| 1. |
- Agevall, Lena, et al.
(författare)
-
Albert O. Hisrchmans liv och verk
- 2008
-
Ingår i: Sorti eller protest. - : Arkiv Förlag, Lund. ; , s. 7-12, s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Jönhill, Jan Inge
(författare)
-
Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is divided into two main parts. The first part is an exposé of Niklas Luhmann’s comprehensive sociological systems theory. Systems theory is a theory focusing upon the distinction between system and environment. In the first chapter the systems theoretical foundations as related to theory of science, its basic methodology, its central concepts and their historical development are presented and discussed. In the second and third chapter the presentation and discussion takes its point of departure in the two primary levels of analysis: the theory of social systems as communication systems; and the as well special as general theory of society as social system, respectively. One of Luhmann’s many challenging thesis – inspired by the phenomenology of Schutz and the second order cybernetics of von Foerster – is that the sociologist primarily is an observer of observations of (other) observations; another that social systems operate as autopoietic systems, i.e. as self-referential and “self-producing”, operatively closed, but cognitively open systems. The theory of society comprises of four parts: 1) the theory of communication media, 2) of evolution, 3) of differentiation, and 4) of society’s self-description. According to the theory of differentiation, the systems of economy, politics, law, science, family, etc., are operating as functions systems in the system of society. One conclusion of the analysis is that in modern society the distinction between inclusion and exclusion is a main, guiding distinction for the understanding of how persons are connected to society. The second part of the thesis is a systems theoretical analysis of the ecological environmental problems of society, thereby showing the relevance of systems theory in the understanding a contemporary sociological issue. The analysis is carried out around three theses: 1) Society can only relate and react to the environmental problem through communication; 2) Modern society is, to a high degree, dependent upon technology. Therefore, it is exposed to risks. Risk should be seen mainly as a form of danger caused by decisions of one’s own. Risk is thus not contrary to security, but a distinction between danger and risk; 3) Functional differentiation, which is shown to have a lot of advantages to the modern complex society, also causes great difficulties in attempting to solve environmental problems. However, this insight brings, as is shown, the only key to solutions. The environmental issue makes more urgent not only the development of an ”environmental sociology”, but first and foremost a general theory of society.
|
|
| 3. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Etnicitet i ungdomsvården – förslag till fortsatt värdegrundsarbete
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta utkast utgör en redovisning av ett uppdrag som jag fick av Forsknings- och utvecklingsenheten vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Uppdraget bestod i att, under en tvåmånadersperiod (april och maj 2009), granska och urskilja etnicitetsmarkörer i det empiriska material som samlats in under intervjuer och möten med aktörerna i ett samarbetsprojekt i ungdomsvården (MVG-projektet). Tanken var att studien skulle ge några förslag på strategier i det fortsatta värdegrundsarbetet inom SiS. I detta utkast analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit. Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar. Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm.
|
|
| 4. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Fältarbete och nya frågeställningar – exemplet Bosnien
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta utkast analyseras forskningsprocessens olika steg, från problemformulering till analys av data, och de kritiska val man ställs inför. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer. Känslorna under fältarbetet diskuteras.
|
|
| 5. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Krig och brott : Definitioner av kriminalitet i ett bosniskt efterkrigssamhälle
- 2005
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- What is percieved as a crime in war time varies depending on the war at issue, the eventual peace, the victors and the victims. This study focuses on the resolution of rules that occured in Ljubija, a town in the north-western part of Bosnia-Herzegovina, during the the war 1992-1995, and how it created new conflicts and group formations that live on after the war. After the war a competition for the victim-role took place between different communities. The empirical part of the study is based upon observations in Ljubija, newspaper articles from the area and conversational interviews. The material was analysed using Emile Durkheim’s view on criminality in the society, Georg Simmel’s analysis on reconciliation and Nils Christie’s term “the ideal victim”. I also discuss my own emotions and thoughts as a fieldworker during the study.
