| 1. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Vettasjärvi - det ekologiska året
- 1994
-
Ingår i: I människans hand. - Stockholm : Nordiska museets förlag. - 917108360X ; , s. 96-103
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Elenius, Lars, 1952-
(författare)
-
Okänt bagage
- 1992
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Claesson, Eivind, 1958-
(författare)
-
Europa Nostra-medalj till Nora : uppslaget
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1, s. 72-73
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nora-Pershyttan, i hjärtat av Bergslagen tre mil norr om Örebro, erövrade 1993 en av Europa Nostras sex silvermedaljer - den högsta utmärkelsen - i konkurrens med 150 bidrag från 19 länder. Europa Nostra har därmed belönat restaurering av en hel kulturmiljö - Nora trästad och bergsmansbyn Pershyttan samt den sammanbindande museijärnvägen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Glete, Jan
(författare)
-
The oared warship
- 1992
-
Ingår i: The line of battle. - : Conway Maritime Press, London. - 0851775616 ; , s. 98-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Johansson, Per-Anders, 1950-
(författare)
-
Fröå gruva : en teknikhistorisk rekonstruktion
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1, s. 57-59
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hjulen snurrar i Fröå gamla gruva. Det nära tio meter höga vattenhjulet är på plats och pumpar åter vatten ur gruvan. En rekonstruktion har gjorts av gammal teknik och ett stycke unik jämtsk industrihistoria har levandegjorts. Idag har den övergivna byn fått en ny framtid som utflyktsmål.
|
|
| 11. |
- Rydberg, Per
(författare)
-
Om kulissism. Varför ha arkitekter när det finns bra kopieingsmaskiner? - Tema: Idé och debatt
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2-3, s. 19-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Intresset för det klassiska arkitekturarvet går i vågor. Idag är det det gustavianska 1700-talet som står i fokus. Men intresset är ytligt - vi befinner oss i en kopieringsfas - nu råder kulissism, skriver Per Rydberg. Vill vi se byggandet som konstart måste vi kräva medveten arkitektonisk gestaltning kombinerad med historisk ärlighet och respekt för originalen.
|
|
| 12. |
- Gullberg, Anders, 1947-
(författare)
-
Den samhälleliga självreflexionens möjligheter : Big data på 1980-talet
- 1991
-
Ingår i: Fragment 80-tal. - Stockholm : Nordiska institutet för samhällsplanering. ; , s. 180-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Möjligheterna att nå kunskap om dagens samhälle synes, särskilt om blott ”data-frågan” beaktas, mycket goda. Detta sken är dock på många sätt bedrägligt. Genom att kontrastera vårt i högsta grad levande och dessutom tecken- och textöversväm-mande samhälle mot möjligheterna att nå kunskap om utdöda och/eller illitterata kulturer belyses vad som kan vetas om vår egen värld.
|
|
| 13. |
- Hansson, Staffan
(författare)
-
Porjus : en vision för industriell utveckling i övre Norrland
- 1994
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the late 19th century it became possible to utilize electricity in lighting, industrial processes and for traction. To Sweden, which at that time was gradually being transformed from an overwhelmingly agrarian country into an industrialized nation, this was of great advantage because Sweden was a country well furnished with hydro-electric power, but almost completely lacking in other sources of energy. Beginning in the 1890's a number of privately-owned powerstations were built almost all over the country. During the early 20th century, the Swedish Government became increasingly involved in hydropower development. In 1906 the Government decided to make its debut as a power producer. A government bill proposing the building of a power station at Trollhättan was submitted to the Swedish Parliament, and Parliament approved this bill the same year. Two years later the State Power Board was formed, and in 19 10 Parliament approved plans to build a great power station at Porjus, on the Lule River in the north of Sweden. This power station is the main object of my study. The questions 1 shall try to give an answer to in my study are the following. Why did the State build a power station at Porjus? What happened to the industrial visions that initiated this project? On a more general level my dissertation intends to contribute to the understanding of the establishment of modem technological systems in Sweden. 1 shall try to achieve this by means of a model elaborated by Thomas P. Hughes, Professor of the History of Technology at the University of Pennsylvania. In Hughes' model technical systems are regarded as a part of a "socio-technical" or "technological" system. The core of the theory can be expressed in these words: "They are both socially constructed and society shaping." In my study, which consists of four parts, Part 1 is a study in which energy conditions in Sweden at the turn of the century are discussed in order to ascertain whether the prevailing sources of energy and power transmission methods are to be regarded as promotors of, or obstacles to a continued industrialisation. In Part 11 the following question is put in focus. Why did the State build one of its first big power stations in an area of wilderness in the north of Sweden? The answer to that question is given through a discussion in three steps. It starts with a discussion about why the Railway Board wanted to electrify the State railway. When the Railway Board made that decision they had intended to carry out the largescale trial electrification of a railway line in the western part of Sweden. In 1908 these plans were changed and the Railway Board decided to choose the Riksgräns Railway in the north of Sweden instead. The reasons for this change are discussed in a second step, and after that a discussion follows in which the choice of the Porjus Falls is explained. In Part 111 the dimensioning of the Porjussystem is discussed - i. e. the preliminary work that were needed to build the station, the power station, the transmission system and the locomotives. In the discussion problems connected with the locality of the Porjus Falls are emphasized. Part IV contains a discussion on the following theme. What happened with the industrial expectations which were once the main reason for the decision to build a power station at Porjus?
