| 1. |
- Andersson, Karin, et al.
(författare)
-
Inventering av sandödla (Lacerta agilis) i Gävleborg : med notiser om andra hotade sandmarksarter
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En inventering av sandödla (Laverta agilis) utfördes i gävleborgs län under sommaren 2001, som ett led i naturvårdsverkets åtgärdsprogram för atrens bevarande i Sverige.Syftet var att fastställa atrens eventuella förekomst och hotstatus i länet.Inga sandödlor kunde påvisas, ej heller några särskilt troliga lokaler med eventuell förekomst. En orsak till att sandödlan sannolikt saknas i länet kan vara att storleken på de största flygsandområdena är mindre än i de närmast belägna nordliga länen med sandödla (Dalarna och Värmland).
|
|
| 2. |
- Angelstam, Per
(författare)
-
Analys av skogarna i Dalarnas och Gävleborgs län : Prioriteringsstöd inför områdesskydd
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska skogspolitiken innebär att biologiska mångfald ska bevaras, både i from av hållbara produktiva ekosystem och bevarande av livskraftiga populationer av alla förekommande arter. Givet en lång historia av intensivt nyttjande av skogarna för produktion av virke, och en konkurrens mellan arealer för produktion och naturvård, så är det angeläget att utveckla kostnadseffektiva och verksamma tekniker för strategisk och taktisk planering.Detta gäller såväl skydd av natur, men även skogsskötsel och återskapande av funktionella ekosystem.Som en praktisk tillämpning av utvecklingsarbetet inom forskningsprogrammet ” Fjärranalys för miljö” genomfördes under 2002 en regional bristanalys presenteras sedan en rumslig analys av var trakter av speciellt intresse för bevarande av av olika skogstyper ligger, i vilken grad är de skyddade och om de utgör fungerade nätverk av livsmiljöer för olika artar. Inledningsvis presenteras en metodik för regional bristanalys.I det andra avsnittet presenterar vi ett angreppssätt för att utvärdera funktionen av de arealer som det enligt den regionala bristanalysen är brist på. Detta baseras på kvalitativa och kvantitativa kunskaper om arter med olika landskapsekologiska krav som är specialiserade på olika skogstyper, och en kartering av olika skogstyper.
|
|
| 3. |
- Granström, Pär
(författare)
-
Flodpärlmusslan i Gävleborgs län
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flodpärlmusslans fortsatta existens anses inte vara tryggad på sikt.Redan idag har den försvunnit från stora delar av Sverige och nästan helt från övriga Europa. I Sverige är flodpärlmusslan numera fridlyst. I framför allt Norrland finns dock ännu en del musselbestånd kvar. Detta gör att Gävleborgs län, tillsammans med övriga Norrlands län, har ett särskilt ansvar för flodpärlmusslans fortsatta existens.I Gävleborgs län har totalt 113 vattendrag med förekomst av flodpärlmussla påträffats och undersökts. nyrekrytering har kunnat konstaterats i 52 av dessa. Omfattningen av nyrekryteringen är dock oftast mycket liten. På 21 lokaler utgör de små musslorna 5% eller mer av det totala beståndet och på endast 12 lokaler utgör andelen småmusslor 10% eller mer av det totala antalet flodpärlmusslor.Riktigt små musslor, kortare än 10 mm, har endast påträffats i två av de undersökta vattendragen och musslor kortare än 20 mm i 13 av vattendragen. Detta kan delvis förklaras av att just dessa musslor oftast mer eller mindre befinner sig i själva bottensubstratet och inte går att se då man söker av bottnen med en vattenkikare.Därför kan man utgå från att de riktigt små musslorna är underrepresenterade i materialet.Från och med ungefär 30 mm storlek är det dock i stort sett lika lätt, eller svårt, att upptäcka musslorna.I 22 av de totalt 113 undersökta vattendragen observerades överhuvudtaget ingen mussla som var kortare än 100 mm vilket antagligen innebär att musselbestånden helt saknat nyrekrytering under flera decennier.Trots detta finns det ett antal vattendrag i länet som hyser större och mindre musselbestånd med vad man får betrakta som fungerande nyrekrytering.Nästa steg blir till att skydda dessa så att de kan fortleva. Dessutom måste det skapas förutsättningar för övriga musselbestånd att åretfå en nyrekrytering som inte leder till att de försvinner från vattendragen.Med hjälp av flodpärlmusslan som en indikator för goda förutsättningar för biologisk mångfald kan man även identifiera andra höga naturvärden i strömmande biotoper.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Greyerz, Erik, et al.