|
|
| 6. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Om etniska enklaver och samhällsförändringar efter ett krig
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta utkast är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer. Utvecklingen under och efter kriget har gjort att folk i Ljubija grupperas i tre skikt. En grupp består av bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija (Ljubijabor); sen har vi gruppen med bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien (alltså flyktingar) och till slut har vi gruppen som består av bosnienmuslimer och bosnienkroater som etniskt rensades från Ljubija och efter kriget återvände dit (återvändande). Grupperna som nu finns i Ljubija förefaller relativt sammansmälta och samarbete samt interaktion mellan dem finns. Individer som bor i dagens Ljubija pratar med varandra när de träffas på gatorna och i kaféer. Fördelningen mellan ”vi” Ljubijabor, ”de” flyktingar och ”de” återvändande tycks för det mesta utspela sig på en symbolisk nivå. För Ljubijabor är både flyktingarna och de återvändande grupper som nämns i ett negativt sammanhang. Å ena sidan vill flyktingarna inte assimilera sig och med tiden har de kommit att utgöra majoriteten i Ljubija vilket i sin tur gör att Ljubijaborna pressas att följa deras normer och värderingar. Å andra sidan har de som återvänt (alltså bosnienkroater och bosnienmuslimer) en bättre ekonomisk situation än Lubijaborna och det skapar avund från Ljubijaborna sida. Det sociala livet i Ljubija, i intervjuades ögon, har förändrats till det sämre. De intervjuade brottas med banal nationalism, extrem fattigdom, sämre sjukvård, ökad kriminalitet och vissa tendenser till anarki i samhället. Rådande sociala relationer i Ljubija markeras på ett sådant sätt att motsättningar och en samhällelig nedgång lyfts fram och dramatiseras. Vad det gäller banal nationalism i Ljubija kan man säga att den reproducerar en viss oförsonlighet eftersom den håller de nationalistiska symboler och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv. Utvecklingen gjorde också att Ljubija blev en arena för olika utspel mellan vi och de. I den studien kan vi paradoxalt nog märka att etnisk och religiös tillhörighet inte behöver bli ett huvuddrag i vi/de-perspektivet. För den banala nationalismen emellertid är sådan tillhörighet nästan ett måste. Utgruppen som konstrueras hos banal nationalism definieras i termer av etnisk eller religiös tillhörighet.
|
|
| 7. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Skulle jag grilla lamm med dig? : Försoning och oförsonlighet i före detta lägerfångars berättelser
- 2007
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Is it possible for civilians, who have been targets of war action, to reconcile with their former enemies? In this study I am analyzing the stories told by former camp-prisoners who were imprisoned at the beginning of the Bosnia-Herzegovina war in the early 1990’s. These prisoners were detained in the concentration-camps of Omarska, Keraterm and Manjača. The former prisoners took refuge in the Nordic countries after the war. The aim of the study is partly to analyze traces of reconciliation and implacability, and partly to detect and describe the rituals of interaction that emerged during the war, which have been revised and reinterpreted after the war. The report is based on 13 interviews with former camp-prisoners and their close relatives who now live in Sweden, Denmark and Norway. Added to the study is a document analysis of verdicts by the Hague-tribunal and UN reports. Rather than the one-sided view of the former camp-prisoners, as traumatised, an action-oriented picture emerged. The stories of the camp-prisoners are nuanced fields where the narrator divides guilt and responsibility, reconciliation and implacability, the roles of heroes and victims. The study shows that the ethnic cleansing, in the Bosnian Northwest, caused not only series of atrocities but also dramatic changes in terms of different symbols and life-stories. The camps in the Bosnian Northwest were characterized by crimes and excesses against people. Individuality was heavily restricted by different power-rituals and abuse-processes. The interactive dynamics that evolved during the ethnic cleansing have a strong impact on the process of reconciliation after the war. The stories of reconciliation, implacability and victimization are constructed not only in relation to the war as a whole but also in relation to the narrators own actions and others personal actions during the war. It seems like the interviewees are trying to put their experiences behind them to escape being tormented by the past. The most outstanding in their stories is implacability, but forgiveness and reconciliation seem to be achievable if certain conditions are met, for example the display of shame.
