SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(LANTBRUKSVETENSKAPER) AMNE:(Lantbruksvetenskap skogsbruk och fiske) AMNE:(Landskapsarkitektur) srt2:(2005-2009)"

Sökning: AMNE:(LANTBRUKSVETENSKAPER) AMNE:(Lantbruksvetenskap skogsbruk och fiske) AMNE:(Landskapsarkitektur) > (2005-2009)

  • Resultat 1-50 av 207
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Salomon, Björn, et al. (författare)
  • Evolutionary process of Hordeum brachyantherum 6x and related tetraploid species revealed by nuclear DNA sequences
  • 2009
  • Ingår i: Breeding Science. - : Japanese Society of Breeding. - 1344-7610 .- 1347-3735. ; 59, s. 611-616
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A hexaploid form of Hordeum brachlyantherum ssp. brachyantherum was discovered in California in 1980, and its origin has since been studied over the past three decades. We applied EF-G, a nuclear DNA sequence, to infer the parents of the hexaploid form. In polyploid taxa, amplified DNAs were cloned into a vector, and EF-G copies were amplified from the colonies by PCR and digested with restriction enzymes to separate different types. Phylogenetic analysis was performed based on the DNA sequences. The result showed that H. brachyantherum ssp. brachyantherum 6x and 4x carried one identical DNA sequence of 910 bp, and had closely related DNA sequences of 931 bp. H. brachyantherum ssp. brachyantherum 6x and H. marinum ssp. gussoneanum 2x shared one identical DNA sequence of 915 bp. From these results we hypothesized that H. brachyantherum ssp. brachyantherum 6x has evolved by an outcrossing between H. marinum ssp. gussoneanum 2x and H. brachyantherum ssp. brachyantherum 4x, followed by a chromosome doubling. Our results also indicate that H. marinum was involved in the polyploidization of H. secalinum, H. capense, and H. marinum. The origins of H. jubatum and H. depressum are discussed.
  •  
6.
  • Messing, Ingmar, et al. (författare)
  • Bygg inte på kultur- och åkermark
  • 2009
  • Ingår i: Upsala nya tidning. - Uppsala. - 1104-0173. ; :2 maj, s. 4-
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Gallardo Fernández, Gloria L. (författare)
  • From Seascapes of Extinction to Seascapes of Confidence : Territorial Use Rights in Fisheries in Chile: El Quisco and Puerto Oscuro
  • 2008
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In Chile, the indiscriminate harvest for export of the edible shellfish, Concholepas concholepas or false abalone, propelled by a neo-liberal market economy during the 1970s, almost led to the extinction of the species, thereby threatening the dependant small-scale artisan fishers’ survival as well as the ecosystem. To reverse this, fishers’ organizations in Chile have adopted the state created regulatory measure, Management and Exploitation Areas for Benthic Resources (MEABR; locally known as Management Areas -- MAs). Replacing the former unsuccessful fishing regulatory measurements, the MEABR regime empowers the fishers with exclusive territorial use rights (TURF) to manage the species, often under commons institutions, thus creating new seascapes of confidence. However, as is often the case with new solutions, emergent problems are posed that threaten to undermine the reform. With the new regulated extraction measure and geographical expansion of this novel labour and production alternative, fishers experience a transition from ‘nomadic’ to sedentary fishing leading to a transformation of their lifestyle and skills. If MAs become permanent, fishing in rural areas may lead to tensions as the fishers settle on coastal lands without entitlement, or are hindered from developing their own fisheries infrastructure. The legal system does not seem to fully foresee the consequences of the reform, and prevailing power relations and private property rights work to disadvantage the fishers. Using a participatory approach for the first research location of El Quisco (Valparaíso Region), and interviews with key informants for the second research location of Puerto Oscuro (Coquimbo Region), fishers’ views of the Chilean TURF were evaluated. How fishers perceive this experience should be central for the success or failure of the MAs as a viable alternative to the earlier conditions of open access. While the assessment of El Quisco deals more with the performance of the MA, Puerto Oscuro is used to portray the seascapes of conflict that have emerged as ownership of the coastal land is contested. The study shows that while the reform has brought better incomes from the benthic resources, the overall economic importance of the MAs for the fishers is reduced relative to the incomes coming from fishing activities realized outside the MAs. Experiences in both cases have been otherwise positive in terms of the recuperation of the species, ecological concerns and strengthening fishers’ so-called soft assets. Nevertheless, many problems remain, among them the problem of access to the sea border and those related to ambiguous land rights to support coastal settlement and fishing infrastructure development.