(författare)
-
Kvicksilver i gäddor från Norrlandskusten - en undersökning med konsumtionsperspektiv
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gädda är den art som tillsammans med abborre och i vissa fall gös kännetecknas av att ha de högsta kvicksilverhalterna bland Östersjökustens fiskar.syftet med undersökningen var att få en överskådlig bild över kvicksilversituationen i kustgädda längs Bottniska viken och om möjligt jämföra resultaten med andra delar av Östersjön.Resultaten kan också ugöra ett värdefullt underlag för framtida övervakning av kvicksilver i kustgädda.ytterligare ett syfte var att jämföra resultaten med kvicksilverhalter i annan fisk som inte omfattas av Livsmedelsverkets kostråd.Denna undersökning ger sålunda ett viktigt bidrag till det underlag som är nödvändigt för att bedöma om det är möjligt att revidera kostråden för den kustfisk som kan ha förhöjda kvicksilverhalter.
|
|
| 6. |
- Halvarsson, Jennny, et al.
(författare)
-
Rumsliga analyser på kända skogliga biologiska värdekärnor i Gävleborgs- och Dalarnas län
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Gävleborgs och Dalarnas län vill tillsammans ta fram ett regionalt underlag för naturobjekt med höga naturvärden som ska ligga till grund för strategier och planering hur dessa objekt skall skyddas.I detta examensarbete har ett Geografiskt Informations System (GIS) använts för att genomföra rumsliga analyser på skogliga värdekärnor i Gävleborgs och Dalarnas län.Datainformationen om de skogliga värdekärnorna är insamlat från berörda skogsägare i länen.För att utföra de rumsliga analyserna har ArcMap använts.Analyserna ska ligga till grund för Länsstyrelsens bevarandestrategi.Syftet med examensarbetet är att finna koncentrationer av skogliga värdekärnor genom rumslig analys i GIS.Analyserna begränsas till Gävleborg ocg Dalarnas län och endast skogsmark analyseras.Datainformationen som använts är kvalitetssäkrad.Analyserna genomförs på regional- och lokalnivå.Innan analysen genomfördes har data bearbetats.En klassindelning med avseende på trädslag och markfuktighet har genomförts med Structued Query Language (SQL).Två analyser har fullföljts,de olika tekniker som använts för att analysera värdekärnorna är Moving Window och Fastrutnät.Moving Window åstadkommer det bästa resultatet men är tidskrävande pga stora matematiska beräkningar.Fastrutnät är en snabbare metod men ger ett orealistiskt intryck.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jonsson, Fredrik
(författare)
-
Myrfågelinventering i Gävleborgs län 1996-1998
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten från en återinventering av myrfåglar på 49 av de myrar som inventerades under den länsomfattande myrfågelinventeringen på 1970- och 1980-talen.
|
|
| 10. |
- Jonsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Ringlavsövervakning i Gävleborg 1996-2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1996 och 1997 startades en övervakning av 19 ringlavslokaler i Gävlebors län. I denna rapport redovisas resultatet från en återinventering av dessa lokaler år 2002. I rapporten redovisas också de förändringar som skett på lokaler år 2002. i rapporten redovisas också de förändringar som skett på lokalerna under perioden 1996 till 2002.Inventeringen skedde på fasta provytor, 10 x 20 m stora (provytekartering) och längs transekter utgående från dessa (grovkartering).I Hälsingland har 14 lokaler inventerats.På sex av lokalerna har antalet ringlavsbålar ökat kraftigt, mer än 40% i provytorna sedan inventeringsstarten. På ytterligare fyra har en måttligare ökning skett och på fyra har en minskning skett.I Gästrikland har fem lokaler övervakats och där har ringlaven ökat kraftigt på en lokal i norra Gästrikland medan den har minskat mer eller mindre kraftigt på de fyra som ligger i den södra halvan av landskapet.I Gästrikland växte ringlaven i lika stor utsträckning på gran som på en, medan ringlaven i Hälsingland växte främst på gran, men även ganska rikligt på tall och björk.på samtliga ringlavslokaler söder om gävle i gästrikland har ringlaven minskat kraftigt. Detta trots att inga stora förändringar tycks ha skett i provytornas omedelbara närhet sedan inventeringsstarten.I Hälsningland och norra gästrikland förfaller bestånden vara relativt stabila.En viktig del i skyddet av ringlav i Gävleborgs län är att genom inventeringsinsater finna och avgränsa hittils okända ringlavslokaler.det är troligt att flera oupptäckta ringlavslokaler avverkas på grund av att man saknar kännedom om dem.