|
|
| 8. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” : [ A “Treatment Chain” for Young People or the Professionals? A Process Evaluation of the “Counteract Violence and Gangs” – Project in Sweden ]
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This report concerns a large evaluation of a project concerning Swedish juvenile care. We analyse how professionals, youngsters and parents perceived and interpreted the three-year project which involved different authorities whose representatives should form a care-giving chain. The project also employed a number of coordinators. Beyond accounting for the results from just over one houndred interviews and an intense field work our ambition was also to place our findings in a greater social and cultural context. The origin of our analysis is based upon the empirical material, not from a before hand constructed perspective; the example of the coordinators’ focus on administrative issues was therefore discovered through interviews and observations and not something that we were looking for or even expecting to find. At the same time no analysis can arise solely from an empirical material. When we, for example, use terms like ‘dispute props’, when talking about the involved actors discussions on different documents, it origins from reading the work of the classic sociologist Georg Simmel and modern social psychologist Ervin Goffman, both using dramaturgy as a metaphor for social interaction. The lasting impression from this project is the administrative position of the involved officials. They were strongly committed to meetings and documents, they reviewed and assessed each other using a bureaucratic language rather than discussing the individual youth with commitment. In fact the youths rather fell into a discursive shaddow when reading the interviews and field observations. In projects like this one, where officials should cooperate, the danger is that the meeting with its attached bureaucracy becomes the goal instead of the means. A more pragmatic stance regarding the meeting would rather see them being means through which distinct decisions and results carried the youth forth in a direction which the group, the parents and the youth had agreed on (the latter categories should, according to directives, be integrated). The meetings we attended rather displayed a startling inertia, issues that could have been resolved between meetings were not. The shortcomings in the measures were not followed up with attribution of responsibility.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Vad är ett krig - och vad gör det med samhället?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta utkast är att analysera uppfattningar om brott i Bosnien under och efter kriget samt beskriva i vilken mån inblandande parter i en konflikt kan förlåta varandra eller försonas. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer.Under krigets normupplösning sker vissa brott som kan vara antigen brott mot krigets norm, t ex att desertera eller inte ställa upp på den egna arméns eller propagandas sida, eller brott mot krigets lagar som krigsförbrytelser (massmord, våldtäkt eller liknande). Brott mot krigets lagar kan uppfattas som egentligen ambivalenta, både tillåtna (relativt) och otillåtna och fördömda, framför allt i efterhand. Själva kategorin ”brott” betyder olika saker beroende på om det är krig eller fred och vem som har segrat eller anser sig ha segrat samt vem som lyckades uppnå offerstatus.Vad det gäller offreskapsfrågan i Ljubija kan man säga att alla vill framställa sig som offer men att olika faktorer gör att alla är på väg att förlora den statusen. Bosnienmuslimer och bosnienkroater som rensades etniskt under kriget av bosnienserber och som återvänt till Ljubija efter krigsslutet, genom att för omgivningens erkännande och hjälp, bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija, genom att de fortfarande skuggas av skeende från kriget och bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien, genom att de framställs som främlingar och passar i rollen som ideala gärningsmän. Detta kan reproducera en viss oförsonlighet eftersom konkurrens om offerrollen kan hålla det kollektiva medvetandet och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv. Kamper utspelar sig ofta mellan vi och de. Försonlighet underförstår att dessa polariseringar tonas ned, eller att nya polariseringar bildas (t.ex. vi i Bosnien kontra de i väst).
|
|
| 11. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självet och subjektets svårgripbara nödvändighet : utkast till en socialpsykologisk kritik av Judith Butler
- 2006
-
Ingår i: Lambda Nordica. - Huddinge, Sverige : Föreningen Lambda nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; 11:4, s. 7-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The self and the elusive necessity of the subject: outline of a social- psychological critique of Judith Butler In her widely cited and criticised Gender trouble, Judith Butler (1990) elaborated the thought that gender needs to be understood as performative – a certain kind of doing behind the bars of a hegemonic heterosexual imperative that governs intelligible bodily configurations. Drawing mainly on psychoanalytical and foucauldian arguments, Butler dwells upon numerous important questions concerning power and subjectivity while arguing that subjects need to conform to the heterosexual matrix in order to gain intelligibility. However, she does not manage to emphasize the importance of situating neither the subject nor the body in a social reality. Due to the problematic and sometimes unclear differentiation between the concepts of performance and performativity as well as the somewhat obscure idea of subjectivity, self and corporeality that are put forward in Butler’s theorizing, it is here argued that her theoretical framework needs to be re-conceptualized from the viewpoint of social psychology. Combining a theoretical framework that draws upon Butler (1990; 1993; 1997a and 1997b) with a symbolic interactionist perspective (Blumer 1969; Mead 1995), this paper aims at locating intersections, gaps and similarities between these rather disparate perspectives. Initiating such a venture, the argument pursued in this paper revolves around the concept of social self and the ways this concept possibly can elaborate Butler’s theory. It is argued that a social psychological take on butlerian thinking can enhance and further elaborate an understanding of the processes involved in the doing of gender.
