| 1. |
- Alvén, Fredrik
(författare)
-
Tänka rätt och tycka lämpligt : historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis describes the subject of history as being filled with suspense. On the one hand, that is, in the syllabus and the teaching plan, the subject of history seeks to create students who affirm a certain culture and a certain way of understanding the past. On the other hand, students are supposed to learn to think independently and critically. This tension has consequences for the way in which students use history in school, and the way in which history teachers interpret their assignment. Students have difficulties in distancing themselves from their own approach to culture, and to comprehend that history consists of interpretations and constructions. Instead, they perceive historical narratives as either true or false. This makes it difficult to deal with questions regarding the past that challenge their view on history and are difficult to handle ethically. The dissertation also shows that the students’ use of history is limited to that which is called the school’s value system, and a view of the past that results from this value system. In those cases in which historical narratives correspond with the students’ own views and opinions, often in harmony with those voiced by the school, they tend to believe in and affirm them. In those cases in which the narratives do not correspond with the students’ views, they do not believe in them and reject them. At the same time, teachers have difficulties with handling students’ use of history in those cases in which it differs from the value system’s premises, as well as from a version of history that can be regarded as established at the school in question. This became apparent in the teachers’ evaluations, in which they systematically gave student responses that were located outside of this framework poorer evaluations and tougher scrutiny. The findings of this thesis can be considered as important from a number of different perspectives. The instructions for teaching and learning history in school are inconsistent and therefore difficult to understand for both teachers and students. To be sure, this applies primarily to those who find themselves outside of the life-world defined within the framework of the school in question. Assessing the use of history in school, in particular in a formative way, may therefore become difficult for teachers. How are teachers, who dismiss certain uses of history based on ethical reasons that can be found in the value system, but not in the knowledge requirements, supposed to be able to argue for their dismissal based on the knowledge claims of the syllabus? Students whose work is dismissed based on invisible criteria can perceive themselves as misunderstood and unwelcome in discussions regarding history at school. They can also come to perceive that their historical narratives are not allowed to exist in this context. Therefore, this dissertation suggests the creation of evaluation criteria for the subject of history that take into account ethical aspects in regard to students’ use of history. With the syllabus as starting point, this can serve to provide a basis for more precise evaluations and more equal conversations between students and teachers. A fertile ground for a vibrant democracy, in which students are taught to take responsibility for their use of history.
|
|
| 2. |
- Ammert, Niklas, 1968-, et al.
(författare)
-
Externa historieprov : En studie av validitetsfrågor
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dåvarande Malmö högskola fick 2011 Skolverkets uppdrag att utarbeta och utforma det nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9 i grundskolan. Malmö universitet även utarbetat kursprov i historia för gymnasieskolans kurser 1a1 och 1b. Ett syfte med denna studie är att analysera externa prov i historia i ett longitudinellt perspektiv. Det ger möjligheter att se och problematisera såväl förändringar som kontinuitet när det gäller proven, hur de har uppfattats samt deras resultat.
