| 1. |
|
|
| 2. |
- Marklund, Liselott, et al.
(författare)
-
Utveckling av metodik för flygbildstolkning inom NILS landskapsrutor (5x5 km)
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) bygger på en kombination av fältinventering och flygbildstolkning och ger ett dataunderlag för att skatta tillstånd och förändringar i det svenska landskapets alla naturtyper. För att utföra landskapsanalyser krävs data från ett större område än den centrala kilometerruta (1 km 2) som utgör basen inom NILS. Den omgivande landskapsrutan (25 km2) är där ett viktigt komplement för att kunna beskriva den rumsliga fördelningen av olika typer av landskapselement, och landskapets fragmenteringsgrad, med mera.Projektet har syftat till att ta fram ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för beslut om hur flygbildstolkningen av landskapsrutan ska utföras.Utgångspunkten i projektet har varit att ta hänsyn till så många användarbehov som möjligt vid förslaget på tolkningsmetodik. Undersökningen av användarbehov har till stor del baserats på den informationsanalys (Esseen et al . 2004) som legat till grund för designen av NILS. Genomgången visar att de största användarbehoven är att kunna följa landskapets sammansättning och struktur. För att detta ska vara möjligt krävs uppgifter om storlek, form och rumslig fördelning av en mängd marktäcketyper och markanvändning. Användarnas behov av detaljeringsgrad varierar och inom urban miljö och inom odlingslandskapet är kraven på detaljeringsnivå är högre jämfört med skogsmark och våtmarker, där en högre generaliseringsgrad kan tolereras.Metodtester och en genomgång av nya tekniker och metoder för datafångst och tolkning har genomförts med utgångspunkt från de användarbehov som påtalats i informationsanalysen (Esseen et al . 2004). Ett förslag på möjlig klassificering har framarbetats för att visa på den detaljeringsgrad som krävs vid tolkningen för att skapa vissa typer av markslagsklasser.Förslaget baseras i första hand på användarbehoven varför vissa avvikelser från ett vanligt hierarkiskt klassificeringssystem förekommer.De metoder som testat har varit manuell flygbildstolkning med stöd av befintliga GIS-data och tolkning med stöd av segmenteringsprocesser. Metodtesterna har utmynnat i förslag på tolkningskoncept för landskapsrutan indelat på 3 scenarier.I scenario 1 redovisas en manuell lösning som bygger på en kombination av manuell flygbildstolkning och nyttjande av befintliga eller kommande GIS-data.I scenario 2 redovisas en kombination av manuella och semiautomatiska metoder som bygger på manuell flygbildstolkning, nyttjade av befintliga GIS-data som kNN-Sverige och segmentering, där segmenteringen utnyttjas för polygonavgränsning, framförallt i skog.I scenario 3 redovisas ett framtidsscenario där det är möjligt att kombinera data från flygbilder och laserskanning med segmenteringsprocesser, semiautomatisk klassning av segment och manuell flygbildstolkning kontroll och tolkning.Slutsatsen är att scenario 1 är den mest kostsamma lösningen och scenarion 3 är inte möjligt att genomföra inom den närmaste framtiden varför scenario 2 bedöms vara det alternativ som har högst potential att vara kostnadseffektivt. Slutsatsen blir att förslaget i scenario 2 behöver avgränsas ytterligare och att det krävs utförliga metodtester för att kunna bedöma den totala kostnadsbilden för förslaget.
|
|
| 3. |
- Jonason, Dennis
(författare)
-
Monitoring of butterflies within a landscape context
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Monitoring of butterflies is most often only directed towards the grassland fauna. Species associated with other vegetation types, as well as the impact of the surrounding landscape, often become neglected. The aim with this study was, in contrast, to perform a novel landscape-based monitoring method for butterflies in diverse vegetation types and more specifically(i) evaluate the impact of environmental variables on butterfly abundance, (ii) compare the distribution of butterflies in different vegetation types and (iii) analyse and improve the monitoring method. Eight randomly placed study sites (750 m x 750 m) located in south eastern Sweden were used. The vegetation composition inside the squares had been assessed using aerial photos. Tree cover had largest impact on butterfly abundance with a negative linear relationship between abundance and increasing tree cover. Clear-cuts were the vegetation type harbouring the overall highest abundance and diversity of butterflies. In semi-natural grasslands, where the nationally-based monitoring of butterflies in Sweden currently is being performed, only 42% of the species were found, indicating a bias directed towards only a part of the species pool. The novel kind of monitoring presented here, using a landscape context, can, if performed regularly, increase our knowledge of how structural changes at landscape level affect butterflies and thereby improve the conservation efforts.
