| 1. |
- Alexandersson, Solbritt
(författare)
-
Miljötillståndet i länets kustvatten
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna sammanställningsrapport bygger till största delen på resultat från 1990-1993.Under den tiden visade de delar av kustvttnet som ligger nära tätorter och större industrier en tydlig påverkan av de verksamheter som pågår där.Situationen är emellertid inom flera områden bättre idag än vad den har varit.Det beror främst på en minskning av utsläpp från industrier och kommunala reningsverk, men även på att enheter inom skogindustrin har lagts ner.Bottenfauna-undersökningar har gjorts i närheten av de större industrierna samt i Söderhamnsfjärden.Dessa undersökningar har visat på att bottenfaunan är störd. På vissa provtagningspunkter nära utsläppskällor saknades bottenfauna helt.På andra ställen bestod den endast av föroreningståliga djur såsom vissa fjädermygglarver och glattmaskar.På större avstånd från föroreningskällorna var bottenfaunan mer mångformig och även känsliga djur förekom.
|
|
| 2. |
- Flygare, Susanne
(författare)
-
Rent Slam 1995! : Minskade föroreningar i Slam från kommunala reningsverk
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En arbetsgrupp med företrädare för Länsstyrelsen i Gävleborg samt miljösakkunniga i Hudiksvalls, Ovanåkers och Bollnäs kommuner har sammanställt rapporten RENT SLAM 1995! Rapporten vänder sig tillsyn av kommunala reningsverk som miljöansvariga i industrier med miljöfarliga avloppsvatten.Till rapporten finns en underlagsrapport, uppbyggd med ett lösbladssystem för att möjliggöra löpande revideringar. Materialet kan efterhand kompletteras med behandling av andra typer av vatten.Underlagsrapporten finns tillgänglig i begränsad upplaga, avsedd för i första hand länets kommuner. Den innehåller bl a lagstiftning, förslag på behandling av olika slags vatten, förslag på riktvärden för utsläpp till vatten, exempel på utbyten till mindre farliga produkter, checklista på 5& LKP (lagen om kemiska produkter) samt exempel på verkstadsoljors och metallbearbetningsvätskors miljöfarlighet. Underlaget bygger till största delen på uppgifter från verkstads- och ytbehandlingsindustrin.1995 få ett kommunalt avloppsreningsslam som i ett långsiktigt perspektiv kan användas på åkermark utan risk för negativ inverkan på gröda eller mark.Utgångspunkter för gruppens arbeteGrundprincipen är att vi skall ha ett så rent avloppsreningsslam som möjligt. Detta med utgångspunkt från kravet att vi alltid skall välja den lösning som totalt sett är den bästa för miljön. Kostnaden för reningsåtgärderna bör läggas vid källan för föroreningen.Strävan bör vara att vi i länet skaffar oss en genomsam och ” konkurrensneutral” syn på hur frågorna skall behandlas.Bidragen från hushållen, dagvattnet och industrin bör kvantifieras bör det gällericke ned brytbara ämnen eller i övrigt oönskade ämnen i det allmänna spillvattnet.Samarbetsformer för länet skapas för att lösa reningen av vissa specialvästskor. En genomsam lösning för vissa typer av avloppsvatten borde vara ekonomiskt intressant jämfört med transport till SAKAB eller egna små reningsverk.Ett gemensamt dokument upprättas, innehållande förslag till policy för anslutning till kommunala avloppsreningsverk, åtgärdsförslag samt sammanställning av kunskapsläget.
|
|
| 3. |
- Gretener, Barbro
(författare)
-
Näsbergsfältet : Beskrivning av ett litet område med stora geovetenskapliga värden
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Näsbergsfältet är en mycket intressant dalutfyllnad ovanför och strax under högsta kustlinjen. Det innehåller många formelement på en liten yta vilket visarhändelseförloppet i samband med landisens avsmältning.Området är landskapsmässigt mycket tilltalande och inbjuder till strövtåg och rekreation.Näsbergsfältet är av riksintresse för naturvården främst från geovetenskaplig synpunkt.