  •  
10.
  • Ranius, Thomas, et al. (författare)
  • Development of tree hollows in pedunculate oak (Quercus robur)
  • 2009
  • Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 257, s. 303-310
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Many invertebrates, birds and mammals are dependent on hollow trees. For landscape planning that aims at persistence of species inhabiting hollow trees it is crucial to understand the development of such trees. In this study we constructed an individual-based simulation model to predict diameter distribution and formation of hollows in oak tree populations. Based on tree ring data from individual trees, we estimated the ages when hollow formation commences for pedunculate oak (Quercus robur) in southeast Sweden. At ages of about 200-300 years, 50% of the trees had hollows. Among trees < 100 years old, less than 1% had hollows, while all > 400-year-old trees had hollows. Hollows formed at earlier ages in fast-growing trees than in slow-growing trees, which may be because hollows are formed when big branches shed, and branches are thicker on fast-growing trees in comparison to slow-growing trees of the same age. The simulation model was evaluated by predicting the frequency of presence of hollows in relation to tree size in seven oak stands in the study area. The evaluation suggested that future studies should focus on tree mortality at different conditions. Tree ring methods on individual trees are useful in studies on development of hollow trees as they allow analysis of the variability in time for hollow formation among trees. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
11.
  •  
12.
  •  
13.
  • Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956 (författare)
  • Lustgasavgång från jordbruksmark
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Regeringen fattade den 26 juni 2008 beslut om ändring av Jordbruksverkets regleringsbrev rörande uppdraget ”Åtgärdsprogram för minskade växtnäringsförluster” vilket ersätts av uppdraget; ”Jordbruksverket ska efter samråd med berörda myndigheter och organisationer lämna förslag till ett handlingsprogram för minskade växtnärings- och växthusgasförluster från jordbruket för perioden 2011 till och med 2016 med utblick till 2020.” Framtagandet av ett handlingsprogram inom jordbruksverket bedrivs som ett projekt vilket ska utgöra underlag för vidare beslut och genomförande. Föreslagna åtgärder och styrmedel ska vara realistiska, genomförbara och kostnadseffektiva. Förslag till nytt handlingsprogram ska vara färdigt våren 2010. Som ett led i projektet gavs ett uppdrag till Åsa Kasimir Klemedtsson att utreda och ge förslag till möjliga åtgärder i jordbruket som kan minska lustgasavgången från jordbruksmark. Rapporteringen följer de anvisningar som gavs.
  •  
14.
  •  
15.
  • Blennow, Kristina, et al. (författare)
  • Climate change: Motivation for taking measure to adapt
  • 2009
  • Ingår i: Global Environmental Change. - : Elsevier BV. - 1872-9495 .- 0959-3780. ; 19, s. 100-104
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We tested two consequences of a currently influential theory based on the notion of seeing adaptations to climate change as local adjustments to deal with changing conditions within the constraints of the broader economic-social-political arrangements. The notion leaves no explicit role for the strength of personal beliefs in climate change and adaptive capacity. The consequences were: (i) adaptive action to climate change taken by an individual who is exposed to and sensitive to climate change is not influenced to a considerable degree by their strength of belief in climate change and (ii) adaptive action to climate change taken by an individual who is exposed to and sensitive to climate change is not influenced to a considerable degree by their strength of belief in an adaptive capacity. Data from a 2004 questionnaire of 1950 Swedish private individual forest owners, who were assumed exposed to and sensitive to climate change, were used. Strength of belief in climate change and adaptive capacities were found to be crucial factors for explaining observed differences in adaptation among Swedish forest owners. (C) 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
16.