|
|
| 12. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självets garderobiär : självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Bruhn, Anders, 1953-
(författare)
-
Occupational unity or diversity in a changing work context? : The case of Swedish labour inspectors
- 2009
-
Ingår i: Policy and Practice in Health and Safety. - : Institution of Occupational Safety and Health. - 1477-3996 .- 1477-4003. ; 7:2, s. 31-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper discusses the development of occupational culture, identity and practice among Swedish inspectors, focusing on their collective occupational knowledge - their 'professional representations'. Working conditions and state policy and regulation for occupational safety and health have gone through several important changes in recent decades. These changes have forced the Swedish inspection authority to develop its organisation and adapt its aims, strategies and methods of inspection work to the new situation. As a consequence of several far-reaching organisational changes in a rather short time, a cultural gap has developed among inspectors: between a male-dominated group of experienced technicians and a female-dominated group of newly recruited academics (often with qualifications in the behavioural sciences). On the basis of a re-reading of data from three research and evaluation projects about inspection and the inspectorate, I describe important differences in representations between these two groups and discuss how, and under what circumstances, they may be able to develop towards occupational unity and uniformity in inspection practice.
|
|
| 15. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lugnt på stan? : en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.
|
|
| 16. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Negotiating a victim identity : Young men as victims of violence
- 2009
-
Ingår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. - Colchester, Essex, UK : Taylor & Francis. - 1404-3858 .- 1651-2340. ; 10:1, s. 37-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is based on an interview study of how 10 young male crime victims talk about violent events and actors involved. It focuses on how the young men present their identities as ‘young men’ who have been victims of violent crimes. In their narrations the men struggle with a cultural understanding that ‘masculinity’ is associated with strength and power, while ‘victim’ is associated with weakness and impotence. During the interviews the young men actualize several balancing acts in their presentation of themselves as men and victims in a delicate manner by use of specific word choice, manner of speaking, laughter, etc. The young men are negotiating a victim identity; they portray themselves by careful positioning as both victims and strong and active young men. By this discursive balancing of identities the young men can ‘be manly’ at the same time as they present themselves as victims. In collaboration with the interviewer the participants negotiate how they want to be known; as ‘victim worthy’ young men, with associations to a ‘hegemonic manliness’.
|
|
| 17. |
- Darvishpour, Mehrdad
(författare)
-
Sociologiska texter om familj, etnicitet, feminism och rasism
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociologiska texter om familj, etnicitet, feminism och rasism utgör en sammanställning av några artiklar av Mehrdad Darvishpour som tidigare publicerats i olika tidskrifter. I sin helhet visar artikelsamlingen hur ett universalistiskt perspektiv kan vara värdefullt att lägga an i en analys av enskilda frågor såsom familjeupplösning i Sverige, invandrarflickor och familjesituationen i Sverige, islamisk feminism etc. Författaren har även en annan poäng med att samla sina texter; nämligen att verka överbryggande mellan de forskare som har inriktat sig på kvinnosituationen bland invandrare och i islamiska länder utifrån ett feministiskt perspektiv och de forskare som ifrågasätter eurocentristiska och rasistiska diskurser i etniska relationer. I analysen av samhällsproblem som berör genus och etniska relationer menar författaren att man kan - och bör – kombinera de två aspekterna. Enligt författaren ger begreppet intersektionalitet, som kombinerar dimensioner såsom klass, kön och etnicitet, en bra utgångspunkt för analysen. Artiklarna som finns med i samlingen visar hur en forskare kan kombinera en feministisk och en antirasistisk utgångspunkt i sin analys av olika samhällsproblem.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Granberg, Mikael, et al.
(författare)
-
Dealing with uncertainty : a case study of controlling insect populations in natural ecosystems
- 2008
-
Ingår i: Local Environment. - : Informa UK Limited. - 1354-9839 .- 1469-6711. ; 13:7, s. 641-652
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper analyses the political process for handling an outbreak of an insect causing human allergic reactions. In the southern part of the Swedish island Gotland in the Baltic Sea, an outbreak of the northern pine processionary moth, Thaumetopoea pinivora, has occurred. With regard to the human nuisance and long-term effects on the tourist industry, demands have been raised for intervention to reduce and control the insect population. At the same time, there have been warnings against treating the insect population because there are knowledge gaps concerning the wider ecological consequences, including effects on biodiversity. This paper analyses the political process and its problemsolving efforts. Of particular interest is how it dealt with the issue of uncertainty. It was found that the uncertainty associated with the issue hindered the development of a shared understanding of the problem and a possible solution. There seems to be a growing need in society to develop the institutional capacity to handle complex issues that cross different sectors, regulatory frameworks and policy targets.
