| 1. |
- Ageheim, Sofia, et al.
(författare)
-
Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2014-2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är attövervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklasöver tiden. I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg, järv och kungsörn, samtlänsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn i Gävleborg under inventeringssäsongen2014/2015. Vid lodjursinventeringen 2014/2015 kvalitetssäkrades 15 familjegrupper, det vill säga 15 honor somfött ungar 2014. Lodjursstammen i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 83 individer vintern2014/2015. Fyra av familjegrupperna delades med angränsande län. Gävleborg berördes av tio vargrevir vintern 2014/2015: Prästskogen/Haverö, Naggen, Kukumäki,Sjösveden, Tandsjön, Lingbo, Åmot/Ockelbo, Bondskog, Björnås och Glamsen. I sju av revirenbekräftades att föryngring skett våren 2014. Sex av reviren delades med andra län. Det innebär attGävleborg anses ha haft 4,7 familjegrupper vintern 2014/2015, enligt Viltskadecenters fördelning.Vargarna i Korsåreviret, som tidigare delades mellan Gävleborg och Dalarna, har denna säsong vistatsväster om länsgränsen och har inte spårats i Gävleborg. Tandsjö-reviret försvann underinventeringssäsongen genom skyddsjakt i februari 2015. Ingen inventering av björn har genomförts denna säsong. Länsstyrelsen bedömer att björnstammensstorlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län. En riktad järvinventering har för första gången på många år genomförts i Gävleborgs län vintern2014/2015. Med hjälp av fotostationer har bilder på järv erhållits på flera ställen i hela norra delen avGävleborg och en föryngring 2014 har kvalitetssäkrats. Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2014 konstaterades totalt 25 revir, varav 8 hade lyckadehäckningar och 3 av dessa var dubbelkullar, det vill säga kullar med två ungar. Storleken på länetsfasta kungsörnspopulation 2014 uppskattas till 50-65 individer. Inventeringarna av lo, järv och varg utfördes av länsstyrelsens personal, medan kungsörninventerades av Kungsörnsgruppen Gävleborg på uppdrag av länsstyrelsen. Allmänhetensrapportering av rovdjursobservationer har varit till stor hjälp i arbetet med att göra så brainventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Sara, et al.
(författare)
-
Historisk fiskvandring i Gavleån
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att utreda och beskriva historisk fiskvandring i Gavleån och den ”naturliga”, historiska utbredningen av migrerande fiskarter som vandrar mellan havet och vattendrag i inlandet. Studien syftar att besvara frågor som; hur högt upp i vattensystemet har exempelvis ålen och laxen nått och hur har de påverkats av byggen av kraftverk? Gavleån rinner från Storsjön i mellersta Gästrikland genom Gävles centrala delar och ut i Gävlebukten. Gavleån är ett relativt stort vattensystem med ett avrinningsområde på 2459 km2 och här finns flera sjöar såsom Storsjön, Ottnaren, Öjaren, Hyen, Hinsen och Logärden. Gavleån har ett flertal biflöden som Jädraån, Gavelhytteån och Borrsjöån. Gavleåns avrinningsområde är rikt på fisk och har länge varit en viktig ekonomisk källa till de omgivande samhällena (Gävledraget, 2012). Man har sedan århundraden tillbaka haft fällor och fångstanordningar för att ta tillvara de migrerande fiskarterna. Gavleån är ett viktigt vattendrag för många fiskarter (Länsstyrelsen Gävleborg, 2007) och framförallt ålen har haft en stor ekonomisk betydelse för hela Gästrikland genom historien. Gavleån fungerar även som länk mellan havet och sjöarna inåt landet för de arter som vandrar mellan söt- och saltvatten under olika perioder av sina livscykler (Lantbruksstyrelsen, 1923). Liksom många andra stora vattendrag i Sverige har Gavleån tidigt börjat nyttjas för vattenkraft (Ekman, 2014) och idag finns åtta kraftverk i Gavleån mellan Storsjöns utlopp och Gävlebukten (Calles et al 2015)
|
|
| 4. |
- Florén, Karl, et al.
(författare)
-
Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 2002 inventeras bottenvegetationen på ett antal dyktransekter längs Gävleborgs läns kust inom den regionala miljöövervakningen, programområde Kust och Hav. Syftet med programmet är att beskriva makrovegetationens artsammansättning, djuputbredning och långsiktiga förändringar. Undersökningen är en del av länsstyrelsens uppdrag att följa miljötillståndet i länet. Resultaten kan användas för miljömålsuppföljning, inom vattenförvaltning och havsplanering, samt som referensdata för verksamheters kontrollprogram. Tång (Fucus spp.), stora fleråriga brunalger som skapar en skogsliknande miljö på hårdbottnar i havet, ges särskilt fokus i miljöövervakningen. Tången är en nyckelart som skapar viktiga livsmiljöer för smådjur och många fiskar, vilka finner mat och skydd i tångskogarna. De fungerar även som uppväxtplatser för fiskyngel.2016 års inventering utfördes under augusti månad av AquaBiota Water Research och Peter Hansson vid Kustfilm Nord AB och omfattade totalt 19 transekter längs länets kust. Resultaten visar att länets inventeringslokaler har god eller hög status. Samtidigt har en generell minskning av uppskattad yttäckning och djuputbredning av tång skett sedan 2014, om än inte statistiskt säkerställd. Minskningen i både yttäckning och djuputbredning kan bero av populationsdynamik där en minskning av tångutbredning är naturlig i samband med generationsväxlingar. Det går dock inte att utesluta antropogen påverkan i form av ökad näringsbelastning eller mer indirekt påverkan orsakade av rubbningar i ekosystemet. Möjligen kan minskningen kopplas till storskaliga förändringar som sker ute i havet då den negativa utvecklingen var begränsad till länets södra del i anslutning till utsjömiljö. Tångens utbredning i övriga delar av länet var i princip oförändrad sedan 2014. Positivt är dock att en viss återhämtning pågår, då en föryngring av tången noterades på de flesta lokaler.
|
|
| 5. |
- Färlin, Johan
(författare)
-
Utterinventering 2014 Gävleborgs län
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter att ha minskat kraftigt under mitten av 1900 talet är nu uttern på väg att återetablera sigi hela landet. Den här rapporten visar att utterförekomsten på provlokalerna i Gävleborgs länhar statistiskt signifikant ökat, jämfört med den inventering som gjordes 2009. Även om detinte är testat statistiskt så har utterförekomsten på provlokalerna ökat vid varje inventeringsedan 1987. Samtidigt har förekomsten av mink minskat vid varje inventering.