|
|
| 4. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.Inom denna studie har följande delmål nåtts1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.4) Metodens kvaliteter är utvärderade.5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.Metoden är enkel att implementera.Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
|
|
| 5. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Utveckling av nationellt uppföljningssystem för små biotoper vid åkermark
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar förslag till arbetsgång och rapporteringsformat för analys avmängden småbiotoper vid åkermark, baserat på flygbildstolkningen i det nationellamiljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).Resultaten tas fram som underlag för Jordbruksverkets löpande uppföljning avmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Urvalsprinciperna för småbiotoper är utformadeför att överensstämma med definitionerna inom miljöersättningen till skötsel avlandskapselement. Utöver linje- och punktelement ingår också kantzoner mot åkermark, vilketinnebär utökade möjligheter att beskriva variationen i landskapet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenskalandskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILSfinansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syftemed NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungerasom underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 6. |
- Díaz González, José David
(författare)
-
A time study and description of the workmethods for the field work in the National Inventory of Landscapes in Sweden
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A TIME STUDY AND DESCRIPTION OF THE WORK METHODS FOR THE FIELD WORK IN THE NATIONAL INVENTORY OF LANDSCAPES IN SWEDENFieldwork is an essential part of forest or environmental inventories and has one of the biggest parts of the budget, but the way in which the resources are distributed is usually unknown. The use of a time study of the inventory fieldwork seems to be a good approach to understand the way the resources are distributed. Time studies have already been used for many years in the industry and in the forest sector in order to analyze and optimize the working methods.This study applies this methodology to study fieldwork of the National Inventory of Landscapes in Sweden, (NILS) during the season 2004. NILS survey the biological diversity, its factors and other cultural and recreational values from a national perspective and study its changes over time. Fieldwork is done by teams of two persons distributed along the whole of Sweden and includes transportation, field inventory and administrative work.Each team spend an average of two hours and 25 minutes travelling to the location of the area of study every working day, in addition they have to walk an average of 16 minutes. The field inventory is divided into plots and lines. The average time per each plot done by two persons is 34 minutes. The average time per each line done by two persons is 18 minutes. The average time spend by a team in the administrative work is 42 minutes every day. The estimation of the cost of each plot is 1592 SEK and each line 859 SEK. There are 7572 plots and lines distributed in to 631 landscape areas to be inventoried one fifth every year in a cycle of five years.The main factors that influence the consumed time considered in this study are: Area, number of divisions of the plot, number of intersections found in the line and presence of obstacles that makes the plot or parts of the line inaccessible. There are some other factors that should be analyzed in future studies by comparison of the time consumed and the data obtained in the inventory. The working method used by the different teams was very similar with only a few differences often due to the differences between the areas. There is a great potential to continue this line of investigation within inventories since there is not much done in this direction.