  • Grahn, Patrik, et al. (författare)
  • Meaningful activities in the forest, a way back from exhaustion and long-term sick leave
  • 2009
  • Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 8, s. 207-219
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A rehabilitation project in a forest environment was carried out in a collaboration between Skogsstyrelsen (The Swedish Forest Agency), Arbetslivsresurs (a state-owned company running work rehabilitation, making individual strategy plans) and the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Alnarp. Out of a group of 34 participants, 24 volunteered to be part of the research survey. Most of the participants had been on the sick list for a long time and suffered from depression and anxiety disorders. The interventions proceeded for 10 weeks and were held within a short distance from a smaller town in central Sweden. Three groups were set up to participate in the study: two groups during autumn 2006, followed by a short evaluation, and a third group during spring 2007. We have used a triangulation approach to evaluate the study, including both qualitative and quantitative methods. The qualitative results suggest that it was a successful project, in that most of the participants enjoyed the program and experienced a general improvement in both their physical and mental state. However, toward the end of the program they had considerable worries about the future. The quantitative results show that: Participants improved concerning symptoms of illness and general functioning, but their quality of life declined. We suggest that the decline in quality of life at the end of the intervention depended upon the participants' life situation after rehabilitation. This could be due to returning to uncertain life situations such as work, family, financial support, etc. (C) 2009 Elsevier GrnbH. All rights reserved.
  •  
17.
  • Hasund, Knut Per (författare)
  • Miljöstöd för slåtter- och betesmarker : en jämförelse mellan fem länder
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport beskrivs och jämförs miljöstöden till permanenta gräsmarker i Bayern, Danmark, England, Polen och Sverige. Det finns avgörande skillnader mellan länderna i hur miljöstöden till de permanenta gräsmarkerna är utformade. Skillnaderna gäller dels hur stora miljöstödens ersättningsbelopp är, dels villkoren gräsmarken ska uppfylla för att få (högre) stöd, och dels vilka skötselkrav som är knutna till stöden. Alla stöden är utformade inom ramen för EU:s jordbrukspolitiska regelverk, så vissa grundläggande likheter finns också. De permanenta gräsmarkerna (ängsmarkerna) producerar inte bara privata nyttigheter som mjölk och kött, utan även miljökvalitéer i form av biomångfald, kulturarv, rekreationslandskap och andra sociala tjänster. Dessa är i hög grad kollektiva nyttigheter. Marknaden kan därför normalt inte ge tillräcklig produktion av dessa miljötjänster, utan miljöstöd behövs om man önskar en samhällsekonomiskt effektiv markanvändning och uppfylla miljömålen. I Sverige är miljöstödet differentierat efter markanvändning (bete, slåtter), markslag (skogs-, alvar-, fäbodbete) och miljövärde (2 nivåer: allmänna/särskilda), med tilläggsersättning för bl.a. lieslåtter. Det högre, särskilda stödet är knutet till både markvillkor (miljökvalité) och platsspecifikt föreskrivna skötselvillkor. Dessutom finns bl.a. det omfattande miljöstödet "Vallodling". I Bayern finns två program som tillsammans har stor budget och täcker nästan all gräs¬mark, inklusive vallar. Stöden är olika för slåtter- och betesmark, med ett basstöd som kan kombineras med flera möjligheter till tilläggsersättningar. Ändå är stödet inte särskilt differentierat, som i t.ex. England. I Danmark är miljöstöden till permanent gräsmark främst inriktade mot att minska skadligt växtnärings- och pesticidläckage, vilket innebär att åtgärderna för att främja biologiska och andra landskapsvärden är begränsade. Förutom ett par allmänna stöd med låga respektive modesta skötselkrav finns ett mindre, projektinriktat program. I England finns ett långt utvecklat och mångfaldigt miljöstödssystem till gräsmarkerna. Fyra miljöstöd har vart och ett många stödåtgärder med olika ersättningsnivåer, kvalifikations- och skötselkrav. Miljöstödet "Allmänt förvaltarskap" (lägsta nivån) har ett parallellprogram för ekologisk produktion