|
|
| 4. |
-
Grytabergsområdet, historik och naturvärden
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grytabergsområdet är beläget inom den mellanboreala zonen,ca 7 mil från kusten på omkring 300 meters höjd över havet.Området har en mycket rik brandhistoria där det mellan åren 1295 och 1866(senaste branden) brunit på någon plats inom den provtagna arealen i genomsnitt vart 13:e år.Inressant att notera i sammanhanget är att den brandkronologi som upprättats är en av de absolut längsta som bedrivits i Skandinavien.En av slutsatserna som kan dras av dateringsarbetet är att det stora antalet bränder och de korta intervallen mellan bränderna indikerar att de åtminstone delvis borde ha varit mänsklig orsakade och delvis uppkommit naturligt.Beskrivningen av området har delats upp trädslagsvis i tre delområden - tall,gran- respektive lövdominerad skog.Dessutom tillkommmer den översiktligt inventerade "Grytenbranten".Gemensamt för hela den inventerade arealen är de genomgripande dimensionsavverkningarna på 1890-talet.Därtill kommer ytterligare en inventeringsvåg under tiden 1930-1950.Denna senare period innebar främst sk beståndsvårdande gallringar.Emellertid upptogs ett tiotal 1-2 hektar stora hyggen,främst i de grandominerade delarna.Karaktäristiskt för området är den ovanligt stora andelen grova tallågor.Dessa är i stor utsträckning överståndare och torrträd som avverkats och lämnats på 1930-talet.Härigenom överstiger volymen lågor vida den hos genomsnittlig skogsmark i landskapet.Naturvärdena inom området som helhet kan inte sägas vara särskilt uppseendeväckande.Ett mindre antal rödlistade arter har noterats men både artrikedom och miljötypsdiversiteten är tämligen låg inom området.Till följd av denrika brandhistoriken är flora och fauna i stor utsträckning störningsanpassad.Det lövdominerade området hyser kanske de största värdena men successionen är långt gången och behöver på sikt regeneras.Introduktion av störning(avverkning/eld) rekommenderas framgent för detta delområde liksom för det likaledes lövbemängda södra inventeringsområdet.Grytabergsområdets främsta kvaliteér består annars huvudsakligen i den relativt höga beståndsåldern, 100-130 år och den relativa graden av orördhet.Därtill skall läggas den sammanhängande arealen om cirka 200 hektar.denna kombination uppges vara en ovanlig företeelse i landskapet idag.
|
|
| 5. |
- Johansson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald i skogslandskapet.
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skogslandskapet är mångfalden av arter och framför allt hotade sådana, koncentrerade till sumpskogar, gammal skog, död ved, och lövträd.Förekomsten av nyckelbiotoper i länet har uppskattats utifrån de ca 5% av skogsmarksarealen som idag är inventerade.Ingenting tyder på att situationen skulle vara väsentligt annorlunda i övriga delar av länet.Endast 2-3% av skogsmarksarealen i länet, inkl reservaten, bedöms utgöra biotoper med så höga naturvärden att de uppfyller kraven för nyckelbiotop.Detta ger en bild av hur mycket av skogen som idag har naturskogskaraktär och därmed också hur omfattande omdaningen av skogslandskapet har varit. Arterna i skogslandskapet påverkas i olika utsträckning av det moderna skogsbruket.