|
|
| 6. |
- Färlin, Johan
(författare)
-
Vegetationsförändringar inom våtmarker med höga naturvärden 2008 : Kontroll i ortofoton och kartmaterial av en förändringsanalys baserad på satellitbilder
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del av den regionala miljöövervakningen i Gävleborgs län genomfördes i början av 2000-talet en satellitbildsstudie av möjliga vegetationsförändringar i våtmarker1. Även många våtmarker med höga naturvärden visade indikation på vegetationsförändringar. I denna rapport redovisas vilka vegetationsförändringar som skett i våtmarker med högsta naturvärde, klass 1 enligt Våtmarksinventeringen (VMI), och i våtmarker skyddade i reservat eller nationalpark. Rapporten kompletterar en rapport från 2007 som undersökte ett mindre stickprov av våtmarker med höga naturvärden2. Undersökningarna 2007 gjordes med hjälp av flygbilder och fältbesök, medan 2008 års undersökning nästan bara använde flygbilder. Rapporten innehåller statistik från både 2007 och 2008 års undersökningar, och objektsvisa kartor och bedömningar av alla objekt från 2008 års undersökning.Av totalt 220 VMI klass 1 objekt i länet hade 8 objekt (4 %) större vegetations-förändring och 34 objekt (15 %) lokal vegetationsförändring. För 11 objekt (5 %) visade satellitbildsstudien en indikation på vegetationsförändring men flygbilden visade ingen förändring.Av totalt 104 våtmarker i skyddade områden hade bara 2 större vegetationsförändring och 13 lokal vegetationsförändring.Större delen av förändringarna kunde förklaras av mänsklig aktivitet (diken, skogsbruk etc.) eller succession efter upphörd mänsklig aktivitet (upphörd hävd, återväxt efter tidigare avverkning av träd). Gamla eller nya diken låg bakom hälften av de större vegetationsförändringarna och en tredjedel av de lokala, medan upphörd hävd låg bakom ungefär en tredjedel av förändringarna. För 40 % av de förändrade ytorna är förändringen som skett de senaste 20 åren en del av en långsiktig omvandling från öppen myr till mer trädklädd.1 Länsstyrelsen
|
|
| 7. |
- Gottby, Lijana
(författare)
-
Kvicksilver i fisk i Gävleborgs län : En sammanställning av undersökningar utförda 1966-2013
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från och med 60‐talet och fram till och med idag har kvicksilverhalterna i över 10 000 fiskar (främstgäddor och abborre) från totalt över 400 lokaler i länet analyserats. Under perioden 1990–2004analyserades kvicksilverhalten i totalt 1 550 gäddor från ca 200 av länets sjöar. Sedan år 2004 har Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna ett pågående program för attupprätthålla baskunskapen om kvicksilverhalterna i fisk från länets sjöar. Under åren 2013‐2014utvärderades delprogrammet och en strategi för fortsättning av övervakningen av Hg i fisk i länet hartagits fram (Länsstyrelsen Gävleborg, 2014). Denna rapport är en sammanställning samt utvärderingav allt kvicksilverdata från 60‐talet fram till maj 2013. Data från och med 1990 visar att ca 70 % av de undersökta gäddorna har kvicksilverhalter som ärförhöjda och en tredjedel gäddorna från samma tidsperiod har mycket höga kvicksilverhalter (> 1,0mg Hg/kg våtvikt). Utvärdering av långtidsserie för kvicksilverdata på kommunnivå visar att halternaav kvicksilver i fisk i Gävleborgs län långsamt minskar i de flesta kommuner efter 1990‐talet. Vilketöverensstämmer med nationell 50‐års trendsutvärderings studien, där man har sett en tendens tillatt kvicksilverhalterna har minskat med minst 20 % i hela Sverige under perioden 1965‐2012(Åkerblom et al., 2014).
|
|
| 8. |
- Hedgren, Olof
(författare)
-
Insektsuppföljning efter stormen Dagmar : Flerårig studie av grandbarkborre och rödlistade vedinsekter i fem naturreservat i Hälsingland
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fem naturreservat i Hälsingland inspekterades årligen 2012-2015 med avseende pågranbarkborre i vindfällen och angrepp på stående träd sedan stormen Dagmar drabbatsödra Norrland i december 2011. Även omgivande äldre granskog inom ungefär en kmutanför naturreservaten inspekterades. Alla vindfällen lämnades orörda kvar inaturreservaten utom i ett (Gussjövallsberget) där man 2012 och 2013 manuellt barkade endel vindfällen med granbarkborre som låg i anslutning till kvarvarande granskog.Granbarkborren förökade sig i fallna granar under 2012 och 2013 i reservaten, därefter varvindfällena alltför gamla för granbarkborren som behöver färsk bark. Det var storaskillnader mellan reservaten i andelen utnyttjade vindfällen (från 5 till 89%). VidGussjövallsberget sänktes andelen tack vare barkningen men stora arealer med vindfällenförblev ändå obehandlade. Under 2013 och 2014 noterades en del angrepp på ståendegranskog inom naturreservaten nära ytorna med vindfällen, men antalet döda träd var lågt(från 0 till 114 per reservat). Utanför reservaten kunde inga angrepp med koppling tillvindfällen efter Dagmar noteras. En ny storm i december 2013 (stormen Ivar) i södra Norrland resulterade i nya mängdervindfällen över stora områden, dock ej i de fem naturreservaten som bara påverkadesmarginellt. I både Medelpad och norra Hälsingland förblev många granvindfällen inteomhändertagna, och granbarkborren hade god förökningsframgång under sommaren 2014.Inför 2015 uppskattade Skogsstyrelsen att nivån granbarkborre i norra Gävleborg var ca niogånger högre jämfört med 2013. Denna allmänna ökning av granbarkborre iskogslandskapet avspeglades i