|
|
| 7. |
- Esseen, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Från datafångst till datavärdskap – översyn av datahanteringen i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna utredning har varit att se över hela datahanteringen i NILS för att kunna identifiera särskilt kritiska processer och för att få en bild av helheten. I rapporten presenteras en kravspecifikation för de nya system (datahantering, statistik/redovisning och datavärdskap) som behöver byggas upp, de resurser som behövs för detta samt ges ett förslag på hur och i vilken tidsordning som systemen bör byggas upp.I rapporten presenteras den rekommenderade framtida datahanteringen inom NILS, från datafångst till datavärdskap. Data som idag ingår i datahanteringen för NILS är fältdata, tolkningsdata samt medföljande metadata, stöddata och annan nödvändig dokumentation. I denna rapport föreslås att datahantering i NILS skall delas in i fyra olika huvudprocesser.Den första processen ärDatafångstprocessen som samlar in rådata, samt kvalitetssäkrar och levererar detta. I NILS datafångstprocess ingår i dagsläget två delar, dels fältinventering, dels flygbildstolkning av 1 km x 1 km rutan. Det är nödvändigt att uppbyggnaden av fältdatabas och tolkningsdatabas samordnas vad gäller såväl systemstruktur, variabelnamn mm för att underlätta samkörningar av data. Den största kraften och resurserna skall läggas på att effektivisera datahanteringen inom datafångsten för då uppnås den största nyttan med insatserna.Den andra processen ärDatabasprocessen som tar emot rådata, metadata och stöddata från fält- och flygbildsprocessen i datafångsten och lagrar detta i ett databassystem. I systemet lagras även beräknade data, alternativt beräkningsfunktioner (script) som utför beräkningar direkt beroende på olika användares behov. För både flygbildstolkning och fältinventering skall normaliserade databaser upprättas. Detta är en absolut nödvändighet och ett krav för att Databas och Datavärdskap skall vara genomförbart.Den tredje processen ärStatistikprocessen som producerar skattningar, bearbetningar, sammanställningar och resultatrapporter från NILS grunddata i databasen.Den fjärde processen utgörs av självaDatavärdskapet där det ingår att ta emot och kontrolleradata, tillgängliggöra data för externa användare (via webb-portal bl.a.) samt att permanent arkivera kvalitetssäkrade data. I datavärdskapet ingår grunddata från NILS rådatabas samt bearbetade data, resultatrapporter, sammanställningar av data, tabeller, figurer mm som producerats i Statistikprocessen.Denna rapport ger följande övergripande förslag till hur huvudprocesserna i NILS datahantering skall genomföras och byggas upp:Beställarens uppdrag skall vara klart definierat för utförarenTydligt uppsatta mål för arbetetUtförlig planering - baserat på tillräckligt kunskapsunderlagTydligt definierade roller för personalenAtt personalen har de personella, ekonomiska och materiella resurser som behövs för genomförandet (kompetens, tid, verktyg, utrustning mm)Planera helheten, men bygg från litet till stort, undvik onödig komplexitetDelleveranser till avnämare ska ske tidigt och fortlöpandeKvalitetssäkring ska finnas i alla processerI samtliga huvudprocesser skall det ingå tillräcklig säkerhetskopiering av data, anpassad till varje process särskilda kravTillräcklig dokumentation av alla ingående delprocesserTydlig strategi för att minimera riskerFortlöpande dialog och adaptiv utveckling – för att säkerställa att målen nåsKostnadseffektivitet i alla led – beakta möjligheter till intern och extern samordningSamverkan – såväl inom som utom SLU.Under arbetets gång har särskilt kritiska moment i utvecklingsarbetet identifierats bl.a. lednings- och organisationsstrukturen, val av programvara för databaserna samt kvalitetssäkring av rådata. Dessa bör lyftas fram i det fortsatta arbetet.Rapporten ger ett förslag till en 5-årsplan för uppbyggnad av huvudprocesserna. De mest kritiska processerna är uppbyggnaden av kvalitetsäkrade rådatabaser för fältinventeringen och flygbildstolkning. Fokus de första åren ligger därför på NILSbasen och statistikdelen. Uppbyggnaden av själva datavärdskapet senareläggs.Utifrån 5-årsplanen har en kostnadsberäkning gjorts att utveckla och ta i drift samtliga huvudprocesser och komponenter i datahanteringen. Den beräknade kostnaden för 2008 är 4415 kkr, 2009 5230 kkr, 2010 7147 kkr, 2011 7760 kkr och 2012 8406 kkr.