|
|
| 6. |
- Lindahl, Anna Helena
(författare)
-
Utsläpp till luft 1991
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna Rapport redovisas en sammanfattning av utsläppsinventeringen huvudsakligen i form av kartor och diagram med kompletterande text. Därutöver utvärderas utsläppen under 1991 mot i luftvårdsprogrammet formulerade mål för luftvårdsarbetet i länet samt mot förhållandena under 1987–88, då den senaste inventeringen utfördes.I spridningsmodellen, som tas fram av SMHI och kommer att redovisas i februari 1993, behandlas frågor om hur utsläppen i länet förhåller sig till långväga transporterade luftföroreningar.Rapporten har sammanställts av Anna Helena Lindahl, Länsstyrelsens miljövårdsenhet
|
|
| 7. |
- Linder, Per
(författare)
-
Ängratörn : En skogsbiologisk inventering
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogarna längs Ängratörns västsida uppvisar överlag en mycket låg grad av kulturpåverkan, vilket gör dem mycket intressanta i naturvårdssammanhang. 1900-talet har sannolika varit ett av de, till dags dato, ”lugnast” århundradena för dessa skogar.Tidigare har området varit strat påverkat av återkommande skogsbränder. Under 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet förekom bränder ungefär vart sextionde år. Kring 1850 började den uppblomstrande sågverksindustrin kasta sina Iystna blickar på området. Skogar, mycket hårt exploaterade under slutet av 1800-talet. Därefter har dock den skogliga aktiviteten på den enskilt ägda marken varit mycket låg. Tack vare dessa skiftens avlägsna belägenhet i förhållande till hemskiftet, har få huggningsingrepp gjorts.Skogens värde ligger i den största delen naturliga utvecklingen som fått råda efter den senaste branden och 1800-talets dimensionsavverkningar. Den har medfört att det dels finns ett stort inslag av lövträd, dels att stamantal och virkesvolym antar höga värden. På många håll är skogen så pass översluten att många träd självdör och faller omkull eller bildar torrakor. Dessa träd ger upphov till viktiga livsmiljöer för lavar, mossor och insekter. Indirekt gynnar ett sådana miljöer är något som det i degens välskötta skogar råder stor brist på, och som många organismer är helt beroende av. Eftersom den negativa inställningen till lövträd varit mycket utbredd inom skogsbruket, är det i första hand djur och växter som är knutna till död lövved eller gamla lövträd, som är hotade i dag. Den nordliga anistickan, som påträffades i områden som Ängratörns skogar är därför mycket värdefulla för alla de arter som hotas av skogsbruket.I tidigare utredningar har hela området klassats som länsintresse ur geologisk, botanisk och landskapsmässig synvinkel.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lindgren, Gunilla
(författare)
-
Kalkning, Kvicksilver, Cesium
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projekt Kalkning, Kvicksilver, Cesium är ett åtgärdsinriktat projekt vars huvudsakliga frågeställning är:Hur ska man på bästa sätt,genom kalkning och andra ekologiskt försvarbara metoder,kunna minska kvicksilverhalten i fisk?I Gävleborgs län finns ca 500 sjöar, större än 1 ha,som har Hg-halter i fisk som överstiger svartlistningsgränsen 1 mg Hg/kg.Totalt i landet beräknas ca 10 000 sjöar ha Hg-halter i fisk överstigande svartlistegränsen.I Gävleborgs län ligger 22 av de totalt 75 sjöar som ingått i projektet.Sjöarna var före kalkning måttligt försurade,hunösa och näringsfattiga.De åtgärder som testats i projektet har fr a varit kalkning med olika metoder,doser och kalksorter.Utöver detta har även selen behandling och decimeringsfiske prövats.Kalkningsåtgärderna i Gävleborgs läns 22 projektsjöar höjde pH- och alkanitetsvärdena i sjöarna.Alkaliniteten steg från i genomsnitt 0,05-0,08 mekv/l till 0,22-0,24 mekv/l.Totalfosforhalterna ökade i de sjöar som kalkats med sedimentär kalk eller näringsberikad sk blandkalk samt i den gödningsbehandlade sjön.Både sjökalkning och våtmarkskalkning gav en reduktion i Hg-halten i tvåsomrig abborre på ca 30%.Åtgärden decimeringsfiske minskade Hg-halten i abborre med 20-30%.Hg-halten i gädda har inte förändrats under projekttiden.
|
|
| 10. |
- Lindqvist, Veronica
(författare)
-
Cesium i Gävleborg 1986-1990
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cesium i Gävleborg 1986-1990.Alla bär har medelvärden som ligger under gränsvärdet 1500 Bq/kg.I kustbandet är halterna högre än i inlandet.Hallon har mycket låga halter,lingon och blåbär något högre och hjortron de högsta cesiumhalterna.ingen förändring över tiden har konstaterats.Svamp har har högre cesiumhalter än bär.Halterna varierar kraftigt mellan olika arter.Medelvärden för svamp är osäkra beroende på att cesiumhalten oftast anges i Bq/kg våtvikt.Det ger problem vid jämförelser eftersom svampens vattenhalt varierar kraftigt beroende på om den skördats under en torr eller regnig period.Tendensen är lika för svamp och bär - högsta halterna finns på de platser där det radioaktiva nedfallet var störst.Fisken i länets sjöar har i de flesta fall halter över gränsvärdet 1500 Bq/kg.Cesiumhalterna varierar mycket i fisk av samma art från olika sjöar.Sjöar med höga cesiumhalter i fisk finns i allmänhet i områden som fick mycket nedfall.Även andra faktorer har en avgörande betydelse för fiskens cesiumhalt,bl a sjöns omsättningstid och näringsgrad.Cesiumhalterna är i de flesta fall beroende av fiskens storlek.Därför är det viktigt att ange fiskens längd och vikt.Cesiumhalterna i vilt följer i stort sett nedfallskartan med undantag för att djur som vistas på jordbruksmark kan ha ganska låga halter jämfört med djur som lever i rena skogsområden.Rådjur har betydligt högre cesiumhalter är älg.1990 infördes jakt på råbock under maj.I de djur som fälldes under vårjakten var halterna omkring en femtedel lägre än i djur, skjutna under hösten.
