| 1. |
- Bryntesson, André, 1990-, et al.
(författare)
-
Breddad rekrytering till högre utbildning : En beskrivning och jämförelse av policy och utfall i de skandinaviska länderna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten kartlägger mål och problematiseringar för olika typer av breddad rekrytering till högre studier i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark, samt lösningsförslag, projekt och reformer av relevans för frågan. Dessutom redovisar rapporten den faktiska rekryteringen till högre utbildning bland olika delar av befolkningen, samt resultat av utvärderingar och relevanta analyser av breddningsarbetet. Fokus har legat på perioden från 2010 och framåt. Materialet är omfattande och komplext. Vi gör därför inte anspråk på att ha gjort en heltäckande kartläggning. Syftet med rapporten är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen.
|
|
| 2. |
- Bryntesson, André, 1990-, et al.
(författare)
-
Forskning om rekrytering till högre utbildning i de nordiska länderna, 2010–2021 : En kunskapsöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport gör vi ett försök att sammanfatta, klassificera och analysera forskning om breddad rekrytering och snedrekrytering till den högre utbildningen i Norden som publicerats 2010 eller senare. Vi har låtit vetenskapliga traditioner vara styrande för hur vi presenterar forskningen. Även om det inte är en heltäckande bild är ändå ambitionen att få med de mest utmärkande dragen.Rapporten visar att sambandet mellan föräldrars och deras barns utbildningslängd försvagats i takt med att en allt större del av befolkningen läser en högre utbildning. Samtidigt har mönstren där personer med olika kön eller socioekonomisk och nationell bakgrund läser olika slags utbildningar och på olika typer av lärosäten kvarstått, och i vissa fall förstärkts.Skillnaderna drivs i hög grad av ojämlikheter i skolprestationer, en könsuppdelad arbetsmarknad, ojämlik tillgång till kunskap och information, olika typer av stöd och förväntningar från familj och omgivning samt olika möjlighetshorisonter och preferenser när det gäller utbildningens längd, arbetsmarknadsorientering och närhet till familj och vänner.Ett genomgående tema i rapporten är hur mer finfördelade, mångdimensionella eller intersektionella mått och kategoriseringar av social bakgrund, utbildning eller olika underrepresenterade grupper visar på viktiga skillnader och ojämlikheter som annars döljs.
|
|