med dubbel miljöersättning, kompletterat av ett miljöstöd för värdefullare marker och ett för höglandsområden. Förutom skötselstöden finns en stor uppsättning investeringsstöd. Utmärkande för England är både att bönderna själva kan välja vilka åtgärder de vill åtaga sig och på vilka skiften så länge som de uppnår en totalpoäng bestämd av gårdens areal. Det högre stödet har platsspecifika krav och resultatindikatorer för den enskilda gräsmarkens miljötillstånd. I Polen kombineras tre allmänna stöd med tio stöd som är habitatspecificerade. De allmänna stöden går till alla gräsmarker i bergsområden, ekologisk odling, respektive extensiv skötsel. De olika stöden till tio angivna habitat ger möjlighet till anpassade skötselkrav och differentierad ersättning. Det finns således avsevärda skillnader mellan länderna i antalet miljöstöd och stödvarianter till gräsmarkerna. Flest alternativ har England, medan Danmark och Bayern har betydligt färre. En annan skillnad är att Bayern och Polen enbart har skötselstöd, men att det i England också finns investeringsstöd för många specificerade ändamål. Vad gäller stödsystemets struktur, så har Sverige, Bayern och England grundstöd som kan kombineras med tilläggsåtgärder på samma gräsmark. I Danmark och Polen har brukarna inte sådana valalternativ. Det skiljer sig också hur många ersättningsnivåer som finns och hur detaljerade villkoren för stöd är, både i fråga om skötsel och för att en gräsmark ska vara berättigad till ett visst stöd. Danmark har t.ex. föga differentierade miljöstöd. Motkraven i form av skötselåtgärder – vad brukaren måste eller inte får göra – för att få stöden är i allmänhet lägre i Danmark, Bayern och Polen, men även för Englands ELS-stöd (lägsta nivån) jämfört med Sveriges miljöstöd till gräsmarkerna. Jämfört med villkoren för det svenska miljöstödet "Vallodling" har några av länderna delvis högre krav, så jämförelserna måste göras för likartade gräsmarker. Villkoren som gräsmarken måste uppfylla för att vara kvalificerad för högre stöd är dessutom betydligt lägre ställda i Bayern och England än i Sverige. Hur stor miljöersättningen per hektar är skiljer sig påtagligt. Danmark och Bayern har ofta minst dubbelt så högt miljöstöd som Sverige för ungefär motsvarande marker eller skötselkrav. I Polen är däremot stödtarifferna oftast lägre. Englands stödnivåer motsvarar i vissa fall de svenska, men kan annars ligga avsevärt högre. Sammanfattningsvis har miljöstöden bidragit till att motverka gräsmarkernas negativa utveckling av areal- och miljökvalité i länderna. Det kan dock ifrågasättas om miljöstöden är tillräckliga, eftersom det finns indikationer att floran och faunan i det europeiska jordbrukslandskapet fortsätter att försämras. Miljöstöden är överlag effektivare än andra, diffusa styrmedel som påverkar de permanenta gräsmarkerna. Genom att skapa riktade, ekonomiska incitament och styra resurserna till det som efterfrågas ger de högre måluppfyllelse till lägre kostnader. Inget av länderna har dock maximalt möjligt kostnadseffektiva miljöstöd. Det gäller både i fråga om motkraven i form av skötselåtgärder och villkoren för att gräsmarken ska vara kvalificerad för ett visst stöd. Av de studerade länderna torde det engelska systemet vara mest kostnadseffektivt tack vara att brukarna kan välja mellan många miljömässigt poängsatta alternativ allt efter gårdens kostnadssituation. Ländernas stöd till vall och liknande gräsmarker är i regel förknippade med låga krav och höga kost¬nader per miljönytta. Avtal med skötselvillkor som är specifikt utformade för varje gräsmarksobjekt finns i varierande omfattning i Bayern, Danmark, England och Sverige. Sådana platsspecifika stödutformningar kan ge bättre miljöeffekter och även vara effektivare, men risken är att de medför höga transaktionskostnader och då totalt sett blir ineffektiva. Bland de många möjligheter som finns att ytterligare förbättra miljöstöden kan Polens habitatspecifika stöd med standardiserade skötselkrav eller Englands resultatbaserade utformning visa på intressanta lösningar
  •  
18.
  •  
19.
  • Qviström, Mattias (författare)
  • Nordiska perspektiv på stadsnära landskap
  • 2009
  • Ingår i: Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie. - 1654-5427. ; , s. 4-15
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
20.
  •  
21.
  •  
22.
  •  
23.
  •  
24.
  •  
25.
  •  
26.