|
|
| 11. |
- Jonsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Övervakning av varglav i Gävleborg 1996-2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1996 valdes 20 lokaler, varav 16 är myrlokaler och 4 fastmarkslokaler, med känd förekomst av varglav ut och inventerades. År 2001 återinventerades samtliga av dessa lokaler.På varje lokal gjordes en provytekartering,detaljkartering och grovkartering av varglav.Sammanfattningsvis av inventeringen kan sägas att de flesta myrlokaler hyser så stora och stabila populationer att de ej är hotade på kortsikt.För flera av fastmarkslokalerna är framtiden mer osäker.Dessa lokaler hyser endast några få bålar på enstaka träd och nyetableringen är otillfredställande.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
(författare)
-
Våtmarksinventering i Gävleborg
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket har med projektet regionala våtmarksinventeringar verkat för att länsvisa inventeringar genomförs enligt en standardiserad metod i hela landet. Målsättningen på riksnivå är att skapa en kunskapsbank som ska kunna användas för bl a miljöövervakning och naturresursräkenskap över landets våtmarker. Denna rapport beskriver resultatet av våtmarksinventeringen i Gävleborg.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Persson, Johan
(författare)
-
Fiskyngel och undervattensvegetation i Harkskärsviken, Gävleborg län
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Härfinns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen och iopåverkade områden en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiskabetingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphovtill höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket befrämjar fiskynglens tillväxt.Den förhöjda vattentemperaturen i trösklade grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn anses vara bottenvegetationen vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att utgöra leksubstrat och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan för fiskyngel i anknytning till växtligheten.Syftet med föreliggande studie var att utföra en noggrann inventering av 6-10 grundahavsvikar i Harkskärsfjärden i Gävleborgs län. Målsättningen är att resultaten från undersökningen ska ligga till grund för såväl miljöövervakning av grunda vikar som för skydd av värdefulla marina miljöer. Åtta vikar inventerades under perioden 26-31 juli 2003 med avseende på vattentemperatur, salthalt, siktdjup, djupförhållanden och påverkansgrad. Undervattensvegetationens artsammansättning och utbredning har karterats med dykare. Längs tvärgående transekter har en metallruta placerats på bottnen var 10:e meter där artförekomst, täckningsgrad samt djup noterats. Provtagningspunkter för fiskyngel, 10-13 per vik, valdes ut med utgångspunkt från djup- och vegetationsdata. Provtagningen skedde med sprängkapslar med 1 g krut, en standardiserad metod som är mycket lämpad i vegetationsrika områden. Vikarnas orördhet, den rikliga bottenvegetationen med ingen eller mycket liten grad av påväxt,och den stora fiskrikedomen (som framförallt noterats visuellt från båten samt under vegetationskarteringarna) gör att Harkskärsfjärdens grunda bottnar generellt bedöms hamycket höga naturvärden. Av de undersökta delområdena bedöms följande ha mycket höganaturvärden: Halvfärdsrännan, viken syd S:t Olofs sten och Valviken. Ytterligare trebedömdes ha höga till mycket höga naturvärden. Totalt 4 vikar (Halvfärdsrännan, viken sydS:t Olofs sten, sundet syd Halvfärdsrännan ochValviken) bedömdes vara av mycket storbetydelse som rekryteringslokaler för fisk.