flera av naturreservaten med förnyade angrepp sommaren2015. Angreppen underlättades troligen av att naturreservatens granskog var gammal ochdärmed känslig för insektsangrepp. Främst påverkades Gussjövallsberget, Taskberget ochBoda, men Svartviksberget kom lindrigt undan och Sillerberget påverkades knappt alls. Inom ett av reservaten (Gussjövallsberget) gjordes en fördjupad insektsinventering. Ungefär240 skalbaggsarter noterades, varav åtta rödlistade och 18 tidigare rödlistade arter. Ett 30-tal kan betraktas som signalarter för skyddsvärd boreal skog. De är knutna till döda barrellerlövträd i olika nedbrytningsstadier, och är därmed mycket gynnade under många årframöver. Detsamma gäller troligen vedinsektsfaunan i övriga fyra reservat. Dessutomfrämjas lövföryngringen tack vare utglesningen av äldre gran och att brötar med fallna trädhindrar älgens bete av unga lövträd. Därmed kommer flera av naturreservaten, särskiltGussjövallsberget och Taskberget, att radikalt ändra karaktär från äldre, skuggig granskogtill en lövrik och varierad blandskog med mera asp, björk, rönn och sälg
|
|
| 9. |
- Holmstedt, Stig
(författare)
-
Lövträdsberoende fågelarter i Färnebofjärdens nationalpark : En inventering våren 2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid bildandet av Färnebofjärdens nationalpark var den unika fågelfaunan ett av de tyngsta motiven. De mest skyddsvärda fågelarterna är knutna till parkens skogar, varför de flesta fågelinventeringar som genomförts i det område som idag är nationalpark i första hand gällt skogsarter. Arter knutna till parkens lövdominerade bestånd inventerades särskilt år 2003 och dessförinnan även, tillsammans med alla andra arter, åren 1975-76. Inför våren 2013 ansökte Stig Holmstedt, Planark Konsult HB, om medel för att följa upp 2003 års inventering. Sådana erhölls från länsstyrelsen i Gävleborgs län och inventeringen genomfördes planenligt, men det kunde konstateras att fåglarnas aktivitet var låg under den kalla våren som dessutom hade föregåtts av en kall vinter, unik i modern tid. Resultaten bedömdes inte som rättvisande, varför inventeringen gjordes om våren 2014, en mild vår efter en mild vinter, Idealiskt hade varit att kunna göra inventeringen på samma sätt som den som gjordes år 2003. Varken personal eller ekonomiska medel fanns dock att tillgå i samma utsträckning som då när 250 timmar lades ned av 24 inventerare. Inventeringen fick istället genomföras av två personer med vissa förstärkningar vid några tillfällen och den totala tidsåtgången, liksom år 2013, blev ca 110 timmar. Alla områden som inventerades år 2003 samt ytterligare ett, Stora Gångborn, hann dock besökas, men de flesta av dem endast en gång under fem timmar istället för i allmänhet 3-4 gånger under fyra timmar elva år tidigare. För att öka effektiviteten användes nu utrustning i form av IPhones + Bluetothhögtalare för att spela upp inventeringsarternas läten. En gynnsam omständighet var att det under i stort sett hela inventeringen rådde gott väder. Inventeringarna genomfördes av Stig Holmstedt, Gysinge, och Björn Sjögren, Stockholm, samt, vid ett tillfälle, av Ronny Carlsson, Väddö.
|
|
| 10. |
- Kellner, Olle
(författare)
-
Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014). Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats. Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten. Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering
|
|
| 11. |
- Kindvall, Inger, et al.
(författare)
-
Miljögifter i fisk i Gavleån 2016 : Ett samarbetsprojekt mellanLänsstyrelsen Gävleborg och Gävle kommun
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Augusti 2016 genomförde Gävle kommun och Länsstyrelsen Gävleborg ett gemensamt projekt ochabborre och gös från Gavleån analyserades på sitt innehåll av metaller och organiska miljögifter. Avmetaller påträffades arsenik, koppar, mangan och zink i halter lägre än uppsatta gränsvärden förmiljökvalitetsnormer och livsmedel. Av metallerna som analyserades var det endast kvicksilver somöverskred gränsvärde för miljökvalitetsnormen, MKN, vilket är gemensamt med de flesta vattendrag iSverige. Däremot underskred värdena EU:s gränsvärde för livsmedel.Av de organiska miljögifterna påträffades PFOS, PCB:er, det bromerade flamskyddsmedlet HBCDDoch DDE-p,p´ som är en nedbrytningsprodukt till bekämpningsmedlet DDT, alla i halter undergränsvärde för MKN och EU:s livsmedelsgränsvärden.De påträffade ämnena har olika källor och spridningsvägar till att de har påträffats i Gavleåns fiskar.Längs med Gavleån och Inre Fjärden har det förkommit industriell verksamhet och trafik där man haranvänt sig av de ämnen som påträffats idag. Dessa ämnen är långlivade i naturen och lagras ofta isediment och mark och kan lakas ut med grund- och dagvatten. Trafiken står också för en del av deföroreningar i dagvattnet som leds ut i våra vattendrag.Resultaten visar att man kan äta abborre och gös som fångas i Gavleån utan risk om man följer dekostråd som Livsmedelsverket gett ut. Undersökningen visar dock även på att det finns saker att arbetavidare på för att uppnå en bättre status i ån. För att få ner metallhalterna i vattnet behöver fler åtgärderför att rena dagvatten från trafik och industriområden vidtas. Det skulle också behöva utföras flerundersökningar för att klargöra om det finns någon punktkälla längs med ån som ger upphov till deuppmätta halterna av PFOS.
|
|
| 12. |
- Lindqvist, Sara, et al.
