| 1. |
-
Benjamin Höijer : Metafysik, estetik, historia
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I nära dialog med Immanuel Kant, Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Schelling utvecklade Benjamin Höijer kring sekelskiftet 1800 ett filosofiskt system som i samtiden väckte stor uppmärksamhet i inte bara Sverige utan också Tyskland. Hans huvudverk, Avhandling om den filosofiska konstruktionen, recenserades lyriskt av Schelling, som konstaterade att dess författare ”förtjänar en rang bland de sanna tänkarna”.Benjamin Höijer. Metafysik, estetik, historia ger en bred presentation av denna numera i hög grad bortglömde filosof. Här kan man läsa om Höijers modernitetsbegrepp och hur han förhöll sig till de samtida tyska idealisterna, om hans konstfilosofi och syn på historieskrivningens uppgifter liksom hans betydelse för Per Daniel Amadeus Atterbom och andra svenska romantiker. Fram träder en komplex bild av den första moderna svenska filosofen.
|
|
| 2. |
-
Critical Theory : Past, Present, Future
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- From its inception, Critical Theory was a project that not only intended to study modern society, but also to change it. Today, with almost a century passed, the term has acquired a life of its own and is used across the intellectual field, institutionally as well geographically.Thus, to ask about the past, present, and future of Critical Theory means opening it up and exposing it to new influences. This is a consequence of the claim that theory is not outside history, but must always respond to a changing present grasped in its contradictions and opened up towards other possibilities; a process that involves a constant reappraisal of what Critical Theory is today.
|
|
| 3. |
-
En plats för tänkande : Essäer om universitetet och filosofin
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I ljuset av dagens heterogena kunskapskulturer är den övergripande ambitionen med den här boken att reflektera över relationen mellan universitetet och filosofin med öppningar för frågor som är av betydelse för demokratin och samhället i stort. I antologins sexton artiklar diskuteras filosofisk forskning och högre utbildning i förhållande till universitetets ständigt förändrade funktioner men också tänkandets förmåga att förändra verkligheten.Gentemot en bred idéhistorisk fond som sträcker sig från den tyska idealismen för drygt tvåhundra år sedan till vår egen tid är det ett försök att diagnostisera filosofins och tänkandets villkor, status och möjligheter inom dagens universitetsväsende. I vilka avseenden kan universitetet fortfarande fungera som en plats för tänkande?
|
|
| 4. |
-
Material: Filosofi, Estetik, Arkitektur : Festskrift till Sven-Olov Wallenstein
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan tidigt åttiotal, när Sven-Olov Wallenstein slog ner i Stockholms intellektuella liv, har han vuxit till en kraftfull och mångförgrenad institution i sig, under sitt kärnfulla emblem: Walle. Med avstamp i filosofin och idéhistorien har han gripit in i den estetiska debatten som ingen annan under dessa gångna fyra decennier. Genom egna böcker och genom översättningar, genom tidskrifter, recensioner, katalogtexter, och inte minst genom sin undervisning runtom i Sverige och Norden har han på djupet påverkat diskussionen inom konst, arkitektur, men även inom litteratur, dans, musik och film. Som uttolkare och översättare av den klassiska tyska filosofin – Kant, Hegel, Husserl, Heidegger och Adorno – liksom av dess moderna franska arvtagare – Derrida, Foucault och Deleuze – har han på ett avgörande sätt bidragit till att återknyta det band mellan svensk och europeisk idékultur som den föregående generationens ofta historielösa omfamning av angloamerikansk analytisk filosofi hade klippt av.För att fira Walle har vi satt ihop en bok. Det har inte blivit en pliktbok, ingen sedvanlig samling lärda uppsatser som följer vänbokens konventioner. Istället för en festskrift, fick det bli en skriftfest, en bild- och uttrycks-fest, där skrivande och skapandet självt firas. Walle har arbetat hårdare än de flesta, men till sist var det alltid festen som var målet, releasen, partyt, skrattet och galenskapen. Vad vore en filosof som inte skrattar? Inte en Walle, inte den som förmår förvandla tunga resonemang till klara linjer, komplexa relationer till glad geometri, och mångfaldiga ord till färgstarka, träffande och koncentrerade bilder.