|
|
| 8. |
- Esseen, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Landskapsdata från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Flygbildstolkning av 1 km × 1 km rutan för år 2003
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten presenteras resultat från den detaljerade flygbildstolkningen för det första året (2003) i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Resultaten är preliminära eftersom de endast baseras på 1-års data (av totalt 5). De tolkade rutorna är 1,1 km × 1,1 km stora medan resultaten redovisas för 1 km × 1 km rutor. Totalt 126 rutor ingår i materialet, varav 119 flygbildstolkats och 7 karttaxerats. Totalt har 13617 polygoner avgränsats och tolkats. Underlagsmaterialet är IR-färgbilder som fotograferats från 4 600 meters flyghöjd, vilket ger en ungefärlig bildskala av 1:30 000. Avgränsningen av polygoner och tolkningen av variabler har utförts i en digital fotogrammetrisk station. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten:I genomsnitt finns det 108 tolkade polygoner per NILS-ruta i landet. Antalet polygoner är 20% högre i södra Sverige (stratum 1-6) än i norra (stratum 7-10).De flesta polygonerna är små (76% är mindre än 1 ha). Medianarealen är 0,42 ha och medelarealen 1,12 ha. Medelarealen uppvisar liten variation mellan strata. Polygonarealen är lognormalt fördelad.I rapporten presenteras arealskattningar och medelfel för sex dominerande marktäcke-/markanvändningsklasser (Ägoslag) inom landarealen: anlagd mark, jordbruksmark, skogsmark, annan terrester mark nedan fjällen, våtmark nedan fjällen och fjäll.Arealskattningarna av Ägoslag visar en relativt god överensstämmelse med Riksskogstaxeringens data. Dock underskattas jordbruksarealen medan skogsmarken överskattas vilket beror på att 2003-års stickprov innehåller mer skog än genomsnittet.Medelfelet (uttryckt som variationskoefficient) för arealskattningarna av Ägoslag varierade mellan 3% (skogsmark) och 18% (anlagd mark) sett över hela landet. Medelfelen är större på landsdelsnivå (5-38%) och inom stratum.Polygonarealen för hopslagna polygoner av samma Ägoslag varierade mellan 0,6 ha för annan terrester mark nedan fjällen till 10,5 ha för skogsmark och 19,9 ha för fjäll. I jordbruksmark var polygonerna 4,5 ha i södra och 3,1 ha i norra Sverige.Ett exempel på system för klassificering av naturtyp i polygonerna har tagits fram med utgångspunkt från de tolkade variablerna enligta posterioriprincipen. I systemet ingår totalt 63 olika naturtyper.Arealskattningar och medelfel har beräknats för alla naturtyper inom respektive stratum, landsdel och för hela landet. Medelfelen blir högre för de flesta naturtyper än för Ägoslag pga den finare indelningen. Med utgångspunkt från medelfelen i 2003-års data kan man förvänta sig medelfel för hela omdrevet (5-år) på runt 10% eller lägre för arealskattningar av vanliga naturtyper i hela landet, i vissa fall även på landsdelsnivå. För många av de mindre vanliga naturtyperna bedöms medelfelet ofta bli lägre än 20% för hela landet. En viktigt slutsats är att uppdelningen i antal naturtyper och deras detaljeringsgrad noga måste avvägas mot storleken på förväntade medelfel.Medelarealen för hopslagna polygoner av samma naturtyp varierar från 0,1 till 4,4 ha (åker) inom landarealen. Den finns en stor variation i polygonstorlek såväl inom som mellan naturtyper.I 2003-års data har totalt 30 av 50 olika markanvändningsklasser registrerats.Vanligaste klass var Skogsbruk, följd av Ingen synbar markanvändning,Markanvändning kan ej tolkas, Åker i växtföljden och Bete. Medelfelet var 4% för Skogsbruk för hela landet och högre för övriga typer av markanvändning.
|
|
| 9. |
- Gallegos, Åsa
(författare)
-
Design and evaluation of a computer aided calibration program for visual estimation of vegetation cover
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Compared to the number of field inventory programs that monitor change in vegetation with visual cover estimations, very few studies have been conducted to show how accurate thistype of data is. In addition, no previous studies have determined whether efficient calibration of field observers can improve such data. This study concerns the design and evaluation of a computer program consisting of images of vegetation on which the true cover of vegetation has been digitally calculated. The calibration consists of estimation with immediate feedback of the true cover. The results show that even a short time of calibration greatly improves the estimations and can also drastically reduce the influence of different backgrounds, aggregation patterns and personnel experience.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Athanassiadis, Dimitris, et al.