(författare)
-
Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2017–2021
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förvaltningsplanen är framtagen för att ge vägledning och verktyg till Länsstyrelsen,Viltförvaltningsdelegationen samt alla samhällsintressen och allmänhet som berörs av förekomst avde stora rovdjuren i Gävleborgs län. Planen ska ge förutsättningar för en förutsägbar förvaltningmed tydliga mål och riktlinjer samt vilka verktyg som finns för att nå målen: information ochkommunikation, skadeförebyggande åtgärder, akuta åtgärder vid rovdjursangrepp, hantering avnärgångna rovdjur, användning av hundar, skyddsjakt, licensjakt samt en adaptiv viltförvaltning.Bland verktygen återfinns också förebyggande av illegal jakt och artskyddsbrott, forskning ochkunskapsuppbyggnad samt åtgärder för förbättring av genetisk status hos varg.Förhoppningen är att de konflikter och motsättningar som finns i synen på de stora rovdjuren skaförebyggas och minska genom öppenhet och dialog med allmänhet och företrädare för berördanäringar och intressen.Här beskrivs Länsstyrelsens mål för rovdjursförvaltningen i Gävleborg. Arbetet styrs avövergripande mål, populationsmål samt mål kopplade till rovdjurens förekomst. Länsstyrelsen harockså fastställt riktlinjer som stöd i arbetet med att uppnå målen.I förvaltningsplanen har följande övergripande mål fastställts: Länets rovdjurspopulationer ska bidra till att uppnå och bibehålla gynnsambevarandestatus för arterna ur ett nationellt perspektiv. För de arter där miniminivåer harbeslutats innebär detta att dessa med säkerhet inte får underskridas och att beslutadförvaltningsnivå är målet. Länets tamdjurshållning som näring ska inte påtagligt försvåras eller omöjliggöras till följdav rovdjursförekomst. Förvaltningen av de stora rovdjuren i länet ska ta hänsyn till ekonomiska, sociala ochkulturella omständigheter, både på regional nivå och lokal nivå. Det ska finnas ett regionalt förtroende för förvaltningen av stora rovdjur.Specifika mål har även upprättats för följande delområden: Populationsmål för rovdjurspopulationerna inom länet Förebyggande av skador orsakade av stora rovdjur på tamdjur, gröda och egendom samthundar Förebyggande av rovdjursangrepp på människor Ersättning för viltskador orsakade av rovdjur Illegal jakt och artskyddsbrott Rovdjur som resurs Dynamiken med andra arter Människors attityder till rovdjur Rovdjurens påverkan på människors livskvalitet Förtroendet för rovdjursförvaltningenPlanen har utarbetats av Länsstyrelsen tillsammans med en arbetsgrupp med ledamöter frånGävleborgs viltförvaltningsdelegation, och godkändes slutgiltigt av Viltförvaltningsdelegationen2017-05-19.
|
|
| 13. |
- Lundgren, Veronica, et al.
(författare)
-
Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse (VÅG) : Länsstyrelsen Gävleborgs genomförandeplan enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2016-2021, åtgärd 5
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VÅG, Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse, är en samlad plan för hurLänsstyrelsen ska arbeta med de åtgärder som åligger myndigheten i Vattenmyndighetensåtgärdsprogram för förvaltningsperioden 2016-2021. Syftet med VÅG är att bidra till och attleda Länsstyrelsens åtgärdsarbete inom vattenförvaltningen framåt på ett samordnat, effektivtoch transparant sätt. Detta för att bidra till vattenförvaltningens mål om att allaytvattenförekomster ska bibehålla eller uppnå god kemisk och ekologisk status samt förgrundvattenförekomster god kemisk och kvantitativ status, så att beslutade miljökvalitetsnormer(MKN) för vatten ska kunna följas.De åtgärder som länsstyrelserna har huvudsakligt ansvar för inbegriper tillsyn av miljöfarligverksamhet, vattenverksamhet samt efterbehandling av förorenade områden. Utöver detta finnsåtgärder som kopplar till Länsstyrelsernas tillsynsvägledningsansvar gentemot kommunerna närdet gäller vattenskyddsområden, enskilda avlopp och jordbruksverksamheter. Det finns ävenåtgärder för Länsstyrelsernas rådgivningsverksamhet inom landsbygdsprogrammet, förkalkningsverksamheten, samt för Länsstyrelsernas vägledning gentemot kommunerna i denfysiska planeringen.Åtgärderna handlar i huvudsak om att den verksamhet som idag bedrivs på Länsstyrelsen på etttydligare och bättre sätt kopplas samman med vattenförvaltningsarbetet och MKN genom attutgöra en ingående prioriteringsgrund, för att kunna avgöra var åtgärder behöver vidtas först ochi störst omfattning. Vidare behöver Länsstyrelsen tillämpa ett tvärsektoriellt arbetssätt så att allade verksamhetsområden som berörs av vattenfrågor inkluderas och är delaktiga i planeringen.Även den externa samverkan som behövs med andra myndighter och kommuner, somgenomsyrar flera av åtgärderna, underlättas och tydliggörs genom att tillämpa ett tvärsektorielltarbetssätt.I åtgärdsprogrammet lyfts särskilt att Länsstyrelserna ska utforma strategier för vissaverksamhetsområden. Strategier ska finnas för avrinningsområden påverkade avvattenkraftverksamheter och för samverkan med olika väghållare om de åtgärder som behövervidtas för att öka vandringsbarheten för vattenlevande organismer vid vägpassager över vatten.En strategi för myndighetens vägledning av kommunernas översiktsplanering ska också tasfram. Därutöver ska Länsstyrelsen utforma en strategi för hur behovet av åtgärder för att följaMKN för vatten kan vägas in och samordnas med arbetet med prioritering av stöd, ersättningaroch rådgivningsinsatser inom landsbygdsprogrammet.I VÅG redovisas, för var och en av åtgärderna, en nulägesbeskrivning och ansvarsfördelning,samt hur Länsstyrelsen konkret ska arbeta för att uppfylla syftet med respektive åtgärd. Berördaenheter och funktioner har utformat konkreta tidsatta mål och aktiviteter specificerade iaktivitetsplaner för varje åtgärd, som även kommer att ingå i respektive enhets verksamhetsplan.I VÅG presenteras även prioriterade yt-och grundvatten med avseende på övergödning ochmiljögifter, som kan användas som underlag vid genomförandet av åtgärderna och då aktiviteterutformas. Länsstyrelsen arbetar även utifrån en prioriteringslista när det gäller dammar ochkraftverk prioriterade för åtgärdsarbete med avseende på fysisk påverkan, vilken uppdaterasårligen. För att få till stånd det tvärsektoriella arbetssättet bildas temagrupper för olikamiljöproblem och ämnesområden, med representanter från alla verksamheter inomLänsstyrelsen som berörs av temat. Några temagrupper finns redan medan andra kommer att7startas upp under 2018. Temagrupperna kommer att fungera som referensgrupper för samtligaåtgärder och kan även användas i andra sammanhang, utanför arbetet med Vattenmyndighetensåtgärdsprogram.Vid en jämförelse av planen för respektive åtgärd gentemot dess behov, såsom det beskrivs iåtgärdsprogrammet, framgår att Länsstyrelsen uppfyller behovet för 9 av de 12 åtgärder somriktas specifikt till länsstyrelserna. De åtgärder där behoven inte uppfylls är riktade mot tillsynav vattenkraftverk och dammar, där en omfattning om en årlig tillsyn av 20 procent av berördaobjekt specificeras, åtgärdsplaner för alla avrinningsområden påverkade av sådanaverksamheter, samt rådgivningen inom landsbygdsprogrammet. För de åtgärder som rörvattenkraftverk och dammar är det tveksamt om de begränsade resurser som finns för dennaverksamhet används på bästa sätt genom att utföra dem så som de är beskrivna iåtgärdsprogrammet. I stället föreslås en mer riktad och prioriterad tillsyn. För rådgivnigen inomlandsbygdsprogrammet ser Länsstyrelsen, utifrån de förutsättningar som råder för lantbrukarna iGävleborgs län, både en större möjlighet och miljönytta i att rådgivningen bedrivs på bred front,istället för att riktas till särskilt prioriterade geografiska områden utifrån MKN. Sådanaprioriterade områden kan istället användas för riktade kompetensutvecklingsaktiviteter inomlandsbygdsprogrammet.VÅG kommer att följas upp och revideras årligen, primärt är det aktvitetsplanerna som omfattasav den årliga revideringen. Beslut tas av Länsledningen.För att MKN om god ekologisk och kemisk status, samt för grundvattenförekomster god kemiskoch kvantitativ status, ska kunna uppnås behöver åtgärdsarbetet bedrivas på bred front och avflera åtgärdsaktörer. Denna plan utgör en del i det arbetet.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Nordin, Hans, et al.