|
|
| 11. |
- Lundin, Jonas, et al.
(författare)
-
Ängar och hagar i Gävleborg
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En inventering av naturliga fodermarker.Som grund för inventeringen granskades hela länet i IR-flygbilder.Förutom områden som verkade intressanta i flygbildstolkningen kontrollerades även ett stort antal tips från myndigheter, organisationer,naturintresserade privatpersoner och jordbrukare.Inventeringen visade att arealen kvarvarande naturlig fodermark i Gävleborgs län uppgår till 490 ha. Dessa har klassificerats i tre värdeklasser:Hösta värde,Mycket högt värde,Högt värde.I den här rapporten dokumenteras knappt 240 av Gävleborgs återstående ängs- och hagmarker.Här beskrivs också dessa markslags historia,flora och vegetation.Ett kortare avsnitt ägnas åt tips om skötsel och restaurering av dessa våra sista naturliga fodermarker.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Persson, Lars
(författare)
-
Grusinventering i Gävleborg
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringen omfattar i princip länets samtliga isälvsavlagringar. 1 inventeringsarbetet har ingått b1 a följande delmoment: förberedelser, kartstudier, insamlande och bearbetning av uppgifter, fältbesiktningar, analys, sammanställning och redovisning.Isälvsavlagringarna redovisas på kartklipp av topografiska kartan. Avlagringarnas omfattning är i huvudsak baserad på befintliga jordartskartor med vissa mindre justeringar. Förekomsternas volymer har uppskattas genom olika beräkningsmetoder. Alla förekomster har värderats i tre naturvärdesklasser.Avlagringarna är indelade i avsnitt och för varje avsnitt finns en beskrivning redovisade. En sammanställning med kortfattade uppgifter om samtliga undersökta förekomster redovisas i tabellform för varje kommun.Antalet avsnitt för hela länet är totalt 266. Den uppskattade totala volymen av länets isälvsavlagringar är 2,429 miljoner m³, varav 189 miljoner m³ bedöms vara uttagbara. Det bör dock påpekas att stora delar av denna senare volym är sandigt material, som det inte finns någon större efterfrågan på, eller som ligger så att det inte är exploateringsbart med hänsyn till transportkostnaderna. Indelat i de tre olika naturvårdsklasserna finns i länet 1,328 miljoner m³ i klass 1,960 miljoner m³ i klass 11 och 141 miljoner m³ i klass111.Inventeringen skall förhoppningsvis medverka till att mer medvetna beslut kan fattas om hur tillgångarna bäst bör nyttjas och att man kan finns en lämplig balans mellan bevarandeintressen och materielbehov. Inventeringens uppgifter och rekommendationer bör även kunna användas och bidra till, att riksdagens och naturvårdsverkets intentioner om att kommunala grushushållningsplaner upprättas, främjas. En annan förhoppning är att inventeringen kan ge branschens producenter och konsumenter en ledning i sin verksamhet.Slutligen bör hänsyn tas till att vi lever i en föränderlig värld och detta bör beaktas även när denna inventerings uppgifter och planeringsrekommendationer används. Under de senast åren har materialkonsumtionen tenderat att gå över mot utnyttjandet av berg och grova moräner. Denna tendens torde bli ännu mer märkbar under de kommande åren. Bland de faktorer som påverkar en större användning av berg ät t ex Vägverkets högre krav på vägbyggnadsmaterial och upphandling av större vägbyggen med funktionsgaranti. Detta ligger också i linje med nuvarande inriktning mot en bättre hushållning med befintliga naturresurser. Därmed ökar förutsättningarna för att bevara nu orörda isälvsstråk.