(författare)
-
Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kostnaden för att ta ut grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige har uppskattats och redovisas i form av marginalkostnadskurvor. Beräkningarna baseras på den mängd grot och stubbar som faller ut till följd av föryngringsavverkningar som utförs i referensscenariot i SKA-VB 08 för perioden 2010 - 2019. De potentialer som använts är efter avdrag för ekologiska, tekniska och ekonomiska restriktioner, dvs. nivå 3 i SKA-VB 08. Kostnaderna för uttag av grot och stubbar har beräknats för de maskinsystem som är vanligast förekommande i Sverige och Finland idag. Ersättning till markägare, administrationsomkostnader och kostnader för skörd, sönderdelning, maskinflyttningar och transport av grot och stubbar är de kostnadsposter som ingår i beräkningarna. Grot kan tas ut till en lägre kostnad än stubbar vilket leder till att marginalkostnadskurvan för grot startar på en lägre nivå än marginalkostnadskurvan för stubbar; 600 kr/ton TS för grot respektive 800 kr/ton TS för stubbar. Om kostnaden får öka från 770 till 920 kr/ton TS kan tillvaratagandet av grot öka från dagens ca 2 till 2,9 Mton TS, dvs. 90 % av den tillgängliga potentialen som är 3,2 Mton TS. Först vid en kostnad på 850 kr/ton TS trädbränsle uppgår andelen stubbar till 10 % av sortimentsfördelningen. Vid en kostnad på 1 100 kr/ton TS är sortimentsfördelningen så gott som lika för grot och stubbar. Om 2,5 Mton TS (60 %) av tillgänglig potential stubbar i nuläget ska bli aktuella för skörd blir uttagskostnaden upp till 1 000 kr/ton TS. Omräkningstalet 1 ton TS = 4,9 MWh har använts vid omvandling mellan massa och energi. Detta värde anger mängden energi som kan avges som värme vid förbränning av skogsbränsle med en fukthalt på 40 % när vattnets ångbildningsenergi inte utnyttjas. Om prestationen för de maskiner som ingår i stubbsystemet ökar med 15 % så kan man få ut samma mängd vid 920 kr/ton TS. Kostnadsfördelningen visar att transportkostnaderna är den viktigaste kostnadsposten, speciellt när det gäller små avverkningstrakter, belägna långt från tätort
|
|
| 13. |
- Eriksson, Ola
(författare)
-
Climate implications of increased wood use in the construction sector : towards an integrated modeling framework
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a growing interest in efficient ways to use biomass for the substitution of fossil fuels and non-biomass materials. Wood-based building material can affect the energy and carbon balances through at least four mechanisms: the relatively low fossil energy needed to manufacture wood products compared with alternative materials; the avoidance of industrial process carbon emissions; the increased availability of biofuels from biomass byproducts that can be used to replace fossil fuels; and the physical storage of carbon in wood building materials. Increased use of wood-based building materials will likely affect relative prices on timber markets. That translates into changed forest management, which in turn affects forest growth, biofuel availability and mitigation through carbon storage in the forest. A more comprehensive analysis of the climate effects of increased wood in the construction sector would be made possible by integrating a range of models. These include models of wood substitution, sector product markets, and forest management models on regional and stand levels. Several partial studies have been conducted in this field. Still, a modeling framework that extends all the way from the construction sector over international markets down to the individual forest stand has not been employed. The purpose of this study is twofold. One is the analysis of climatic implications of increased wood use in building construction. For this purpose, a new integrated modeling framework is developed (see Figure 1). This framework is then used for the analysis of four different wood construction scenarios. The other objective of the current pilot project is to demonstrate the viability of the proposed modeling approach and the improvements needed. Thus, it constitutes a preparation for more comprehensive future studies. The four wood construction scenarios depict wood consumption up to the year 2030 for the European construction sector. They are characterized as follows: • Base: “Business-as-usual” corresponding to a growth rate of total European softwood sawn wood consumption estimated at 1.48% annually up to 2030. (The results of the other scenarios are measured against the Base scenario.) • Sweden: Wood is used instead of conventional concrete construction for building apartment blocks