(författare)
-
Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2015-2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är attövervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklasöver tiden. I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg och kungsörn, samtlänsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn och järv i Gävleborg inventeringssäsongen2015/2016.Vid lodjursinventeringen 2015/2016 kvalitetssäkrades 19,5 länsegna familjegrupper, det vill sägahonor som fött ungar 2015. Fem av familjegrupperna delades med angränsande län.Lodjursstammen som berör Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 110 individer vintern2015/2016. Gävleborg berördes av 14 vargrevir vintern 2015/2016. 11 av reviren bestod av familjegrupper ellerrevirmarkerande par: Prästskogen, Kukumäki, Sjösveden, Lingbo, Åmot/Ockelbo, Björnås, Blyberget,Hålnan, Lortglo, Krokvattnet och Glamsen. I åtta av reviren bekräftades att föryngring skett våren2015. Sju av reviren delades med andra län. Utöver dessa elva revir har tre ensamma stationäravargar spårats. Dessa är inte DNA-profilerade men kvalitetsäkrade som stationära vargar enligtinventeringsföreskrifterna. Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2015 konstaterades totalt 23 intakta revir med 14häckande par, varav 8 hade lyckade häckningar. Storleken på länets fasta kungsörnspopulation 2015uppskattas till drygt 50 individer. Ingen inventering av björn har genomförts denna säsong. Länsstyrelsen bedömer att björnstammensstorlek i länet minskat något sedan den senaste inventeringen som genomfördes 2012.Björnstammen upp-skattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län. Järvinventeringen blev bristfällig vintern 2015/2016. Huvudsyftet med inventeringen är att fastställaantalet föryngringar som skett inom länet. Järvarna föder sina ungar i februari och honan lämnar sinlya efter någon vecka med ungarna. Snön försvann redan i början på mars och förutsättningarna attspåra en hona tillbaka till lyan försvann med snön. Länsstyrelsen bedömer att det sker mellan 4-8föryngringar inom Gävleborgs län. Spår av järv blir allt vanligare söderut i länet. Länets järvpopulationär som tätast i de norra och nordvästra delarna. Inventeringarna av lo, järv och varg utfördes av länsstyrelsens personal, medan kungsörninventerades av Kungsörnsgruppen Gävleborg på uppdrag av länsstyrelsen. Allmänhetensrapportering av rovdjursobservationer har varit till stor hjälp i arbetet med att göra så brainventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns. Rapportering av rovdjursobservationer görs till skandobs.se eller till mobilapplikationen Skandobstouch, som är gratis att ladda ner.
|
|
| 16. |
- Nordin, Hans, et al.
(författare)
-
Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2016 - 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är attövervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklasöver tiden. I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg och kungsörn,samt länsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn och järv i Gävleborg inventeringssäsongen2016/2017.Vid lodjursinventeringen 2016/2017 kvalitetssäkrades 17,5 länsegna familjegrupper. Lodjursstammeni Gävleborg vintern 2016/2017 uppskattas till cirka 96 individer.Gävleborg berördes vintern 2016/2017 av 15 vargrevir, varav 8 delades med andra län. Länet hade5,3 länsegna familjegrupper och 1,5 revirmarkerande par.Resultatet från 2016 års kungsörnsinventering i länet är två lyckade häckningar och sex misslyckade.Storleken på länets fasta kungsörnspopulation 2016 uppskattas till cirka 70 individer.År 2012 uppskattades antalet björnar i Gävleborg till cirka 380. En ny spillningsinventering genomförsunder hösten 2017.Länsstyrelsen bedömer att det årligen sker mellan fyra och åtta järvföryngringar inom Gävleborgslän. Populationen är som tätast i länets norra och nordvästra delar.
|
|
| 17. |
- Nordin, Ulrika, et al.
(författare)
-
Övervakning av ringlav i Gävleborgs län 1996 - 2013
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 1996 pågår en övervakning av ringlav Evernia divaricata på 19 lokaler i Gävleborgs län. I denna rapport redovisas resultatet från den senaste återinventeringen år 2012/2013, samt jämförelser med tidigare inventeringar. Övervakningen omfattar dels räkning av lavbålar i en provyta på varje lokal, dels räkning av antalet träd med ringlav i transekter som går ut 50 meter från provytan i alla fyra väderstreck (”grovkartering”).Resultatet från inventeringen i provytan visar att antalet ringlavbålar har minskat på 12 ringlavslokaler och ökat på 7 lokaler sedan inventeringsstarten. Antalet träd med ringlav visar liknande trend, en minskning på 13 lokaler och en ökning på 5 lokaler. Men den senaste trenden, sedan år 2002, visar att minskningar av antalet ringlavbålar skett på alla 19 lokalerna. För antalet ringlavsträd under motsvarande period har minskningar skett på 17 lokaler, ökning på en lokal och oförändrat antal på en lokal.I grovkarteringen har antal träd med ringlav, under perioden år 1999 till år 2012/2013, minskat på 13 lokaler, ökat på 5 lokaler och är oförändrat på en lokal.Både storskaliga och lokala faktorer som kan ha påverkat ringlaven diskuteras i rapporten. Till de storskaliga hör förtätning av skogsbestånden; klimatvariationer och stormen Dagmar. Mer lokala påverkansfaktorer som diskuteras är luftföroreningar, markavvattning, skogsbruk (hygge) och utdöendeskuld.Slutsatsen från övervakningen är att ringlavens framtid fortfarande är osäker i länet. Även på två lokaler som är klassade som nyckelbiotoper har avverkningar skett. På en lokal har en kraftig minskning skett på grund av dikning och vägbygge som har skett ganska långt tillbaka i tiden. På ytterligare några lokaler har ringlaven minskat av okänd anledning, eventuellt som en följd av utdöendeskuld. På de fyra sydligaste lokalerna är utvecklingen alarmerande. Södra Gästrikland har tidigare ansetts vara ett starkt fäste för ringlaven, men nu verkar det som om den helt håller på att försvinna från området.