|
|
| 20. |
- Haandrikman, Karen, 1977-
(författare)
-
Coping with time. Using a local time-path calendar to reduce heaping in durations
- 2004
-
Ingår i: Time & Society. - London : Sage. - 0961-463X .- 1461-7463. ; 13:2/3, s. 339-362
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reproductive health surveys often face difficulties in measuring age and durations. Heaping is the phenomenon that certain dates, ages or durations are over- or underrepresented. Following the calendar method used in several Demographic and Health Surveys, the current research proposes the use of a local time path calendar, based on time perceptions of women in South India. The objective of the calendar is to reduce heaping in the durations of postpartum amenorrhoea, breastfeeding, postpartum abstinence, and contraceptive use. The interviewer takes the respondent back in time using the local calendar; the memory of respondents is triggered by relating events to Indian festivals and other landmarks in the lives of people, enabling them to reply in their own time perspective. The method was tested in 2000 in a survey in South India; the findings indicate significantly less duration heaping.
|
|
| 21. |
- Heidegren, Carl-Göran, et al.
(författare)
-
Livsföring – ett sociologiskt grundbegrepp
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan hur vi lever är lika gammal som aktuell – och viktig. I takt med att samhället förändras ter den sig bara än mer angelägen. Bokens ambition är att i olika avseenden aktualisera begreppet livsföring inom den sociologiska traditionen och teoribildningen liksom inom andra samhälls- och kulturvetenskaper. Innehåll: Inledning; 1. C-G. Heidegren: Livsstil och livsföring hos Simmel och Weber; 2. B. Isenberg: Moderna moralister. Om livsföring och kontingens som sociologins centrala problem; 3. M. Carleheden: Asketism, organisation och autenticitet. Om den strukturella omvandlingen av livsföring i väst; C-G. Heidegren: Livsföringsforskning; B. Isenberg: Autenticitet och serendipitet. En samtidshermeneutik.
|
|
| 22. |
- Lidskog, Rolf
(författare)
-
Scientised citizens and democratised science : Re-assessing the expert-lay divide
- 2008
-
Ingår i: Journal of Risk Research. - London : Routledge. - 1366-9877 .- 1466-4461. ; 11:1-2, s. 69-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the last decade there have been growing calls for increased public inclusion in risk regulation. This paper investigates three of these proposals for a new relationship between science and the public, namely New Production of Knowledge, Postnormal Science, and Scientific Citizenship. These all concern how science can be democratised and how new relations between expertise and citizens can be negotiated and designed. By critically discussing the similarities and differences between these proposals, this paper examines the implications of the call for public inclusion in risk regulation. By way of conclusion, some warnings are raised concerning the belief in public inclusion as a cure-all for making knowledge production and risk regulation more publicly credible and socially robust. The space created for public inclusion may work as means for legitimating decisions, diluting accountability and persuading the public, with the consequence that the expert-lay divide may be reproduced rather than transformed.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
-
Gender regimes, citizen participation and rural restructuring
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This book aims to unravel how rural gender regimes are constituted, enforced, made sense of and resisted, and ho struggles of resistance lead to empowerment and change in various countries in the four corners of Europe as well s Australia and India. The book focuses on the intricate relationship between laws and institutions and everyday life. It analyzes on the one hand how laws and institutions are constituted and on the other hand how gender regimes are built at the local rural level, sometimes in compliance with these frames and sometimes contesting them, The articles, in diverse ways, give voice both to women’s struggles for recognition and men’s voices in gendered rural societies. Through applying the concept of the welfare state and gender regimes within rural research, this book contributes to the further development of a comparative theoretical framework for rural gender studies. The importance of integrating rural gender studies into both the mainstreams of rural and feminist research has been emphasized in previous research, as has that of developing comparative analytical frameworks. The conceptual framework adopted in this volume wets out to meet this challenge by approaching rural gender relations and the meeting point of two core research areas: gender regimes and rural transformative processes. Research into gender regimes offers a promising analytical framework for comparing gender relations in diverse rural settings. At the same time, by addressing rural concerns deriving from the specificity of rural transition processes and gender regimes, the approach also contributes to an elucidation of the complexity of citizenship.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Lilja, Mona, 1971, et al.