in Europe, gradually increasing to 1 million flats per year by 2030. The construction data are from a case study of a building constructed in Växjö, Sweden. • Finland: The same as case Sweden, but using construction data from a case study of a building in Helsinki, Finland. • 1m3cap: Consumption of sawn wood in all European countries will reach 1.0 m3 per capita by 2030 (from the current average of 0.2 m3 per capita), corresponding to a European growth rate of 7% per year. This is a rather extreme and probably unrealistic scenario. Table 1 summarizes the effects at year 2030, i.e. the last year of the projection period. The emission reduction figures are based on computations for all materials composing the buildings. The emission balance takes account of (i) fossil fuel combustion for material processing and logistics, (ii) reduction of emissions due to replacing fossil fuel with biomass residues from harvest, processing and demolition, (iii) avoided emissions from cement process reactions, and (iv) carbon stock change in wood materials. The marginal energy is assumed to be coal. It should be noted that the impact on carbon stocks in the forests is not included in the emission balance; this effect is assessed by the forest models (see below). The roundwood demand in each year of the projection period was distributed among supplying countries by the EFI-GTM model. The EFI-GTM is a partial equilibrium model for the forest sector, i.e. it encompasses forestry, wood using industries, markets for round wood and forest industry products, and solves the market clearing problem by consumers' and producers' surplus maximization. The global market consists here of 55 regions, where almost all the European countries are represented by their own regions. The model contains markets for 34 forest sector commodities (25 forest industry products, five types of roundwood and chips, and four types of waste paper). For each region, supply functions for production factors are defined, as well as a set of fixed-input technologies with specific capacities for producing intermediate and final products. The forest supply is represented by supply elasticities for timber and pulpwood. The Swedish roundwood supply is described with an elasticity of 0.5 for both timber and pulpwood, based on runs with the Swedish regional forest model in this study. The model predicts that competition over the wood fibre increases in the future, and the prices of both pulpwood and saw logs rose in the Base case. Also, the Russian timber export tariff increases the prices in Scandinavia. In the Base case, the prices for softwood saw logs are projected to be 30% higher, and pulpwood prices 54% higher, in 2030 than in 2004. Note, however, that these increases can be considered a high estimate, since, for technical reasons, we chose to accept a higher rate of forest industry capacity accumulation than what we would have chosen in some other analyses. Table 2 shows the changes in Swedish harvest volumes and price changes in the scenarios Finland, Sweden and 1m3cap, compared to the Base case, in year 2030. The scenario Sweden had the lowest market impacts, with the softwood saw log price being about 3% up from the Base case level in 2030. In scenario 1m3cap, the saw log price more than doubled from the Base case due to the drastically increased softwood lumber demand. The growth in softwood lumber production made saw log chips supply abundant and led to a decline in the pulpwood harvests and price. In scenario 1m3cap, softwood pulpwood price came down by close to 20% compared to the Base. Due to the substitution effect in panel production, the hardwood pulpwood price also fell. Either harvest volumes or timber prices for Sweden could then be transferred from the EFI-GTM to the Swedish forest regional model. In this analysis prices were put in the forest regional model and the ensuing result studied. For the forest regional model for Sweden, the SMAC model was used. The model is an area matrix model where harvests are derived by assuming that forest owners maximize their net present value over an infinite horizon with current prices (i.e. they assume constant prices; solution procedure is value iteration on the Markov model). Since the SMAC model operates with 5-year growth periods, prices from EFI-GTM were averaged over 5-year periods. Comparisons between EFI-GTM and SMAC of harvest volumes were only conducted for Base and 1m3cap since price figures for scenarios Sweden and Finland are almost identical with the Base scenario. The saw log volumes of the two models are fairly similar for each of the scenarios