|
|
| 18. |
- Qvarfordt, Susanne
(författare)
-
Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övervakning av vegetationen på kustnära bottnar i Gävleborgs län sker vartannat år inomett marint miljöövervakningsprogram. Årets inventering utfördes av SverigesVattenekologer AB och omfattade 21 dyktransekter, varav 17 har inventerats tidigaremedan fyra transekter var nya. Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer under perioden 27 juli –1 augusti 2014. Inventeringen genomfördes enligt standardmetodiken för den nationellamiljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten. Resultatenutgjorde underlag för bedömning av ekologisk status baserat på vegetationensdjuputbredning på transekterna. Bedömningen av ekologisk status gav generellt en hög status för bottenvegetationen längslänets kust. Av de 21 inventerade transekterna fick 18 hög status och två god status. Entransekt, X16 på Tunaholmen utanför Hudiksvallsviken, bedömdes endast ha måttligstatus. Växtsamhällena på transekten var artfattiga och tången hade liten utbredning.Tång förekom på samtliga inventerade transekter år 2014 men djuputbredningenvarierade mellan transekterna. På ett fåtal transekter kan en liten tångutbredning förklarasav de fysiska faktorerna på lokalen men övriga verkar ha goda förutsättningar för finatångsamhällen med stor djuputbredning. De fyra nya transekterna hade jämförelsevis stordjuputbredning av tång, med avseende på både maximal djuputbredning (djupaste planta)och tångbälte (minst 25 % yttäckning). Även tidigare år har tångutbredningen varierat mellan transekterna, men en jämförelsemellan år inom transekterna visar ett mönster som är gemensamt för merparten avtransekterna. På de flesta transekterna syns en tydlig minskad djuputbredning år 2010och/eller 2012 följt av en ökning år 2014, eller redan år 2012. På nio av transekterna synsockså en tydlig minskning i yttäckning efter år 2008. Positivt är dock att en återhämtningav både ökad djuputbredning och yttäckning kan anas på flera av transekterna under år2012/2014.
|
|
| 19. |
- Rådèn, R, et al.
(författare)
-
Marina kartering i Gävleborgs län 2017, Iggöhällan, Iggön, Iggösundet, Lövgrund, Anknäs och Lötviken
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört videokarteringar av havsbottnar belägna inom 6 utvalda delom-råden. Undersökningarna syftade till att framställa kartunderlag av bentiska bi-otoper och utifrån insamlade data identifiera skyddsvärda områden, biotoper och arter. Inom ett delområde (Iggösundet) genomfördes även en fördjupad studie av utbredningen av kransalger, detta som en uppföljning av 1994 års in-ventering i samma område. I delområde 1 (Iggöhällan) dominerade häll- och stenbottnar med fintrådiga alger medan finkorniga mer lättrörliga substrat som lera/silt och sand notera-des sparsamt. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0–30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området bedömdes som helhet representera förhöjda naturvärden. I delområde 2 (Iggön) hade habitaten vid majoriteten av de undersökta vi-deostationer karaktären av hårda bottensubstrat (block, sten och grus) med påväxt av fintrådiga alger. Huvuddelen av videopunkterna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - Med dominans av makroalgsvegetation”. Delar av om-rådena kring Iggön bedöms representera förhöjda naturvärden. Vid samtliga videostationer i delområde 3 (Iggösundet) påträffades habitat karaktäriserade av mjuka sediment bevuxna av fintrådiga alger och rotad vege-tation som dominerades av marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slinga. På en transekt i den södra delen noterades höga tätheter av slangalger. Vid den separata mer ingående kransalgsundersökningen påträffades flera olika kransalger och andra kärlväxter men dock inga rödlistade. Bottentypen vid alla transekterna i området klassas som Natura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväxter eller dominans av makro-algsvegetation. Iggösundet bedöms hysa förhöjda naturvärden. I delområde 4 (Lövgrund) var bottnarna i området huvudsak hårda med vari-erande inslag av häll- och stenbottnar samt blandbottnar (block, sten, grus och sand). Inom samtliga substratskategorier var fintrådiga alger den vanligaste formen av vegetation. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området kring Lövgrund bedöms som helhet representera förhöjda naturvärden. Delområde 5. (Anknäs) består av en grund vik med ett maximalt djup på cirka 3 meter. I de innersta och mest skyddade delarna dominerade mjukbotten med marina kärlväxter såsom ålnate, höstlånke och korsandmat. Längre ut i vi-ken ökade inslaget av det hårda substratet i form av block och små sten och ve-getationen utgjordes framför allt av smal-/blåstång, borstnate och fintrådiga al-ger. Den allra innersta delen av viken klassas enligt Natura 200 som en ”Lagun Lagunartade vikar med ett smalt sund” vilken anses vara en ovanlig naturtyp.Den yttre delen klassas som ”Vikar och sund” med antingen dominans av ma-rina kärlväxter eller dominans av makroalgsvegetation. Vid en av de yttre tran-sekterna noterades även revbildande strukturer. Området kring Anknäs be-döms representera mycket förhöjda naturvärden. Delområde 6, Lötviken, dominerades av mjukbotten fri från vegetation eller med marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slingväxter. Även fintrådiga alger dominerade på flera videostationer framför allt i de yttre delarna av viken. På de djupaste transekterna fanns ingen vegetation men vid ett fåtal av dessa stationer noterades mattor av lösliggande alger. Hela området klassas som Na-tura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväx-ter, dominans av makroalgsvegetation eller fri från vegetation. Vid ett fåtal transekterna längs södra sidan av viken noterades även revbildande strukturer. Delar av Lötviken bedöms representera förhöjda naturvärden. I syfte att skapa underlag för att modellera och prediktera utbredning av bioto-per, artkomplex och enskilda arter genomfördes en GAM-modellering. Som underlag till både modeller och prediktioner användes tre rumsliga miljövari-abler. Modelleringen indikerade att det finns utrymme för utveckling. Av de tre valda miljövariablerna (djup, salinitet och