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Persson, Curt
(författare)
-
Djävulsön döpt av folket
- 1992
-
Ingår i: Kirunatidningen. - 1103-1336. ; :1, s. 34-35
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Persson, Curt
(författare)
-
Kirunas första bostad
- 1992
-
Ingår i: Kirunatidningen. - 1103-1336. ; :1, s. 32-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Persson, Curt
(författare)
-
Lilla Lunds lag
- 1993
-
Ingår i: Kirunatidningen. - 1103-1336. ; :9, s. 24-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Berg, Bjørn Ivar, 1955-
(författare)
-
Kongsberg Sølvverk : bevaring og formidling av et stort førindustrielt teknisk kulturminne
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :6, s. 57-61
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Silvergruvan i Kongsberg, ett förindustriellt tekniskt kulturminne, rymmer numera Norsk Bergverksmuseum. Museet grundades redan 1938 som ett driftsmuseum för gruvan och öppnades för allmänheten 1945. Museet äger bl a världens främsta samling av trådsilver; här finns också redskap och föremål från gruvtiden.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Isacson, Maths, 1948-
(författare)
-
Nordisk utbildningssatsning på industriminnesvård
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :6, s. 26-29
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Behovet av kunskaper inom industriminnesvård växer allteftersom fabriker slår igen och kvarvarande industriföretag övergår till en allt mer högteknologisk produktion med om- och tillbyggnader av gamla industriområden som följd. För att höja kompetensen hos de olika aktörerna har forskare, universitetslärare, museimän och kulturminnesvårdare i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige i ett nära samarbete utarbetat kursen ”Industriminnen i Norden”. Kursen har rönt stort intresse i samtliga länder, och i februari samlas 32 deltagare till det allra första kurstillfället.
|
|
| 24. |
- Jørgensen, Caspar
(författare)
-
Bevaring og fredning af fabrikker i Danmark
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :6, s. 42-47
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tidigare uppfattades fabriker som så funktionsbundna byggnader att man inte kunde föreställa sig någon annan användning av dem. Det har dock visat sig att fabriker mycket väl har kunnat återanvändas för nya funktioner, som exempelvis bostäder eller kontor, utan att byggnadernas värde gått förlorat. Balansen mellan en ödeläggande ombyggnad och en funktionell restaurering är - som hos alla byggnadstyper - delikat även när det gäller fabriker.
|
|
| 25. |
- Larson, Anders, 1949-, et al.
(författare)
-
Textilindustriinventeringen i Älvsborgs län : erfarenheter, användningsområden och nya forskningsfält
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :6, s. 76-81
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tekoindustrin i Älvsborgs län valdes till ett regionalt pilotprojekt i den inventering av vissa industribranscher som initierats av RAÄ:s industriminnesgrupp. Borås Museum och sedermera Texilmuseet i Borås ansvarar för verksamheten. Arbetet koncentreras nu till fortsatt uppbyggnad av historisk kunskap kring stora industrikomplex, framtida bevarandeinsatser och utvecklingsprojekt.
|
|
| 26. |
- Morger, Kersti, 1938-
(författare)
-
Industriminnen - ett prioriterat arbetsområde
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :6, s. 68-72
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Industriminnesvården är en av de mest brännande frågorna inom den kulturhistoriska byggnadsvården idag. Riksantikvarieämbetets industriminnesprojekt är ett regeringsuppdrag som ämbetet bedriver i ett nära samarbete med Nordiska museet i syfte att förbättra kunskapen om industrins kulturarv. I slutet av 1994 utökades uppdraget; ämbetet skall i sitt arbete även belysa frågor kring arbetsliv, livsformer, värderingar m m, samt studera hur industriminnen kan levandegöras.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Nisser, Marie, 1937-2011
(författare)
-
Industriminnesforskning - en ny akademisk disciplin
- 1994
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; 6, s. 73-75
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Allt fler universitet och högskolor runt om i världen har industriminnesforskning på sitt utbildningsprogram. Den svenska lärostolen, numera knuten till avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm, var den första i sitt slag i hela världen. Industriminnesforskningen har ett nära samarbete med kulturmiljövården. Professor Marie Nisser, under många år ordförande i TICCIH, ger en presentation.
|
|