over the first 10 years. However, for scenario 1m3cap during the rest of the period, where the EFI-GTM projects a substantial increase, the SMAC model presents a reduced harvest of saw logs despite a rather dramatic increase in saw log price. The reason for this reduction is essentially that it is profitable, with relatively more profitability in final felling compared with thinning, to postpone final harvests and increase both the relative and absolute yield of timber in the future. In the long run, after some 60 years, saw log supply became larger for 1m3cap than Base in the SMAC model projection. More detailed analyses of the management implications of the EFI-GTM price series were performed with a stand model, the Stand Management Assistant (SMA). SMA is an individual-tree, distance-independent growth and mortality model that finds optimal steady state stand management programs (planting density, timing and form of thinning and time of final harvest) by solving a non-linear, non-differentiable optimization problem with the Hooke and Jeeves method. The differences between scenarios Base and 1m3cap were studied for a range of stand types. In most cases the model predicted for 1m3cap: prolongation of the rotation period, increased number of thinnings, increased planting density, increased average standing volume, increased saw log production, reduction of pulpwood production, and increased average carbon stock. The effects were more pronounced on more fertile sites than in poorer sites, and more for spruce than for pine stands. The qualitative results from the SMAC and SMA models are more or less in agreement. Differences in the results can be attributed to the fact that stand establishment cannot change in the SMAC model, contrary to the SMA model, something which the SMA model shows has considerable influence on the design of the optimal management program. On the practical side the results indicate the following: • An increase of wood framed buildings would reduce net carbon emissions in the construction sector. The total net effect was not quantified because the changes could not be traced down to the forest. • The changes in the price relations between sawnwood and pulpwood of the EFI-GTM lead in the forest regional model to a change in the management programs towards prolonged rotations, leading to a medium term reduction of sawnwood supply. • The long term steady state analyses indicate small differences in carbon stock due to the price increases predicted by the scenarios. Sawnwood output increases, but is in most cases balanced by a similar reduction of pulpwood output. Rotations are prolonged and for several stand types the number of thinning is increased. The modeling system in this report represents an ambitious effort to combine models from different disciplines into one coherent system. It is no surprise that several gaps, overlaps and missing links have been detected. The following more general experiences were gained: • Linking
|
|
| 14. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Erik Cronvall och Åsa Gallegos Torell (SLU, inst. för skoglig resurshushållning) har ansvarat för fältkurser och genomförandet av fältinventeringen tillsammans med säsongsanställd fältpersonal, med stöd av bl.a. Kjell Lagerqvist (SLU) och Karl-Olof Bergman (Linköpings universitet). Beräkningarna har utförts av Saskia Sandring och Åsa Eriksson, med stöd av Anna Ringvall (SLU). Sammanställandet av rapporten har utförts av Anders Glimskär och Jörgen Wissman (SLU). NILS programchef Johan Svensson (SLU) har det övergripande ansvaret för uppdraget
|
|
| 15. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Lindroos, Ola
(författare)
-
Utvärdering av studiecirkelbaserad motorsågskörkortsutbildning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet personer som använder motorsåg är stort och tyvärr är även olycks- och dödsfallen många. För att minska personskadorna inrättades motorsågskörkortet, vilket tilldelas personer som genom teoretiska och praktiska prov kan uppvisa kunskaper i säker hantering av motorsåg. Utbildningen inför proven erbjuds bland annat i form av studiecirklar, vilka främst riktar sig till självverksamma motorsågsanvändare. Studiens huvudsyfte var att utvärdera vilka effekter i teorikunskap som uppnås på kort och medellång sikt med studiecirkelbaserad motorsågskörkortsutbildning. Arbetet syftade även till att kartlägga behov, drivkrafter och hinder hos självverksamma skogsägare att skaffa sig en utbildning i arbete med motorsåg. Teoriprovet gjordes om av 31 oförberedda personer drygt ett år efter att de hade blivit godkända för motorsågskörkortet