(författare)
-
Maktteorier
- 2009
-
Ingår i: Motstånd. - Malmö : Liber. - 9789147089260 ; , s. 27-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Lilja, Mona, 1971, et al.
(författare)
-
Motståndsteorier
- 2009
-
Ingår i: Motstånd. - Malmö : Liber. - 9789147089260 ; , s. 47-93
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 28. |
- Moore, Jason W., 1971-
(författare)
-
Environmental crises and the metabolic rift in world-historical perspective
- 2000
-
Ingår i: Organization & environment. - 1086-0266 .- 1552-7417. ; 13:2, s. 123-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article proposes a new theoretical framework to study the dialectic of capital and nature over the longue durée of world capitalism. The author proposes that today’s global ecological crisis has its roots in the transition to capitalism during the long sixteenth century. The emergence of capitalism marked not only a decisive shift in the arenas of politics, economy, and society, but a fundamental reorganization of world ecology, characterized by a “metabolic rift,” a progressively deepening rupture in the nutrient cycling between the country and the city. Building upon the historical political economy of Marx, Foster, Arrighi, and Wallerstein, the author proposes a new research agenda organized around the concept of systemic cycles of agro-ecological transformation. This agenda aims at discerning the ways in which capitalism’s relationship to nature developed discontinuously over time as recurrent ecological crises have formed a decisive moment of world capitalist crisis, forcing successive waves of restructuring over long historical time.
|
|
| 29. |
-
Motstånd
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Bernhardt, Eva, et al.
(författare)
-
Immigration, Gender, and Family Transition to Adulthood in Sweden
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the profound issues for the future is the extent to which immigrants and their children will become part of Swedish society or remian politically, culturally and economically distinctive. Therefore, the study of transition to adulthood among the adult children of immigrants is critical in understanding the direction of changes over time in the families of young women and men. In particular, this book discusses if the children of immigrants in Sweden choose to cohabit as do those of Swedish origin, or not? Are they more likely to select partners from their own group? And do they construct families that are egalitarian as do those of Swedish origin or conform to more male-dominated relationships?
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Borell, Klas
(författare)
-
Book Review: Reenchanted Science
- 1998
-
Ingår i: Canadian Journal of Sociology (Online). - 1710-1123 .- 0318-6431. ; :November Issue
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 34. |
- Borell, Klas
(författare)
-
Family and Household : Family Research and Multi-Household Families
- 2003
-
Ingår i: International Review of Sociology. - 0390-6701 .- 1469-9273. ; 13:3, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Contemporary family life and intimate relationships are characterised by an increasing diversity. A common feature for several of the new family forms is not just a more open and flexible concept of the family, but also a significant spatial flexibility: a household no longer necessarily embraces what people with mutual commitments define as their family. By seizing on the multi-household nature of new family forms, research into the differentiation of family life can achieve a more unified analysis. But the aim of the article is also to demonstrate how new combinations of families and households can be analysed in terms of a response to changes in gender relations that have occurred in recent decades. The point of departure is two new family forms, typical of two different age cohorts, namely the LAT-relationships (Living Apart Together) of the young-elderly consisting of long term intimate relationships in which partners retain their own households, and divorced parents, often in early middle age, who experiment with forms of custody which mean that their children spend approximately the same amount of time in each household. In both cases it is possible to maintain that challenges to socially accepted perceptions of gender involve the transgression of socially accepted configurations of the family and household.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Borell, Klas, et al.
(författare)
-
Reconceptualising Intimacy and Ageing : Living apart together
- 2003
-
Ingår i: Gender and ageing. - Buckingham : Open University Press. - 0335213197 ; , s. 47-62
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book contains original chapters from eminent writers in gender and ageing, addressing newly emergent areas. Early work on gender and ageing was dominated by a focus on older women. This volume breaks with that tradition by emphasizing changing gender roles and relationships, gender identities and by examining masculinities in later life. A key theme running through the book is the need to reconceptualize partnership status, in order to understand the implications for women and men of widowhood, divorce and new forms of relationships, such as Living Apart Together (LAT-relationships). Another is the influence of socioeconomic circumstances on how ageing is experienced and transitions negotiated.
