| 51. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för ett system baserad på insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion i Sverige ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnadsbedömningen har gjorts för två fall med Halmstad som modellkommun: 1. Insamling och återvinning i dagens system, vilket innebär till största delen återvinningsstationer samt en mindre del fastighetsnära insamling. 2. Insamling och återvinning i ett fastighetsnära system där förpackningar och tidningar samlas in i blandad fraktion och behandlas i en MRF. Följande resultat har framkommit: ' Företagskostnaderna blir sammantaget något högre för system 2 än för system 1, resultatet är starkt beroende av intäkterna för materialförsäljning. Resultatet per ton avfall insamlat till återvinning varierar naturligt med den mängd som samlas in. Skillnaden mellan systemen får ses som liten. ' Intäkterna spelar stor roll för det slutgiltiga resultatet. ' Miljökostnaderna är i stort sett samma för de båda systemen
|
|
| 52. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Report on estimates of European food waste levels
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Food waste is an issue of importance to global food security and good environmental governance, directly linked with environmental, economic and social impacts. Different studies show that between 1/3 and 1/2 of the world food production is not consumed, leading to negative impacts throughout the food supply chain including households. There is a pressing need to prevent and reduce food waste to make the transition to a resource efficient Europe. The collection and analysis of data from across Europe for this study generated an estimate of food waste in the EU-28 of 88 million tonnes.This estimate is for 2012 and includes both edible food and inedible parts associated with food. This equates to 173 kilograms of food waste per person in the EU-28. The total amounts of food produced in EU for 2011 were around 865 kg / person , this would mean that in total we are wasting 20 percent of the total food produced. The sectors contributing the most to food waste are households (47 million tonnes ± 4 million tonnes) and processing (17 million tonnes ± 13 million tonnes). These two sectors account for 72 percent of EU food waste, although there is considerable uncertainty around the estimate for the processing sector compared to all the other sectors. This is due to only four MS providing information of sufficiently high quality. In addition the differences in the normalized food waste amounts between the countries were great. Of the remaining 28 percent of food waste 11 million tonnes (12%) comes from food service, 9 million tonnes (10%) comes from primary production and 5 million tonnes (5%) comes from wholesale and retail.
|
|
| 53. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Styrmedel för ökad materialåtervinning - En kartläggning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att sammanställa ännu outnyttjade potentialer för materialåtervinning i Sverige samt att kartlägga, analysera och föreslå styrmedel som kan bidra till en ökad materialåtervinning.Projektet genomfördes som en litteraturstudie av potentiella styrmedel för ökad materialåtervinning, en fördjupad analys av styrmedel som bedömdes särskilt intressanta att beskriva och värdera närmare samt en analys av två utvalda styrmedel.Sammanlagt beskrevs tio olika styrmedel som bedömdes ha potential att öka materialåtervinningen i Sverige. Två av dessa, Krav på materialåtervinning för bygg- och rivningsprojekt samt Krav på utsortering och materialåtervinning av avfall från verksamheter och hushåll analyserades närmare utifrån olika aspekter (t.ex. potentiell miljövinst genom materialåtervinning, kostnad för implementering och acceptans). Valet motiverades med att mycket avfall från bygg- och rivningssektorn inte sorteras och att det finns stora mängder återvinningsbart material i blandat avfall. Potentialen att öka materialåtervinningen bedömdes som stor och förutsättningarna för genomförande vara relativt goda.
|
|
| 54. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Svensk frivillig överenskommelse för minskat matsvinn och förluster i livsmedelsbranschen
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tanken med detta projekt var att skapa en bas för en frivillig överenskommelse för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Agenda 2030 och målet 12.3 om halvering av matavfallet är en del av målbilden. Arbetet pågick under 2019 med ambitionen att arbetet sedan ska fortsätta med en faktisk etablering av en svensk frivillig överenskommelse under 2020. Överenskommelsen består av tre olika delar: 1. Mål: Som mål har överenskommelsen antagit Agenda 2030:s mål 12.3. Om förslaget till svenskt miljömål beslutas under 2020 så kommer det utgöra ett viktigt delmål även för överenskommelsen. 2. Datarapportering: kommer att ske från partnerna till överenskommelsen. 3. Arbetsgrupper: kommer att startas med syftet att hitta möjligheter till att minska matsvinnet och förlusterna längs livsmedelskedjan. Den svenska överenskommelsen (Samarbete för minskat matsvinn) lanserades 12 mars 2020. De företag och organisationer som är med i överenskommelsen från start är: Arla, Compass Group AB, Coor, Fazer, Linas matkasse, Livsmedelsindustrierna, LRF, Martin & Servera, Menigo, Norrmejerier, Orkla Foods Sverige, Potatisodlarna, Sodexo, Svenska Köttföretagen och Visita.
|
|
| 55. |
|
|
| 56. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Underlag för utveckling av policy för förebyggande av avfall
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om vinsterna med att arbeta med avfallsförebyggande borde spridas mer. De organisationer, både privata och offentliga, som vi har pratat med i projektet säger entydigt är att det har lönat sig att arbeta med avfallsförebyggande. De har sparat pengar, tid och inte minst så har de skapat arbetsplatser som de som jobbar där är stolta över.