|
|
| 5. |
- Ruin, Hans, 1961-
(författare)
-
Hegel – Husserl – Heidegger : Inledningar till fenomenologisk filosofi
- 2024
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom publiceringen av Andens fenomenologi (1807) satte Hegel begreppet ”fenomenologi” i centrum för sin filosofi om den mänskliga andens erfarenhet och bildning genom historien. Hundra år senare lanserade Edmund Husserl med sina Logiska undersökningar ett program för en ny vetenskaplig filosofi, för vilken han också valde termen ”fenomenologi”. Han sammanfattade senare sitt program i en serie föreläsningar i Paris, under titeln Cartesianska meditationer. Samtidigt utvecklades hans metod i existentialontologisk och hermeneutisk riktning av Heidegger i Vara och tid (1927).Genom Heidegger slås en brygga mellan Hegel och Husserl, vilket gör det möjligt att belysa dem från en gemensam utgångspunkt, som en reflexiv historiskt grundad filosofi om den mänskliga erfarenheten, från det affektiva till det logiska, från det vardagliga till det vetenskapliga. I tre separata volymer presenteras här dessa olika varianter av fenomenologisk filosofi, i form av tre kommentarer i nära dialog med de centrala grundtexterna. Sammantaget erbjuder de en unik ingång till hela det fenomenologiska synsättet, som också argumenterar för dess fortsatta relevans idag. Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola.
|
|
| 6. |
- Ruin, Hans, 1961-
(författare)
-
Kommentar till Heideggers Vara och tid
- 2023. - Ny rev. utg.
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Martin Heideggers Vara och tid (Sein und Zeit) från 1927 är ett av det förra seklets mest centrala filosofiska verk. Genom sin radikala ansats att på nytt ställa den ontologiska frågan om varats mening utifrån en samtida horisont har den på djupet påverkat det filosofiska landskapet. Inom ramen för sin förberedande analys av den mänskliga existensen myntar och utvecklar Heidegger där begrepp som "i-världen-varo", "tillhandshet", "omsorg", "kastadhet", "egentlighet", "tidslighet" och "historicitet". Kommentaren bygger på en under många år utarbetad kurs och ger en överskådlig inledning till hela verket. Den följer dess egen rörelse, kapitel för kapitel, sätter terminologiska innovationer i perspektiv och genomlyser den underliggande strukturen. Inför denna nyutgåva har texten reviderats och harmoniserats med Jim Jakobsson nu aktuella översättning. I ett appendix finns förslag på vidare läsning och ett begreppsindex. Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola, och har även bland annat publicerat Frihet, ändlighet, historicitet: Essäer om Heideggers filosofi (2013).
|
|
| 7. |
- Ruin, Hans, 1961-
(författare)
-
Kommentarer till Hegels Andens fenomenologi
- 2024
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andens fenomenologi av Georg Wilhelm Friedrich Hegel från 1807 är en milstolpe i det filosofiska tänkandets historia. Dess skildring av det mänskliga medvetandets dialektiska utveckling, genom vetenskap, politik och religion, etablerar en ny form av historiskt grundad kulturanalys med systematiska mål. Dess inflytande på efterföljande filosofiskt, antropologiskt och sociologiskt tänkande går inte att överskatta.Boken inleds med en översiktlig inledning till Hegels liv och tänkande. Framför allt är den dock en kommentar till huvudverket, som nära följer dess argument och som hjälper läsaren att själv navigera genom den bitvis svårlästa texten. Den lyfter fram Hegel som modernitetens filosofiska vittne, som sammanfattar människans utveckling och position i ljuset av upplysningen, den franska revolutionen, vetenskapernas och religionskritikens genombrott. Den tecknar på så vis ett porträtt av hans projekt som visar upp dess betydelse och relevans för en filosofisk situation i vilken vi fortfarande befinner oss idag.
|
|
| 8. |
- Ruin, Hans, 1961-
(författare)
-
Reduktion och reflektion : En inledning till Husserls fenomenologi
- 2020. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Edmund Husserl (1859–1938) är grundaren av fenomenologin, en filosofisk metod och tankeriktning som haft ett genomgripande inflytande på den fortsatta filosofiska utvecklingen. Genom efterföljare som Martin Heidegger, Emanuel Levinas och Jacques Derrida har Husserl säkrat sin plats bland de mest betydande moderna filosoferna. Hans skrifter är dock krävande att läsa på egen hand på grund av både sin stil och sin säregna begreppsvärld.Föreliggande inledning ger en översiktlig bakgrund till hans liv och verk. Den är därefter utformad som en analys av tre centrala texter, hans två mest kända kulturfilosofiska uppsatser ”Filosofi som sträng vetenskap” (1911) och ”Den europeiska mänsklighetens kris och filosofin” (1935), samt hans Cartesianska meditationer, som först framfördes som föreläsningar i Paris 1929. Genom resonerande närläsningar, i första hand tänkta som komplement till självstudier, ger den en ingång till fenomenologins centrala teman, som intentionalitet, reduktion, väsensskådande, konstitution, subjektivitet och intersubjektivitet.