|
|
| 39. |
- Borell, Klas
(författare)
-
Reflexiv intimitet och blodsband : En introduktion till senmoderna släktskapskonstruktioner
- 2002
-
Ingår i: Suomen Antropologi. - 0355-3930 .- 1799-8972. ; 27:4, s. 38-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kin relationships do not exist independently of people's interpretative practices. The routinization of divorce and remarriage, new reproductive technologies, and the genesis of gay families has made kin relationships increasingly diverse and flexible. Based on an examination of recent anthropological and sociological studies of kinship in late modernity, this aryicle analyses the heterogenous patterns of meaning attached to contemporary kinship. In one respect these interpretative practices represents discontinuity. The accumulated adjustments in the meaning of kinship can be seen as part of a reflexive achievement of intimacy, that is, the perforation of kinship by friendship. However, in another respect, the more or less voluntary relations which constitute new forms of kin can, nevertheless, be seen to represent a significant continuity. This continuity is not simply about how kinship - however defined - retains an important role in our lives. Above all, it is about transforming friendship into kinship in order to achieve the security of social relationships traditionally associated with such ties.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Evertsson, Lars, 1964-, et al.
(författare)
-
If not negotiation, then what? : Gender equality and the organization of everyday life in Swedish couples
- 2009
-
Ingår i: Interpersona. - : International Center for Interpersonal Relationship Research. - 1981-6472. ; 3:3 suppl. 1), s. 33-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Freed from the bonds of traditional gendered norms, responsibilities and obligations, it has been argued that negotiation is a key concept for understanding how modern couples organize their common life together. Interviews with Swedish couples cause us to question this assumption. In this article we argue that negotiations are relatively unusual in couple relationships. We found that couples seldom experience the reason, room space or need to negotiate. This can in part be understood from the perspective of seeing everyday life as a matter of practical coordination, i.e. as something we strive to master rather than something we try to change or critically reflect upon. We found that routines and rituals were a guiding force in how couples organize their everyday lives. “Doing gender”, “doing couple”, external circumstances and agreement were all central aspects in making the everyday lives of the couples we interviewed work.
|
|
| 45. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(författare)
-
ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Ineland, Jens, 1972-, et al.
(författare)
-
Normalisering, autenticitet och reflexivitet : om iscensättande av det vanliga livet i handikappomsorg
- 2007
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Lund : Förbundet för forskning i socialt arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 14:4, s. 266-279
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article attempts to elaborate on the scholarly discourse about normalisation in disability care. More specifically, the problem of imitation is addressed. The aim is to cast light on the tension between artificially created, “authentic” reality in activities that try to achieve nor-malisation for people with disability. The discussion is carried out by using examples from theatre for people with mental disability and home care for people with long-term mental ill-ness.Disability care in Swedish municipalities is described in terms of institutional logic. The logic of care is characterised by three sets of elements: regulative elements are made up of legislation, policy guidelines and organisational framework; normative elements like integra-tion and participation are grounded in national disability policy; cognitive elements are taken-for-granted values held by actors on the disability field, e.g. the value of work, not staying up all night, etc.When professionals undertake normalising activities, the logic of care is welded with a logic of everyday life. The underlying assumption appears to be that users benefit from lead-ing a life as similar to what is considered as normal as possible. The article probes deeper into two such logics, the logic of theatre and the logic of home. The logic of theatre stresses the artistic and creative elements of the work with disabled clients, which creates the opportunity to achieve alternative identities for users. The logic of home involves values such as a sense of control, the home as conveyor of identity, and providing a setting for important relations.Both theatre and home care involve institutional ambiguities. When welfare institutions attempt to imitate authentic everyday life, the assumption is that this would bring about posi-tive effects for clients. However, it is difficult to create this kind of authenticity within the therapeutic context of disability care – clients and outsiders are likely to see through the artifi-cial design of the situation. Occasionally, though, magic moments may occur when clients and staff engage in genuine activities that transcend the therapeutic purpose.However, given Giddens’ conception of late modernity, the problem of imitation may ap-pear less problematic. The design of normal-appearing environments in disability care seems to be similar to and no-less artificial than what is the case with normal people, in an age where individuals increasingly tend to reflexively create their identities.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Lindberg, Odd, 1948-
(författare)
-
Gemenskap i droger
- 1998
-
Ingår i: Socialpolitik. - Göteborg. - 1104-6376. ; :3, s. 42-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 50. |
|
|