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljömål Mål som berör avfallshanteringen finns dels som delmål i de svenska nationella miljömålen, dels som mål i EUs avfallsdirektiv. De svenska målen berör bland annat biologisk behandling av matavfall, total återvinningsnivå för hushållsavfall och fosforåterföring. Målen i avfallsdirektivet berör återvinning av hushållsavfall och av byggavfall.I rapporten har dessa mål gåtts igenom och hur avfallsstatistikinsamlingen kan anpassas för att följa upp dessa mål. Vi har förutsatt att de delmål som gällde för 2010 kommer att ersättas av nya etappmål, t.ex. för 2015, med liknande innebörd som delmålen hittills. Bedömningen är att uppgifter går att få fram genom avfalls-statistiken men att vissa speciella data kan behöva samlas in beroende på vilken beräkningsmetodik man väljer.
|
|
| 60. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Model for future waste generation
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The research presented in this report is part of the effort to estimate future Swedish waste quantities in the research programme Towards Sustainable Waste Management. More specifically, we estimate future waste coefficients that are designed to be fed into EMEC, which describes the Swedish economy in terms of 26 industrial sectors, a public sector, and households. Production in the model of industry and public sector requires input of labour, capital, energy, and other commidities. With waste-intensity coefficients added to each production parameter in each sector, EMEC can calculate the future waste quantities generated in different economic scenarios. To produce the waste-intensity coefficients, we make a survey of the current Swedish waste statistics. For each waste category from each sector we estimate whether the quantity depends primarily on the production in the sector, on the inputs of commodities, on the depreciation of capital goods, or on the size of the workforce in the sector. We calculate current waste-intensity coefficients by dividing the waste quantities by the parameter(s) to which they are assigned. We also present five different scenarios to describe how the waste intensity can develop until the year 2030. As far as possible and when deemed to be relevant, we have set the industrial waste generation to depend on the use of a commodity or an energy carrier. The quantity of spent vehicles and most equipment is set to depend on the depreciation of capital goods. Some wastes have been allocated to the staff, for example household waste from business. The quantities of wastes from households have a similar approach where every waste category is assigned to a combination of 26 different commodities.
|
|
| 61. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Indikatorer för att följa konsumenters omställning till en hållbar konsumtion
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken i Sverige och innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Som del av detta mål ska miljöpolitiken bland annat fokusera på att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Naturvårdsverket ska på uppdrag av Regeringen redovisa en fördjupad utvärdering av generationsmålet och miljökvalitetsmålen 2015. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015. Redovisningen ska bland annat innehålla en målövergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen. En del av denna analys genomförs inom ramen för tre utvalda fokusområden, däribland hållbar konsumtion. Projektet syftade till att ta fram ett av flera faktaunderlag till Regeringens ovanstående uppdrag om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. Det konkreta målet var att ta fram förslag på möjliga indikatorer samt att beskriva för- och nackdelar med olika förslag samt att dataförsörja fyra indikatorer som följer konsumenters/individers omställning till en mer hållbar konsumtion. De fyra indikatorerna valdes ut av Naturvårdsverket. För att få fram det preliminära indikatorurvalet hämtades bland annat inspiration från andra projekt och sammanställningar av indikatorer i Sverige och utomlands, samt från aktuell diskussion i media och liknande. Därefter gjordes en genomgång ifall det fanns data tillgängliga eller inte. Fanns det data tillgängligt och indikatorn i övrigt uppfyllde kriterier som Naturvårdsverket satt upp ingick den i det urval av 27 indikatorer som beskrevs mer utförligt. I beskrivningen ingick enhet, för- och nackdelar, tidsserie och datakälla. Indikatorerna delades upp i olika områden; mat, textil, elektronik, boende samt transporter. Rapporten nämner också indikatorer som skulle vara önskvärda men där det saknas data, totalt 42 stycken. Naturvårdsverket valde ut följande indikatorer som också har dataförsörjts inom projektet: M1 - Konsumtion av nötkött, kg/person och år M8 - Energiöverskott i matkonsumtionen, procent Tr1 - Persontransporter (totalt och uppdelat på gång/cykel, kollektivtrafik, bil, och övrigt), km/person och år B3 - Uppvärmd boendeyta i hushåll, m2/person
|
|
| 62. |
- Xue, Li, et al.
(författare)
-
Missing Food, Missing Data? : A Critical Review of Global Food Losses and Food Waste Data
- 2017
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 51:12, s. 6618-6633
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Food losses and food waste (FLW) have become a global concern in recent years and emerge as a priority in the global and national political agenda (e.g., with Target 12.3 in the new United Nations Sustainable Development Goals). A good understanding of the availability and quality of global FLW data is a prerequisite for tracking progress on reduction targets, analyzing environmental impacts, and exploring mitigation strategies for FLW. There has been a growing body of literature on FLW quantification in the past years; however, significant challenges remain, such as data inconsistency and a narrow temporal, geographical, and food supply chain coverage. In this paper, we examined 202 publications which reported FLW data for 84 countries and 52 individual years from 1933 to 2014. We found that most existing publications are conducted for a few industrialized countries (e.g., the United Kingdom and the United States), and over half of them are based only on secondary data, which signals high uncertainties in the existing global FLW database. Despite these uncertainties, existing data indicate that per-capita food waste in the household increases with an increase of per-capita GDP. We believe that more consistent, in-depth, and primary-data-based studies, especially for emerging economies, are badly needed to better inform relevant policy on FLW reduction and environmental impacts mitigation.
|
|