vågexponering) så visade sig djup vara tydligt kopplat till samtliga valda kategoriers förekomst. För de två övriga miljövariablerna var kopplingen ofta svagare. Överlag bedöms prediktionerna väl beskriva en potentiell utbredning av de valda kategorierna och de nu valda miljövariablerna är lämpliga att utgå ifrån även vid framtida modelleringar. För att erhålla en högre statistisk säkerhet behöver dock dataunderlaget utökas. Vid 2017 års vegetationskartering i Iggöviken påträffades totalt 23 olika taxa av vegetation. Vid samtliga undersökningar inklusive 2017, har rödsträfse varit den mest frekvent påträffade kransalgen i området. Sedan 1974 har dock arealerna med arten minskat men tycks vara relativt oförändrade sedan 1994. Vid årets studie noterades borststräfse inom förhållandevis stora ytor. Arten noterades 1974 men uteblev 1994. I likhet med borststräfse noterades även havsnajas vid inventeringarna 1974 och 2017 medan den inte påträffades 1994. Vid de två tillfällena då den hittats var förekomsten sparsam. Utöver ovan nämnda kransalger så påträffades vid 2017 års studie även havsrufse och lång-sträfse ingen av dessa båda arter är beskrivna i de föregående undersökning-arna. I likhet med studien 1994 så bredde mattbildande slangalger ut sig över stora delar av Iggövikens djupaste bottnar. Sammantaget visade 2017 års in-venteringar att Iggösundet fortsatt hyser värdefulla bestånd av ett flertal kran-salger.
|
|
| 20. |
- Rönning, Göran, et al.
(författare)
-
Tjäderns framtida möjligheter i Färnebofjärdens nationalpark : En inventering 2014-2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2014–2016 studerades tjädern och dess habitat i Färnebofjärdens nationalparkeftersom en alarmerande minskning av tjädern rapporterats vid en inventering åren 2009–2011(Holmstedt 2013).Orsakerna till minskningen analyseras och besvaras i denna rapport. Huvudorsaken till atttjädern har minskat beror på att den missgynnats av de skogliga förändringarna i kombinationmed hur omlandet skogsbrukas. Det finns fortfarande en tjäderpopulation i området men spelenär små och tynande med endast 1–2 tuppar.Fyra–fem nya lekplatser och några tidigare ej registrerade tjäderhabitat av bra kvalitet för tjäderupptäcktes. Detta gjordes redan hösten 2014 då vi tillämpade en delvis annan metodik än vadsom användes av Holmstedt (2013). Den går ut på att identifiera dels lämpliga/gynnsamma tjäderbiotoper,dels olika typiska spår och spårtecken tjädern lämnar efter sig, exempelvis olikatyper av tjäderspillning, små lätta dun, vingpennor från höna respektive tupp samt arttypiskatjäderbetade tallar (se Rönning och Oldhammer 2013, 2014). Allt detta kräver lång erfarenhetoch mångåriga studier av skogshöns i fält.Punktvis summering av rapporten:1. Tjädern har minskat oroväckande i nationalparken och dess närhet på grund av tidigareavverkningar av olikåldriga naturskogar.2. Den skog som vuxit upp efter avverkningarna under 1960–1970-talen består till stor del avgran och det har starkt missgynnat tjädern.3. Igenväxningen av gran är inte bara omfattande utan går också snabbt. Särskilt gäller dettamarker med god bonitet. Skogarna blir därmed tätare och med allt mindre blåbärsris, vilketär starkt negativt för tjäderpopulationen.4. Kvarvarande lämpliga tjäderhabitat har för liten areal vilket påverkar antalet tjädrar i negativriktning.5. Absolut ingenting talar för en ökning av tjädern på senare tid. Lämpliga tjäderhabitat harförsvunnit sedan 1970-talets fågeltaxeringar i området och fortsätter att minska.6. Områdena vid Alderbäcksrör med omnejd kommer förmodligen aldrig mer att få tjäder isamma omfattning som tidigare rapporterats, trots att detta var centrum för tjäderstammeni Tinäsområdet (Holmstedt 2013). Skogarna vid Öbymossen och Göksnäset har möjligennågot bättre framtida förutsättningar för tjäder.7. Stig Holmstedts (2013) pessimistiska slutsatser i inventeringen 2009–2011 stämmer, ävenom vi hittat några nya lekplatser.8. De sju lekplatser vi inventerat i nationalparken har med ett undantag (Hanberget) få spelandetjädrar, 1–2 tuppar. De har en gång haft betydligt fler tjädrar och lekplatserna hardärmed varit mer ytmässigt utbredda. Totalt registrerades 9 spelande tuppar. 9. All kvarvarande skog på Hanberget måste skyddas. Lekplatsens tjädrar kommer till stordel från högklassiga tjäderhabitat i nationalparken men spelar utanför dess gränser. Dettaär största kända lekplatsen och ett bra exempel på omlandets betydelse för nationalparken.10. Nuvarande skogsbruk i omlandet missgynnar starkt tjädern, kanske mest tydligt på västrasidan där hyggena är oroväckande stora. Det finns trots detta ändå flera intressanta tjäderhabitati omlandet. De avverkas nu i rask takt.11. Bästa åtgärderna för att gynna tjädern är att ta särskild hänsyn i intilliggande tallmarker tillnationalparken eftersom tjädrarna rör sig mellan nationalparken och omlandet. Omlandetborde snarast inventeras och landskapsplaneras med skötselinstruktioner för tjädern. Viföreslår en skyddszon på minst 1 kilometer utanför nationalparksgränsen där modifieradebrukningsmetoder används istället för hyggen så långt det är möjligt. Siffran en kilometerär kopplad till att varje tjäderlekspopulation omfattar minst 300 hektar om man utgår frånleken som central punkt. Det motsvarar en kilometer från lekplatsens centrum.Tjädergömsle. Tjädergömsle användes ibland vid lekplatserna. Tupparna flyger in på lekplatsen under sen eftermiddag ellerkväll. Varje tupp sätter sig i ett träd i sitt spelrevir och man kan då räkna antalet tuppar. På stora spel måste inventerarna ligga på flera olika platser under flera nätter för att kunna bedöma antalet tuppar korrekt. Inventerarna måste därför vara på plats senast klockan 18:00, under hönveckan helst en timme tidigare. Vid sent kvällsbesök på spelplatsen är risken stor att tjädrarna skräms bort. Ibland inträffar kvällsspel och då kan tupparna förflytta sig flera gånger på lekplatsen och mellan olika träd. Den oerfarna dubbelräknar då vanligen antalet tjädrar. Med hönor på lekplatsen kan det bli ännu mer ”flygtrafik”. Tidigt på morgonen innan det ljusnat flyger tjädrarna ner på backen och spelar. Hanberget 2015.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Tengdelius Brunell, Johanna, et al.
