artefakter och anknytande till organisationer.Bland examensarbetena och mest frekvent i examensarbetenas omslagsillustrationer finns också vad som kan betraktas som utmaningar mot och omdefinitioner av vad teknik ”är”. Speciellt illustrationerna erbjuder en teknisk pluralism, som visar på olika sätt att tolka hur den utbildade teknikerns representation av problembilder och verklighet ska utformas. Genom de matematiska, grafiska och av metall tillverkade artefakter som dominerar i examensarbetena är de kvinnliga luleåteknologernas examensarbeten ansatser till en omtolkning av kvinnlighet. Exempelvis examensarbetet Noshjulstyrning till JAS 39 Gripen är inte originellt till sin art som examensarbete. Men som benämning för en kvinnas arbete, och som egenidentifikation av en kvinna, är det en omtolkning av kön. Ramarna inom vilka omtolkningarna sker, sätter dock frågetecken för hur de ska förstås. Den tekniska kompetensen och kontakten med den tekniska fronten har historiskt spridits bland män i nätverk av både formella och informella sammanhang och relationer. Det finns ytterst få tecken i intervjuer och examensarbeten som tyder på en interaktion bland kvinnorna med sammanhang utanför de organisationer som redan äger en hög tekniknivå; arbetsgivarna. Självständighetssträvan genom den tekniska kompetensen kanaliseras i överväldigande hög grad på ett till arbetsgivarna knutet sätt, och intervjuerna ger inte anledning att tro att avgörande förändringar sker i formell utbildning så att kvinnor i teknisk utbildning integreras i dessa informella sammanhang. Bilden blir att det kvinnliga teknikerskapet innebär något relativt insnävat och institutionellt kontrollerat. Tecken på teknikspridning till och genom informella relationer, eller sett till de tekniska institutionerna nyskapade relationer, förekommer i det som intervjuerna berättar, men endast sparsamt. Detta skulle kunna förklaras med en begränsad tillgång till mäns informella tekniska relationer (men där en förtrogenhet med mopeder, bilar osv ger tillhörighet), tillsammans med att kvinnor inte har egna informella teknikrelationer. I inget fall har ett examensarbete skrivits av minoritetsperson på något av de minoritetsspråk som har regional hemvist i Luleås omnejd. Också på andra sätt framstår Luleå Norrbotten och norra Norrland mest genom sin frånvaro; platserna och deras människor och människornas kulturer och språk blir underligt frånvarande i den regionalpolitiska etableringen ”Tekniska Högskolan i Luleå”. En tystnad om platsen Luleå i den tekniska praktiken på LuTH, står i kontrast till hur aktivt de intervjuade kvinnorna förhåller sig till platser, och hur icke utbytbara de olika platserna är i deras berättelser.
|
|
| 15. |
- Udén, Maria
(author)
-
The impact of women on engineering : a study of female engineering students' thesis topics
- 2002
-
In: International Journal of Engineering Education. - 0949-149X. ; 18:4, s. 458-464
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- With a focus on technological practice, this paper detects and discusses changes that arose-or did not arise-as Swedish women entered engineering across a broader front. For this analysis, quantitative and qualitative data are related. A specifically new empirical source for the purpose of gender and technology studies is explored and described, namely M.Sc. theses by women engineering students. The conclusion is that the technology displayed in the women's theses does not differ from engineering science in general.
|
|