på B-nivå efter utbildning i form av studiecirklar. Resultatet försämrades i snitt med 1 poäng (6 %) och 74 % klarade gränsen för godkänt. Motorsågskörkortstagande genom studiecirkel innebär alltså att deltagarna drygt ett år efter provtillfället fortfarande kommer ihåg och därmed har möjlighet att använda den teorikunskap som anses nödvändig för att kunna arbeta säkert och effektivt med motorsåg. Studiecirkeldeltagarna var generellt mycket nöjda med utbildningen samt ansåg att de nådde utbildningsmålen. Beständig kunskap och nöjda deltagare talar för lämpligheten i att genomföra motorsågskörkortsutbildning i form av studiecirklar. Hur väl de förmedlade praktiska kunskaperna behärskas och sedan också används är dock okänt för såväl studiecirklar som för andra utbildningsformer och skulle behöva undersökas vidare. Bland besökarna på SkogsNolia 2007 och bland bekanta till de personer som gjorde om teoriprovet undersöktes inställningen till att ta gå utbildning för att ta motorsågskörkort. Drivkrafterna för intresse av utbildningen var kopplat till både arbetssäkerhet och –effektivitet, men betalningsviljan var mycket låg och varken ålder, kön eller skogsägande påverkade intresset eller betalningsviljan. Relativt ovana motorsågsanvändare verkar vara lättast att få att gå utbildningen. För rena nybörjare är det troligt att behovet av egen utrustning kan verka avskräckande medan erfarna personer troligtvis anser att de inte har behov av utbildningen. Det föredrogs att utbildningen ges på kvällstid och helger med många träffar på kort tid, vilket innebär ett mellanting mellan dagens studiecirkel- och kursupplägg. Behov av båda utbildningsformerna verkar således finnas.
|
|
| 18. |
- Malmsten, Anders
(författare)
-
NILS-inventerare och allemansrätten
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet - har som enda universitet i Sverige som uppgift att bedriva miljöövervakningsverksamhet i större skala. Varje år utbildas, organiseras och utrustas ett stort antal inventerare för att dokumentera tillståndet i det svenska landskapet. De data som samlas in används i forskningen och av olika myndigheter som underlag för uppföljningar och analyser om tillstånd och förändringar. NILS – Nationell Inventering av Landskapet i Sverige – är ett av de större miljöövervakningsprogrammen. Denna rapport redovisar vilka erfarenheter fältinventerare i NILS-programmet har av hur människor reagerar på inventerare ute i fält, samt hur inventerarna ser på allemansrätten i relation till fältinventeringen. Allemansrättens innebörd och tillämpning på den här typen av verksamhet ses över i en parallell rapport. Allemansrätten har så här långt inte belysts vid den utbildning som varje inventerare i NILS genomgår inför varje inventeringssäsong. Ett delsyfte med denna rapport är att tillhandahålla ett underlag för ett kursmoment om allemansrätten, därför har också inventerarperspektivet varit styrande för hur rapporten är upplagd.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Småbiotoper vid åkermark : Indikatorer och flygbildsbaserad uppföljning i NILS
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras förslag till principer och tillvägagångssätt för att följa situationenför småbiotoper i det svenska jordbrukslandskapet i NILS (Nationell Inventering avLandskapet i Sverige). Uppdragsgivare är Jordbruksverket, som avser att använda detta somett underlag för att utforma uppföljningen kopplad till miljökvalitetsmålet Ett riktodlingslandskap, särskild delmål 2 om småbiotoper: ”Mängden småbiotoper skall bevaras iminst dagens omfattning i odlingslandskapet.” (Svenska miljömål – delmål ochåtgärdstrategier. Regeringens proposition 2000/01:130). I uppdraget betonas att ävenkvalitativa aspekter på småbiotoperna bör lyftas fram, med grund i miljökvalitetsmåletsformulering:”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras och stärks.”Projektets syfte har varit att föreslå och testa metoder för uppföljning av linjeobjekt,punktobjekt och kantzoner i och i anslutning till åkermark samt ange kostnader för sådanuppföljning baserat på data från NILS ordinarie flygbildstolkning.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. NILS ingår iprogramområde landskap. Syftet med NILS är att följa upp nationella miljökvalitetsmål förolika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 21. |
- Glimskär, A., et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från första årets inventering, vilket innefattar en femtedel av det totala stickprovet. Efter fem år får man alltså de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi, IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