|
|
| 16. |
- Snäll, Sven
(författare)
-
Inventering av krossberg i kustregionen i Gävleborg
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultaten av en inventering av berggrunden i kustregionen av Gävleborgs län.Syftet med inventeringen har varit att bedöma bergarternas lämplighet som råvara till ballast efter krossning. Ekonomiska resurser har styrt dess omfattning av vilken anledning inventeringen inte har kunnat bli heltäckande . Valet av inventeringsområden har skett utifrån tillgänglig geologisk information. 79 förekomster finns beskrivna i rapporten. Resultatredovisningen sker kommunvis
|
|
| 17. |
- Stegman, Bo
(författare)
-
Tillståndet i skogsmark i Gävleborg : Utbytesaciditet, utbytbara baskatjoner och katjonbyteskapacitet
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ProvtagningSamtliga provpunkter är förlagda efter en kraftledning. Provtagning har skett 10–25 m in skogen från skogsbrynet intill kraftledningsgatan.Utbytesaciditet och utbytbart aluminiumUtbytesaciditet uppgick till mellan 5–60% av katjonbyteskapaciteten(CEC) på provatgningsdjupet0,0m. De flesta prover hade mellan 20–50% Utbytesaciditet A1 utgjorde mellan 0–10% av CEC i de flesta profilerna. På provatagningsdjupet 0,05–0,1 m var Utbytesaciditet mellan 35–95% av CEC. Utbytesaciditet var jämnt utspridd inom detta intervall. Utbytbart A1 stod för mellan drygt 5–35% av CEC.På provtagningsdjupet 0,2–1,0m Uppgick Utbytesaciditet till mellan 5–95%av CEC, med flertalet prover inom intervallet 50–80% Utbytbart A1 stod för mellan 0-drygt 40% av CEC.Flertalet prover fanns inom intervallet 10–40% A1.Katjonbyteskapacitet(CEC) och Utbytbara baskatjoner För provtagningsnivån 0,0m var CEC betydligt större än för övriga provtagningsnivåer. I genomsnitt 27,0 mekv/100g jord. CEC var i genomsnitt för provtagningsnivån 0,05-0,1m 6,5 mekv/100 g jord och för 0,2-1,0m 2,9 mekv/ g jord.Mängden utbytbara baskatjoner var i genomsnitt 17,4 mekv/100g jord för provtagningsnivån 00m, 1,3 mekv/100 g jord och 1,2mekv/100g jord för provtagningsnivåerna 0,05-0,1m respektive 0,2-1,0m.Utbytbart Na uppvisade jämnaste fördelningen bland proverna på samtliga provtagningsnivåer. K, Mg och Ca hade en betydligt större spridning. Ca uppvisade störst spridning.Basmättnadsgrad och PHKorrelationen mellan PH och Basmättnadsgrad var god på provtagningsnivå 0,0 m och 0,2-1,0 m, Nivån 0,05-0,1 m uppvisade ingen korrelation mellan PH och Basmättnadsgrad. För nivån 0,0m motsvarades ett givet PH- värde av en högre Basmättnadsgrad jämför med nivån 0,2-1,0 m djup.
|
|
| 18. |
- Stegmann, Bo
(författare)
-
Försurad skogsmark i Gävleborgs län 1949-1989 : En undersökning av markförsurningens omfattning under tiden 1949-1989
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I slutet av 1940-talet anlades en kraftledning längs med södra Norrlandskusten. 1949 påbörjades ett avsnitt av kraftledningen genom Gävleborgs län. I början av 1960-talet anlades en parallell kraftledning och 1962 påbörjades avsnittet genom Gävleborgs län.Jordprover togs i samband med anläggandet av kraftledningarna. Resistivitet och PH uppmättes för att utröna korrosionsrisken på kraftledningsstolparna. 1989 upprepades provtagningar vid 25 stolpar längs med kraftledningen. Mark-PH uppmättes för att se förändringar i pH under perioderna 1949–1962, 1962–1989 och 1949–1989. Kalkhalten bestämdes för att se markens eventuella buffringsförmåga mot pH- sänkning.Provgropar grävdes i kraftledningsgatan 15–2 m in skogen. Provtagning gjordes från samma djup som 1949 och 1962. pH mättes på samma sätt som 1949 och 1962 dvs. I vattensuspension. Mätvärdena grupperades i 4 nivåer, 0,0m, 0,2–0,3m, 0,4–0,5m och 0,6–0,7m. Minskningen i pH- medelvärden är signifikant på alla nivåer utom två. Vid uträkningen av pH-medelvärden har pH behandlats som icke- logaritmiska värden. pH- medelvärden från andra markundersökningar som resultaten från Gävleborgsundersökningen jämförs med är framräknade på likartat sätt. I bilaga har pH- medelvärden framräknats som logaritmiska värden. Kalkhalten bestämdes för samtliga mineraljordprover och inget av dessa innehöll en kalkhalt >0,1%. Deposition av luftburna försurande ämnen har för tiden 1949–1989 varit den dominerande försurningskällan.