(författare)
-
Lokala avrinningsförhållanden i orter i Gävleborgs län
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att underlätta arbetet med att förebygga vattenskador till följd av extrem nederbörd är detfördelaktigt att ha tillgång till ett generellt och enhetligt material för diskussion och åtgärdsarbete.Nationell Höjdmodell har visat sig användbar för att kostnadseffektivt analysera lokal ytavrinningför stora områden. Totalt sett har 11 orter analyserats och i kartor redovisas möjliga flödesvägar förytavrinning samt låga områden där vatten kan ansamlas.För att analysera den extrema korttidsnederbördens intensitet i Gävleborgs län har en analysgenomförts utifrån uppmätt nederbörd vid utvalda mätstationer. Nederbörd med varaktigheterna 15minuter, 1 timme, 6 timmar och 24 timmar och återkomsttiderna är 2, 10, 20, 50 och 100 årpresenteras för dagens klimat samt för beräknat klimatet i slutet av seklet.
|
|
| 23. |
- Vesslén, Göran
(författare)
-
Inventering av bombmurkla (Sarcosoma globosum) i Gävleborgs län 2009-2017
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bombmurkla (Sarcosoma globosum) klassas som sårbar (VU) i den nationella rödlistan.Den omfattas av ett åtgärdsprogram framtaget av Naturvårdsverket och sompågick mellan 2010–2014. Inom ramen för detta åtgärdsprogram har arten inventeratsoch övervakats av Länsstyrelsen Gävleborg i Gävleborgs län.Bombmurkla är en skålsvamp med fruktkroppar som är chokladbruna med en mattoch sammetslik luden utsida, cirka 5–10 cm breda, unga exemplar är klotrunda. Påfruktkroppens ovansida finns en skålformig, svartbrun, glänsande disk där det fertilaskiktet med sporer bildas. Fruktkropparna är fyllda med en gråvit och geléartadvätska. Denna vätska används som en vattenreservoar mot uttorkning då svampenutvecklas mycket långsamt till ett moget stadium. Fruktkropparna påträffas direktefter snösmältningen under våren, april-maj. Svampen utnyttjar vattnet från snösmältningenför sin tillväxt, fruktkroppen börjar bildas under snön.Bombmurklan påträffas i näringsrika granskogar där gran förekommit kontinuerligtunder lång tid. Sverige är idag det land som har flest kända växtplatser och lokalermed bombmurkla i världen. Bombmurklan beräknas ha minskat med över 30% i landetöver de senaste 50 åren, huvudsakligen på grund av slutavverkning av äldre skogar.Under de senaste 20 åren har svampen eftersöks noggrant och detta har bidragittill att idag känner man till ett stort antal lokaler. Då man skrev åtgärdsprogrammetberäknade man att det fanns drygt 200 kända och aktuella lokaler i Sverige. Bombmurklanär den svamp som blivit skyddad med flest naturreservat och biotopskyddsområden.Ändå är de flesta lokalerna idag oskyddade och dessa hotas fortfarandeav skogsavverkning eller exploatering. På många av dessa platser har skogen nåttstadiet för slutavverkning och riskeras att försvinna. Svampen verkar inte överlevaen slutavverkning och återfynd i den nyanlagda och uppväxande skogen förekommernormalt inte.Kunskapen om Gävleborgs läns lokaler med bombmurkla har främst varit koncentrerattill Mellanljusnan. Här har flera lokaler och växtplatser inrapporterats. Tyvärr harflera av de äldre lägesanvisningarna varit otillräckliga för att peka ut växtplatserna,detta kan försvåra arbetet med att skydda lokalerna. Ett av inventeringens mål varatt få noggrannare lägesanvisningar på växtplatserna. Vidare var målet att de äldrelokalerna i Bollnäs och Ovanåkers kommun skulle beskrivas, samt att se över omdessa fanns kvar. Inventeringen visade att bombmurklan finns kvar på samtliga sentidigare kända lokaler i länet. 2016 hittades en ny lokal i Hudiksvalls kommun.
|
|
| 24. |
- Viklund, Simon, et al.
(författare)
-
Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2017 - 2018
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är att övervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklas över tiden. I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg, björn och kungsörn samt länsstyrelsens bedömning av förekomsten av järv i Gävleborg under inventeringssäsongen 2017/2018.Vid lodjursinventeringen 2017/2018 kvalitetssäkrades 12,5 länsegna familjegrupper. Lodjursstammen i Gävleborg vintern 2017/2018 uppskattades till cirka 70 individer.Gävleborg berördes vintern 2017/2018 av 15 vargrevir, varav sju delades med andra län. Länet hade fyra länsegna familjegrupper och tre revirmarkerande par.Resultatet från 2017 års kungsörnsinventering i länet är 12 lyckade häckningar och tre misslyckade. Kungsörnsbeståndet uppskattas utgöras av 24 besatta revir.En björnspillningsinventering genomfördes under hösten 2017. För Gävleborgs län analyserades 1325 spillningsprov som beräknas motsvara 508 st individer. Ett antal av dessa individer delas dock med intilliggande län, vilket innebär att Gävleborg totalt sett förvaltar något färre än 508 individer inom länet.Länsstyrelsen bedömer att det årligen sker mellan fyra och sju järvföryngringar inom Gävleborgs län. Populationen är som tätast i länets norra och nordvästra delar.
|
|
| 25. |
|
|