  • Grahn, Patrik, et al. (författare)
  • Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas
  • 2009
  • Ingår i: Educare (Malmö). - 1653-1868. ; 2009, s. 81-101
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • En angelägen fråga i dagens samhälle är huruvida det finns rum för barn. Om vi lät barns och ungdomars perspektiv ligga till grund för fysisk planering och skolors närmiljö, skulle vi då kunna skapa ett bättre samhälle för barn och unga?
  •  
27.
  •  
28.
  •  
29.
  • Drobyshev, Igor (författare)
  • Tree mortality in a mixed deciduous forest in Northwestern Russia over 22 years
  • 2009
  • Ingår i: Annals of Forest Science. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1286-4560 .- 1297-966X. ; 66
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We studied mortality rates of birch, small-leaved linden, pedunculate oak, Norway maple, black alder, common ash and Norway spruce, assessed through two inventories of 12 664 trees in the unmanaged mixed deciduous forests of Oranienbaum Park, northwestern Russia, in 1981 and 2003.Our objectives were to evaluate if (a) long-term mortality rates vary among species, and if (b) crown condition, age and tree size affect the probability of mortality.Over this period, tree mortality rates in the park varied annually from 1 to 3% for healthy and moderately healthy trees, and from 3.9 to 9.3% for declining trees. The lowest mortality rates were observed for small-leaved linden and oak (0.8 and 1.0%, respectively), and the highest rate for birch (2.7%). We found (1) a significant and consistent association between tree condition and the probability of mortality, and (2) significantly higher mortality rates in smaller trees of ash, maple and oak.The effect of species-specific biology on mortality rates in the Oranienbaum Park was largely overridden by the "health status" and environmental conditions of the trees (e.g. degree of crown shading). The observed rates were similar to the estimates from natural temperate deciduous forests in both Europe and North America, indicating similar intensity of mortality in these ecosystems under natural conditions.
  •  
30.
  •  
31.
  •  
32.
  • Skärbäck, Erik, et al. (författare)
  • GIS-analys på regional nivå av rekreationsresurser
  • 2009
  • Ingår i: Svensk geografisk årsbok. - 0081-9808. ; 85, s. 67-96
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Samkörning av en GIS-analys av Skåne med enkätsvar från senaste folkhälsoenkäten för Skåne (n=25.000) ( Björk et al 2008) gav bl a att ¾ av de som bor i egna hem trivs bra i sin omgivning oavsett om de har god förekomst av attraktiv natur inom 300 m. Av folk som bor i lägenhet trivs lika stor andel ¾ bra i sin omgivning om det finns mycket god förekomst av attraktiv natur inom 300 m, medan endast ca 40 % av de lägenhetsboende trivs bra om det är stor brist på attraktiv natur inom 300 m. Denna artikel beskriver GIS-analysen för ovan nämnda studie. Här diskuteras val av parametrar för analysen, klassificeringsfrågor och frågan om validering
  •  
33.
  •  
34.
  •  
35.
  • Mårtensson, Fredrika, et al. (författare)
  • Outdoor environmental assessment of attention promoting settings for preschool children
  • 2009
  • Ingår i: Health and Place. - : Elsevier BV. - 1873-2054 .- 1353-8292. ; 15:4, s. 1149-1157
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The restorative potential of green outdoor environments for children in preschool settings was investigated by measuring the attention of children playing in settings with different environmental features. Eleven preschools with outdoor environments typical for the Stockholm area were assessed using the outdoor play environment categories (OPEC) and the fraction of visible sky from play structures (sky view factor), and 198 children, aged 4.5-6.5 years, were rated by the staff for inattentive, hyperactive and impulsive behaviors with the ECADDES tool. Children playing in large and integrated outdoor areas containing large areas of trees, shrubbery and a hilly terrain showed less often behaviors of inattention (p<.05). The choice of tool for assessment of attention is discussed in relation to outdoor stay and play characteristics in Swedish preschool settings. The results indicate that the restorative potential of green outdoor environments applies also to preschool children and that environmental assessment tools as OPEC can be useful when to locate and develop health-promoting land adjacent to preschools. (C) 2009 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
36.
  • Ahrné, Karin (författare)
  • Stadens värdefulla grönområden
  • 2009
  • Ingår i: Fakta. Trädgård / fritid. - 1102-1969.
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
  •  
37.