|
|
| 19. |
- Stegmann, Bo
(författare)
-
Näringsbalansen i skogsmark i Gävleborg : en pilotstudie
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En preliminär nettobalansberäkning gjordes för det utbytbara Ca-, K- och Mg- förrådet i morän i skogsmark. Beräkningen avser en tidsperiod på 80-100år, motsvarande en skogsgeneration. I redovisningen av beräkningarna uttryckes dessa värden per år.
|
|
| 20. |
- Ståhl, Peter, et al.
(författare)
-
Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En sammanfattande dokumentation av vattedragsinventeringen för säkerställande av skyddvärda vattendrag i Gävleborgs län.
|
|
| 21. |
- Ståhl, Peter
(författare)
-
Uttern i Gävleborg
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utterstammen har minskat starkt.Från att ha förekommit tämligen allmänt i alla större vattendrag och även efter kusten finns utter nu bara i vart tredje större vattendrag i länet.Stora delar saknar helt utter.Dock visar inventeringen att situationen inte är fullt så alamerande som i syd- och mellansverige.En mycket grov uppskattning ger en population på ca 30 djur,innefattande ca tio ynglande honor.uttern i länet är idag mycket sårbar.En ytterligare minskning kan innebära att populationen når en kritisk nivå där de kan ha svårt att på egen hand återhämta sig,även om miljögiftbelastningen helt upphör.Den nuvarande populationen och fördelningen av utterområden är dock sannolikt tillräcklig för en långsam återhämtning.Ökningen av antalet rapporterade uttrar i vissa delar av landet under 1990-talet antyder att en sådan återhämtning kan vara förestående.Utterförekomsten i länet visar, i motsats till förhållendena i södra Sverige och övre Norrland, ingen koppling till eutrofa vatten.
|
|
| 22. |
- Wedin, Anna
(författare)
-
Naturinventering av Testeboåns delta
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En naturinventering i syfte att ge underlag för ett naturskyddsförordnande och för översiktplaneringen.
|
|
| 23. |
- Wikars, lars-Ove, et al.
(författare)
-
Hotade vedinsekter i fem lövbrännor i norra Hälsingland
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vedlevande insekter i brandpåverkade lövskogsområden i Ramsjö socken,Ljusdals kommun i norra Hälsingland inventerades under 1986 till 1989.Fem fragment av lövbrännor med en skog huvudsakligen föryngrad efter brand år 1888 i storlek mellan 7 och 109 hektar undersöktes tillsammans med fem provrutor i rationellt brukade skogsområden.Dessa senare provrutor låg i skog som gallrats,fickats och/eller kalavverkats i områden med en delvis annorlunda brandhistorik.Totalt har 256 vedlevande insektsarter identifierats varav 218 är skalbaggar.
|
|
| 24. |
- Östman, Karin
(författare)
-
Inventering av lackeringsanläggningar
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1988 genomförde Länsstyrelsen en tillsynskampanj av fasta lackeringsanlägningar inom Gävleborgs län.Tillsynskampanjen motiverades av de förhållandevis stora miljöproblem lackeringsanlägningar ofta medför, de relativt dåliga kunskaperna om varje enskild lackeringsanläggning som fanns samt behovet av en likartad bedömning av anläggningarna och deras miljöproblem. Totalt besöktes 28 lackeringsanlägningar i länet. Av dessa har 23 huvudsakligen lackering av metallprodukter, fyra huvudsakligen träprodukter och en både och.
|
|