|
|
| 9. |
- Sehlberg, Johan, 1981-
(författare)
-
Of Affliction : The Experience of Thought in Gilles Deleuze by way of Marcel Proust
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the present thesis is to explicate the experience of thought corresponding to the critical undertaking characteristic of Gilles Deleuze’s philosophy between Nietzsche and Philosophy (1962) and Difference and Repetition (1968), from within the conjunction of Deleuze’s Proust and Signs (1964) and Marcel Proust’s In Search of Lost Time (1913-1927). The importance of Proust for the development of Deleuze’s two major themes at the time, the overturning of Platonism and transcendental empiricism, has generally not been sufficiently recognised and investigated in Deleuze scholarship. This thesis is written in response to this disregard. To this end it seeks to develop the positive side of Deleuze’s critical destruction of the “image of thought” insofar as this aspect is most elaborately and concretely expressed in relation to Proust. In order to circumscribe the real conditions of the experience of a “thought without Image”, by way of Proust, but also by way of an intricate dialogue with Plato, this study seeks to overturn the classical interrogation into the what? of thought. Proceeding from the questions which?, who?, how?, and to what effect?, a conception of the essence of thought as determined by accidents rather than substances is established to the effect that (1) thought is no longer a voluntary exercise of a given faculty, but the result of an irruption from without finding its necessity in the contingency of the event; (2) the thinker is no more the ancient Friend of Wisdom desiring to know by virtue of nature alone, but the Jealous Lover searching for truth only under the pressure of the beloved’s lies; (3) the truth is never a universal knowledge immediately recollected from a timeless past, but is extracted from randomly encountered signs distributed through time; (4) the finality of thought cannot be the recognition or representation of the Essence as an abstract and identical universal, but the experimental creation of the Essence as a singular and concrete manifestation of pure difference.
|
|
| 10. |
- Selberg, Anna-Karin
(författare)
-
Politics and Truth : Heidegger, Arendt and the Modern Political Lie
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2016, the Oxford Dictionary named “post-truth” the word of the year. In the ongoing debate about post-truth it is generally assumed that facts and truth have ceased to be relevant to politics. However, questions are seldom raised about the role of truth-claims in politics, why facts matter in political contexts, or what we even mean with words such as fact and lies in politics. A general aim of the present study is to shed light on these questions. Not, however, by engaging directly in the debate about post-truth, but by investigating the relation between politics and truth in the philosophical work of Hannah Arendt and Martin Heidegger.In 1945 Arendt suggested that fascism had invented a way of “lying the truth”. She later came to call this invention the modern political lie, seeing it as one of the key elements that crystallized into totalitarianism. The study explores the paradoxical relation between politics and truth in totalitarian movements, which can reinvent itself in non-totalitarian forms in contemporary democracies. Parts of Arendt’s analysis are implicit but can be made explicit against the background of Heidegger’s political writings. Heidegger is not an advocate of the modern political lie, nonetheless his writings from the 1930s, while a member of the National Socialist party, reflect aspects of the paradoxical relation between politics and truth in totalitarian movements. Studying Heidegger and Arendt together can therefore shed light on the specific problems that Arendt addressed regarding truth and lying in politics. The study investigates the relation between politics and truth in Heidegger and Arendt respectively, but also the relation between their works. It shows that there is a proto-political aspect already in Heidegger’s early articulations of truth as aletheia and explores the central role of truth in his political writings from the 1930s. Against the background of Heidegger, Arendt’s works on the modern political lie are analyzed. The study also investigates the concept of truth developed by Arendt in works after The Origins of Totalitarianism, arguing that it should be seen partly as a response to the modern political lie.
|
|
| 11. |
-
Tidvatten : Festskrift till Hans Ruin
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Födelsedagar firas på många sätt. Till de vanliga hör att blåsa ut levande ljus. I akademiska sammanhang finns sedan 1600-talet en tradition att sammanställa en bok som visar hur en kollega har blåst liv i sitt ämne, i ett kunskapsfält, i en institution. De har sedan dess kallats festskrifter men också liber amicorum, vänböcker. Tidvatten är en sådan bok, som samlar texter av vänner och kollegor, för att fira Hans Ruins 60 år. Alla som känner Hans, som filosof eller tidningsskribent, som ungdomsvän eller universitetskollega, vet att tiden är Hans tema. Hur kan man bo och vara i tiden? Bidragen till denna bok handlar om tidens skiftande former, om vårt förhållande till historien, och till de döda.
|
|