|
|
| 3. |
- Dahlqvist, Hans
(författare)
-
Vem äger tiden? : ett idéhistoriskt perspektiv på arbetstidsfrågan i Sverige 1880-1925
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om att äga sin egen tid är av existentiell karaktär. Det har sin grund i jordelivets förgänglighet. Livet tar slut, och slutet är indi-viduellt. När jag dör är det bara mitt liv som upphör. Jag går ensam i döden. Hur jag förvaltar min levnadstid, och i vilken mån som andra har rätt att göra anspråk på denna tid, ter sig ur mitt enskilda perspektiv vara av monumental betydelse, och så är det rimligtvis också för varje annan människa. Arbetstiden har sedan industrialismens framväxt utgjort den dominerande tiden för lönearbetaren. Det är en tid som löne arbetaren inte själv äger, och det är därigenom också en tid som påverkar den enskildes möjligheter att råda över sitt eget liv. Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetarrörelsens kamp för och arbetsgivarintressenas strid mot en förkortad och reglerad arbetstid på en arbetsmarknad som i stort sett saknade regleringar. Undersökningen är idéhistorisk till sin karaktär. Den granskar arbetarrörelsens respektive arbetsgivarintressenas argumentation kring och ideologiska förhållningssätt till normal-/maximalarbetsdagen under perioden 1880-1925. I slutändan kom kampen att handla om införandet av åttatimmarsdagen, där slagordet ”åtta timmars arbete, åtta timmars fritid, åtta timmars vila” i sitt historiska sammanhang utgjorde ett radialt och progressivt krav. Idag har åtta timmars arbete blivit den tillsynes oantastliga normen. Men det ter sig relevant att, som kammarrättsrådet Johan Österberg gjorde i riks-dagen 1919, ställa frågan ”var ligger rättvisan i att just bestämma en 8 timmars arbetsdag? Varför skall rättvisan ligga just i de 8 timmarna, och varför kan man icke bestämma vilken annan tid som helst?” Hans Dahlqvist är filosofie doktor i historia och har tidigare bland annat publicerat avhandlingen Fri att konkurrera och skyldig att producera. En ideologikritisk granskning av SAF 1902-1948 (2003) samt essäerna ”Finns det liv efter lönearbetet? En idéhistorisk framställning om synen på arbetets värde” (2010) samt ”Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson” (2002).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lindholm, Susan
(författare)
-
Remembering Chile : an entangled history of Hip-hop in-between Sweden and Chile
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What does it mean when Hip-hop artists in both Sweden and Chile claim a Chilean or Latino artist identity? How can these identities be understood against the background of the 1973 coup d’état in Chile and its immediate and long-term consequences? This study sets out to answer these questions by focusing on the intersection of Hip-hop culture and the Chilean diaspora in Sweden after 1973. Based on a close reading of lyrics, as well as interviews with Hip-hop artists in both countries, it traces the way in which the artists position themselves, and in turn are positioned in different historical narratives in, and in-between the two countries. In terms of a Swedish past, this study discusses their identities in connection to a narrative based on inclusion – the narrative of the good Sweden (det goda Sverige) – and a narrative based on exclusion – the narrative of the old Sweden (det gamla Sverige). In terms of remembering a Chilean past on the other hand, it discusses them in connection to narratives based on either remembering or forgetting the atrocities committed by the Pinochet regime. By using an entangled history approach, this dissertation adds an explicitly historical, cultural and transnational perspective to the study of the connection between Chile and the Chilean diasporization process in Sweden after 1973.
|
|
| 8. |
- Lozic, Vanja
(författare)
-
Historieundervisningens utmaningar : historiedidaktik för 2000-talet
- 2018. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De utmaningar som historielärare står inför har blivit särskilt aktuella i och med den nya skolreformen och 2011 års omstrukturering av lärarutbildningen. Denna lärobok erbjuder en översyn av viktiga historiedidaktiska metoder, teorier och begrepp som har satt sin prägel på kursplaner i historia, historiedidaktisk forskning och undervisning. Bokens startpunkt är elevers, lärares och läroboksförfattares syn på ämnets syfte, identitetsformande inverkan samt de förändringar ämnet står inför i en kultur som präglas av ökad globalisering, migration, mångkulturalism samt ökat intresse för genusfrågor, normkritik och erkännandet av tidigare marginaliserade grupper och perspektiv. I boken har frågan ”Varför läsa historia?” och de metodologiska överväganden som lärarna ständigt ställs inför fått en central plats. I diskussionen har särskild plats gets de sätt intersektionalitet, normkritik och dekonstruktion kan användas för att förstå elevernas komplexa identiteter och utveckla deras förmåga att kritisk granska de sätt historia används för att beskriva samhälle. Utgångspunkten är att utan insikter om historiedidaktikens kärnfrågor i allmänhet (Varför? Vad? Hur? Vem?) och elevers, lärares och läroboksförfattares erfarenheter, samhällssyn och intressen i synnerhet är det svårt att förklara ämnets legitimitet i skolan samt förstå de didaktiska utmaningar som historieämnet står inför under 2000-talet.
|
|