|
|
| 16. |
- Persson, Johan
(författare)
-
Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Gävleborgs län
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för fisk. Härfinns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen och iopåverkade områden en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiskabetingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphovtill höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket befrämjar fiskynglens tillväxt.Den förhöjda vattentemperaturen i trösklade grunda havsvikar anses vara en av tvåhuvudfaktorer till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktornanses vara bottenvegetationen vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer.Förutom att utgöra leksubstrat och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födanför fiskyngel i anknytning till växtligheten.Syftet med föreliggande studie var att utföra en noggrann inventering av 5-7 grunda havsvikari Långvindsområdet i Gävleborgs län. Målsättningen är att resultaten från undersökningen skaligga till grund för såväl miljöövervakning av grunda vikar som för skydd av värdefullamarina miljöer.Sex vikar inventerades under perioden 9-13 augusti 2002 med avseende på vattentemperatur,salthalt, siktdjup, djupförhållanden och påverkansgrad. Tre vattenprov per vik togs för analysav totalkväve- och totalfosforhalter. Undervattensvegetationens artsammansättning och utbredninghar karterats med hjälp av snorkling och fridykning. Längs tvärgående transekter haren metallruta placerats på bottnen var 10:e meter i vilken artförekomst, täckningsgrad samtdjup noterats. Provtagningspunkter för fiskyngel, 12 per vik, valdes ut med utgångspunkt fråndjup- och vegetationsdata. Provtagningen skedde med sprängkapslar med 1 g krut, enstandardiserad metod som är mycket lämpad i vegetationsrika områden.Resultaten visar att i princip alla vikar karaktäriserades av höga, eller mycket höga naturvärden.Av dessa bedömdes Mellersta och Yttra Storhamn samt Mjölkviken även vara mycketviktiga rekryteringslokaler för varmvattenarter av fisk. I Fågelviken fångades anmärkningsvärtfå fiskyngel. Trots detta borde viken vara en mycket bra rekryteringslokal för fisk.Mellanårsvariationerna borde studeras för att utröna detta.
|
|
| 17. |
- Roslund- Forenius, Ylva
(författare)
-
Flottningslämningar i Testeboån : En kulturhistorisk inventering
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Testeboån bildas bland annat av Kölsjöån, Svartån, Bresiljeån och Moån. De rinner ihop ovanför och i Åmot och mynnar ut i Gävlebukten med en sammanlagd längd av ca 11 mil. Inventeringsområdet utgörs av delen mellan Oslättfors och Gävlebukten, knappt 2 mil.Testeboån skriftar starkt i sitt lopp mellan Oslättfors och havet. Vid de lugnflytande partierna med flacka strånder är ån bred med jämna strandkanter och svämmar lätt över vid högvatten och där marken är kuperad och stenig delar ån upp sig i flera forsande småfåror. Den över delen går genom skogsmark medan den nedre går genom åkermark och bebyggelse.Sammanlagt påträffades 76 anläggningar fördelade på 57 nummer, Följande anläggningar framkom.31stenvallar, 14 stenarmar, 7 rastplatser, 4kanaler,3 moringar, 2 dubbla träkistor, 2traktorupplagda vallar, 2 länsar, 1 spång, 1 påle, 1 bro, 1 glacismur vid brofäste och 1 dammlucka. Vallarna är till största del uppförda för hand under 1930-talet av AK- arbetar. De traktorupplagda vallarna innehåller i regel också en stor mängd mindre stenar, vilka man ej tagit med vid för hand upplagda vallar. Hur många som är traktorrensade är svårt att avgöra, då de mindre stenarna kan ha spolats bort. Detta går däremot att få fram genom mer ingående arkivstudier och en noggrannare dokumentation av varje anläggning.I de lugna vatten har pålar och dykdalber som fästanordningar varit dominerande och i de forsande och steniga avsnitten har strömrensningarna dominerat.Inom inventeringsområdet finns tre fasta fornlämningar, nr 231,232 och 233 i fornlämningsregistret för Hill socken. Dessa beskrivs inom delområde 3 och 4.
|
|
| 18. |
|
|