  • Hedfors, Per (författare)
  • Introduktion
  • 2009
  • Ingår i: Urban naturmark i landskapet – en syntes genom landskapsarkitektur. - 9789185735143 ; :2009:3, s. 11-15
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
38.
  •  
39.
  •  
40.
  • Sandström, Ulf, et al. (författare)
  • Grönskande mångsidighet vs. grånande förtätning
  • 2009
  • Ingår i: Urban naturmark i landskapet – en syntes genom landskapsarkitektur. - 9789185735143 ; :2009: 3, s. 321-337
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
41.
  •  
42.
  •  
43.
  •  
44.
  •  
45.
  •  
46.
  •  
47.
  •  
48.
  •  
49.
  • Sjöman, Henrik (författare)
  • Stadsträd för framtiden: Ek
  • 2009
  • Ingår i: Gröna fakta. - 0284-9798.
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
  •  
50.
  • Tenngart, Carina (författare)
  • Grönt är skönt
  • 2009
  • Ingår i: Arkitektur som medicin - arkitekturens betydelse för behandlingsresultatet inom psykiatrin. - 9789197821513 ; :2:2009, s. 145-167
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 207
Typ av publikation
tidskriftsartikel (58)
konferensbidrag (54)
bokkapitel (43)
rapport (22)
annan publikation (12)
doktorsavhandling (6)
visa fler...
bok (5)
samlingsverk (redaktörskap) (4)
forskningsöversikt (1)
licentiatavhandling (1)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (125)
refereegranskat (56)
populärvet., debatt m.m. (26)
Författare/redaktör
Sjöman, Henrik (10)
Saltzman, Katarina, ... (8)
Stenseke, Marie, 196 ... (8)
Qviström, Mattias (6)
Lundquist, Kjell Wil ... (6)
Morf, Andrea, 1968 (6)
visa fler...
Tullrot, Anita, 1958 (6)
Hellström Reimer, Ma ... (5)
Bruckmeier, Karl, 19 ... (5)
Skärbäck, Erik (5)
Nolin, Catharina (5)
Grahn, Patrik (4)
Busse Nielsen, Ander ... (4)
Richnau, Gustav (4)
Hedfors, Per (4)
Ihse, Margareta, 194 ... (4)
Ode Sang, Åsa (3)
Nilsson, Christer (3)
Glimskär, Anders (3)
Sandström, Per (3)
Svensson, Johan (3)
Skånes, Helle, 1964- (3)
Nilsson, Per G., 195 ... (3)
Grandin, Ulf (3)
Westin, Anna (3)
Fors, Hanna (3)
Bocz, György Ängelko ... (3)
Wiström, Björn (3)
Johansson, Rolf (2)
Peterson, Anna (2)
Thuvander, Liane, 19 ... (2)
Söderström, Mats (2)
Nilsson, Kristina (2)
Ranius, Thomas (2)
Nolin, Catharina, 19 ... (2)
Ioannides, Dimitri, ... (2)
Sandring, Saskia (2)
Sandström, Camilla (2)
Lindegarth, Mats, 19 ... (2)
Tornberg, Jonas, 196 ... (2)
Jansson, Märit (2)
Lennartsson, Tommy (2)
Tollin, Clas (2)
Eriksson, Åsa Ingege ... (2)
Nilsdotter-Linde, Ni ... (2)
Ling, Johan, 1968 (2)
Stenborg, Per, 1962 (2)
Wadbro, John (2)
Blom, Jeanette (2)
Henningsson, Silvia, ... (2)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (119)
Göteborgs universitet (55)
Stockholms universitet (19)
Chalmers tekniska högskola (7)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Uppsala universitet (3)
visa fler...
Lunds universitet (3)
Naturvårdsverket (3)
Malmö universitet (2)
Mittuniversitetet (2)
Södertörns högskola (2)
Umeå universitet (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Högskolan i Gävle (1)
Mälardalens universitet (1)
Örebro universitet (1)
Jönköping University (1)
RISE (1)
Karolinska Institutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (107)
Svenska (96)
Spanska (2)
Danska (1)
Italienska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Lantbruksvetenskap (207)
Samhällsvetenskap (65)
Naturvetenskap (34)
Humaniora (24)
Teknik (10)
Medicin och hälsovetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy