| 1. |
- Eriksson, Mikael
(författare)
-
Who put the 'Post' in the Post-Arab Spring? : Towards a Fresh Narrative for North Africa
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- When will we see a regional UN headquarter for migration in Rabat, or a centre of excellence for ocean studies in Tripoli? In this policy note, NAI researcher Mikael Eriksson recommends outside-the-box thinking, in an effort to gain a fresh perspective on a region that may have lost its spring-time energy, but not the idea itself – or the people behind it.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Folkbildning för förändring : Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.Författarna
|
|
| 4. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Introduktion på svenska : om språkintroduktion för nyanlända på gymnasieskola och folkhögskola
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kölvattnet av senaste årens migrationsrörelser har en rad olika initiativ tagits för att möjliggöra nyanländas etablering i det svenska samhället. En sådan insats har varit att på prov erbjuda gymnasieskolans språkintroduktionsprogram (SI) även på folkhögskola. Förhoppningen är att just denna utbildningsform är särskilt väl lämpad för nyanlända ungdomar. I denna forskningsrapport jämförs verksamheten inom SI såsom den bedrivs på två gymnasieskolor och två folkhögskolor. Analysen visar att folkhögskolans organisering av SI-verksamheten är mer flexibel och integrerad i övrig verksamhet, vilket också ger potential till en mer inkluderande undervisning.Studien är del av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, som genom en longitudinell forskningsdesign söker svar på frågan om hur olika sammanhang för (unga) vuxnas språkliga lärande bidrar till deras sociala inkludering. Programmet är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning och Socialt arbete vid Linköpings universitet.
|
|
| 5. |
- Fejes, Andreas, 1977-
(författare)
-
Redo för komvux? : Hur förbereder ämneslärarprogrammen och yrkeslärarprogrammen studenter för arbete i kommunal vuxenutbildning?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien som här avrapporteras är att svara på frågan om på vilket sätt, och i vilken utsträckning, lärarutbildningarna förbereder för arbete i vuxenutbildningen (komvux). Något som är av vikt av flera anledningar.Komvux är del av det svenska utbildningsväsendet som regleras via skollagen. Sedan 2012 finns även en separat läroplan för vuxenutbildningen.Utbildningarna till ämneslärare och yrkeslärare ska enligt högskoleförordningen förbereda för arbete i komvux.Komvux berör många människor. Antalet lärare som jobbar i verksamheten är omfattande, samtidigt som komvux idag har fler elever än gymnasieskolan.Komvux har annan funktion och annan form av styrning jämfört med barnoch ungdomsskolan.Vuxenutbildningen har annan målgrupp än barn- och ungdomsskolan.Undervisningen skall i komvux organiseras med en högre grad av flexibilitet och individanpassning än i barn- och ungdomsskolan.Rapporten baseras på en innehållsanalys av alla kursplaner och litteraturlistor för kurser inom ramen för den utbildningsvetenskapliga kärnan vid ämneslärarprogrammen med inriktning mot gymnasieskola, och vid yrkeslärarprogrammen, vid tolv universitet. Dessa utbildningar ger enligt gällande riktlinjer och regleringar behörighet för arbete i gymnasieskola likväl som i vuxenutbildningen. Enligt högskoleförordningen skall dessa utbildningar erbjuda studenterna ”kunskap och förmåga” för arbete inte bara i gymnasieskolan utan även för arbete i komvux. En innehållsanalys gör möjligt att se var kurserna lägger sitt fokus i termer av utbildningskontext (grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) och målgrupp (barn, unga, vuxna), och därmed tydliggörs vad som prioriteras och vad som eventuellt ignoreras.Analysen av ämneslärarprogrammen visar hur innehåll med fokus på vuxenutbildningen och vuxna, med några få undantag, lyser med sin frånvaro. Ord som vuxenutbildning och vuxna förekommer sällan, och är i flera fall helt frånvarande. Den specifika läroplanen för vuxenutbildningen, som infördes 2012, listas endast på en litteraturlista vardera vid två av de tolv ämneslärarprogrammen, till skillnad från övriga läroplaner som listades totalt 46 gånger.Vid yrkeslärarprogrammen ser det något bättre ut, där vuxenutbildning och vuxna återkommer med något högre frekvens jämfört med på ämneslärarprogrammen, framförallt vid ett fåtal av lärosätena. Läroplanen för vuxenutbildningen listas dock endast på en litteraturlista vardera vid två av de sju yrkeslärarprogrammen, samtidigt som läroplanen för gymnasieskolan listas tio gånger.Sammantaget indikerar studien att inget ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskola vid tolv av landets universitet har mål eller innehåll som påvisar att de förbereder sina studenter för arbete i vuxenutbildningen. Samma situation råder vid fem av de sju yrkeslärarprogrammen som ingått i studien. Även om vuxenutbildning och vuxna ibland nämns, är detta något som framförallt sker i förbifarten. Det kan t.ex. handla om skrivningar om ”barn, unga och vuxnas lärande”, där vuxna sedan inte följs upp i kursplanen för övrigt, och inte heller i litteraturlistan.Resultaten från studien indikerar vidare hur forskningsintressen och profiler hos den institution eller forskningsmiljö som ansvarar för specifika kurser tycks ha en direkt inverkan på de mål och det innehåll en kurs får. För att t.ex. få kunskap om vuxenutbildning och vuxna skall studenten ha tur att läsa sin utbildning vid lärosäte, där en forsknings- och utbildningsmiljö med kunskap om detta har ansvar för enskilda kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Detta väcker frågan om statens styrning av lärarutbildningen, enskilda lärosätens samordning av sina utbildningar och prioriteringar, samt frågor om likvärdighet inom och mellan lärarutbildningar.Studien torde föranleda att berörda lärarutbildningar initierar ett reformarbete med syfte att de facto ha kunskapsinnehåll som bidrar till att förbereda studenterna för arbete i komvux såsom regleras i högskoleförordningen och som regeringen tydliggjorde i den proposition som ligger till grund för lärarutbildningen. Vidare torde UKÄ i sin granskning av lärarutbildningar rikta blicken mot just detta uppdrag. Från politikens sida torde studien ge underlag för att än tydligare, i högskoleförordningen, skriva fram kraven på att lärarutbildningarna skall förbereda för arbete i komvux. Uppenbarligen räcker inte dagens skrivningar och uppföljningssystem till för att få lärosätena att följa lagstiftningen.
|
|
| 6. |
- Nylander, Erik, et al.
(författare)
-
oLika TillSAMmanS : En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning.I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär.Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden.Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten.Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras.
|
|
| 7. |
- De Toro, Alfredo, et al.
(författare)
-
Effects of extreme weather on yield of major arable crops in Sweden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Yield data for a series of years on the main crops grown in Sweden were collected and summarised in order to identify years with extremely low yield, determine their frequency and risk level and relate these to weather data in order to identify weather events leading to large yield reductions. Annual yield data at county level for cereals, field beans, oilseed rape, potatoes and temporary grasses were taken from official statistics for the period 1965-2014. For the period 2005-2012, crop yield data on farm level were also available from official statistics. In addition, yield data for cereals and temporary grasses being studied in long-term experiments (more than 40 years) located in four different agro-ecological zones of Sweden were considered. Daily temperature and precipitation data for each of the 21 counties in Sweden during the period 1961-2012 were downloaded from the official Swedish weather data website. In general, yield reductions were higher in northern than in southern counties and higher for spring cereals than winter cereals. Oats, spring rape and potatoes were the crops with the highest yield variation at county level. The frequency of a 30% yield reduction at county level was very low or close to zero in those counties with widespread cereal production, but large reductions occurred in individual years and certain counties (e.g. -80% in Norrbotten county in 1987). Close agreement between annual area of non-harvested crops and a 30% yield reduction was observed for certain years, crops and counties. The northern counties had on average 4-11% non-harvested crop area, with Norrbotten county having the highest values. The non-harvested area of cereals in southern counties was on average 0-2%. The risk of severe crop losses on farm level was around 10%, although in a few cases the risk was 25%, depending on the county. More specifically, the overall risk among the counties for individual farms of obtaining 30% lower yield for winter wheat was 5-20%, for spring wheat 5-20%, for rye 5-10% and for spring barley 5-25%. The corresponding risk of obtaining 50% lower yield for oats was 5-20%. The yield data for individual farms showed large variations, even in years with ‘favourable’ weather conditions. In most years, yield on the lower 10th percentile of farms was less than half the average yield at county level. Winter wheat showed the lowest variation in southern counties and oats and spring rape the highest. Farm-level yield variations were also much higher in Norrbotten county than in southern counties. This large yield variation was confirmed by data from the long-term crop experiments, in which yield reductions exceeding 30% occurred in 5-18% of years (i.e. 2-8 years in the period 1965-2010). Most years with the lowest yield were associated with a prolonged dry period (<20 mm precipitation over 40 days) and/or a high level of precipitation during the harvesting period (>100 mm during August). However, attempts to correlate county average yields with indices based only on daily temperature and precipitation gave poor and inconsistent results. Similar results were obtained using yield data from the long-term experiments and indices based solely on precipitation. The large yield variations between individual farms, the heterogeneity of crop responses to Scandinavian weather conditions and the limitations of yield prediction models in terms of detailed input data and result accuracy indicate that yield reductions should be measured on farm level. Within the study period, precipitation during summer months appeared to increase over time, particularly in 25% of years in southern Sweden. If this situation persists, it will have conflicting effects on crop production, by reducing the risk of drought periods and increasing the risk of rainy harvesting periods.
|
|
| 8. |
- Svensson, Robert, 1982-
(författare)
-
Från träningsoverall till trenchcoat : Tränarpositionens förändring inom svensk herrelitfotboll mellan 1960- och 2010-talet
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The position of the coach in elite sports has changed radically over the last 50 years. Using the Swedish male elite soccer coach as an example, the aim of this thesis is to acquire a deeper understanding of this change. The purpose is to examine the changing position of the Swedish male elite soccer coach in relation to the changing conditions of elite soccer between the 1960s and the 2010s. The history of the Swedish soccer coach is analysed through the lens of the Foucauldian perspective of governmentality. Focusing on the constitution of subject positions, the thesis identifies the power/knowledge relationships formulated within the governmentalities of Swedish elite football clubs and the Swedish Football Association (SvFF). A text analysis of board minutes and annual reports from the Swedish elite soccer club IFK Norrköping, education material from coaching courses organised by SvFF and the transcripts of semi-structured qualitative interviews with former and still active Swedish elite soccer coaches has been conducted.The analysis shows that at the beginning of the 1960s the established power/knowledge relationship implied that, kitted out in a whole and clean tracksuit, the coach was expected to govern the players’ techniques and fitness training twice a week. However, in order to be internationally competitive, in 1967 SvFF overturned the amateur regulations and instead allowed Swedish clubs to sign professional contracts with the players. From then on the coach was given more time to “conduct the conduct” of the players. In parallel, the clubs and SvFF turned to scientific knowledge and expertise in the areas of physiology and tactics and later sport psychology, leadership and communication. As a consequence, new power/knowledge relationships were formulated which meant that the coach was not only expected to govern new and more dimensions of the players, but also a growing staff of assistant coaches. In addition, dressed in tailor-made trench coat, the coach became the club’s outward face for attracting sponsors and communicating with the media and fans.
|
|
| 9. |
- Erikson, Martin G, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 4
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport består av åtta kapitel baserade på en seminarieserie om akademiskt ansvar, som arrangerades av Högskolan i Borås under 2015 och 2016. Seminarierna utgjorde den fjärde omgången av de så kallade Humboldtseminarierna, som högskolan arrangerat i olika omgångar sedan 2010. Vid Humboldtseminarierna har aktuella frågor kring akademins möjligheter och utmaningar belysts utifrån olika teman, inte minst kopplat till samhällets förväntningar på forskning och högre utbildning. I det perspektivet blev akademiskt ansvar ett naturligt tema för den fjärde och avslutande omgången av Humboldtseminarierna. Just kopplingen till samhällsnytta är också en röd tråd igenom rapporten. Författarna skriver utifrån skilda erfarenheter som forskare, lärare och akademiska ledare – inte minst är rektorsperspektivet väl företrätt. Ett annat återkommande ämne är kopplingen mellan akademiskt ansvar och akademisk frihet, där ansvaret inte minst bidrar till att legitimera friheten. Kollegialitet är en viktig fråga för flera av författarna, både som princip för kvalitetsstyrning och som beslutsform. Sammantaget visar de olika bidragen att akademiskt ansvar berör många frågor av stor relevans för forskare, lärare, ledare och studenter, men också för intressenter utanför akademin. Där har författarnas bidrag goda möjligheter att ge nya insikter och inspirera till fortsatta diskussioner inom många olika områden.
|
|
| 10. |
- Ståhl, Christian, 1980-, et al.
(författare)
-
Aktivitetsförmågeutredning (AFU) : Tillämpning, upplevelser och utfall
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Försäkringskassan har sedan 2010 utvecklat en metod, aktivitetsförmågeutredning (AFU), för bedömning av arbetsförmåga i relation till normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Utredningen tar sin utgångspunkt i individens självrapporterade förmåga och involverar en bedömning av särskilt utbildade läkare, och vid behov även arbetsterapeuter, fysioterapeuter, och psykologer. AFU har testats i begränsad skala sedan 2011, vilket sedan stegvis har utökats.I denna studie har 300 utredningar analyserats kvantitativt i relation till registerdata från Försäkringskassan, och 30 ärenden har analyserats kvalitativt genom aktanalyser. Därtill har intervjuer genomförts med handläggare, läkare och sjukskrivna. Studien har granskat utredningar genomförda under perioden 2013–2014.Sammantaget tyder resultaten från de olika delstudierna i denna rapport på att AFU som bedömningsmetod oftast är i linje med den sjukskrivnes egen bedömning, och att inga skillnader i fortsatt sjukskrivning efter AFU finns beroende på kön eller ålder. Läkarens bedömning i AFU tycks inte predicera framtida sjukskrivning, vilket däremot individens självskattning gör. Handläggare och bedömningsläkare (dvs. den läkare som utför AFU) anser generellt att AFU är en bra metod som ger relevant och användbar information. Dock används metoden sparsamt, vilket huvudsakligen tycks bero på ofullständig implementering. Utvidgade undersökningar uppskattas av handläggare och läkare då de ger ett bättre underlag. Dock finns det inga skillnader i fortsatt sjukskrivning mellan dem som fått utvidgad undersökning och övriga ärenden.AFU leder till olika typer av utfall beroende på ärendets karaktär, där vissa får fortsatt sjukpenning eller sjukersättning, medan andra nekas fortsatt sjukskrivning. Utredningen spelar en mera central roll i ärenden där Försäkringskassan beslutar att neka sjukpenning, då den bidrar till att legitimera beslutet. I ärenden där sjukpenning beviljas bekräftar AFU huvudsakligen innehållet i tidigare underlag och får därmed en mera underordnad roll i kommunikationen med den sjukskrivne. Sjukskrivnas upplevelser av AFU skiljer sig åt, och inte enbart beroende på om utredningen lett till beviljad eller nekad sjukpenning. Försäkringskassans bemötande och handläggarnas dialog med de sjukskrivna tycks ha stor betydelse för hur sjukskrivna uppfattar utredningen och de beslut den leder till. Såväl handläggare som bedömningsläkare och andra inblandade vårdprofessioner har ett pedagogiskt ansvar i att förklara syftet med utredningen och de ingående momenten för att inte den sjukskrivne ska uppleva bedömningen som alltför standardiserad där individuella faktorer inte tas hänsyn till.
|
|
| 11. |
- Nordström, Erik
(författare)
-
Samordnad individuell plan (SIP) : Professionellas samt barn och föräldrars erfarenheter
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion. Många barn och unga idag har så pass komplexa behov att de behöver samtidiga insatser från olika huvudmän. Insatserna blir alltmer specialiserade och fragmenterade, vilket kräver att professioner inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola samverkar. Det finns också ett lagstiftat krav sedan 2010 på samverkan i form av Samordnad individuell plan (SIP). SIP möjliggör för barn och föräldrar att få överblick och få samordnade insatser av hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom möte, planering och dokumenterade insatser.Syftet med avhandlingen var att beskriva professionellas, barn och föräldrars erfarenhet av samordnad individuell plan (SIP).Design och metod. Två deskriptiva studier genomfördes i ett län i södra Sverige. Delstudie 1 bestod av tolv fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 71 personer med olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan. Delstudie 2 bestod av semi-strukturerade intervjuer med sammantaget tretton barn och föräldrar från olika familjer. Bägge studierna analyserades med kvalitativ metod.Resultat. Resultatet i delstudie 1 visar att verksamheterna gör en primär avvägning mellan samverkan och sitt respektive kärnuppdrag; vårdande, pedagogisk och utredande. Samverkan skedde genom en pendling mellan hindrande och främjande faktorer. Hindrande faktorer består av olika mandat och behov, tvång till närvaro, ifrågasättande och klander, samt tidsramar och prioriteringar. Främjande faktorer är likartad tolkning av gemensamma avtal, ömsesidig respektoch kollegialt lärande, gemensam terminologi och dokumentation, samt intresse för samverkan. Delstudie 2 visar att barn och föräldrars upplevelse av delaktighet i form av SIP ökade över tid och att de över tid upplevde att de fick ett samordnat stöd från olika vårdgivare, som barnen och/eller föräldrarna innan SIP ofta själva fick samordna. Detta mål uppnåddes först efter initialt motstånd och konkurrens mellan olika verksamheter, och det underlättade att skapa relationer och allianser med professionella för att nå detta mål. Resultatet diskuteras utifrån fyra olika stadier av samverkan och förutsättningar för att intentionerna med SIP avseende delaktighet skall uppnås.Konklusion och praktiska implikationer. SIP tycks ha potential att bidra till en förbättrad samverkan om de professionella visar ömsesidig kollegial respekt och har fokus på barn och föräldrars behov. Detta kan lättare uppnås om professionella inte lägger för stor vikt vid skydda den egna verksamhetens agenda istället för en samverkansagenda. Detta bekräftas av delstudie 2 som visar att barn och föräldrar uppfattar att det finns intentioner att göra brukaren delaktig, men att denna intention hindras av oenighet, skilda intentioner och bristande samsyn mellan verksamheter, och barn och föräldrar får utstå förvirring och fragmentering av insatserna under lång tid, vilket kan utsätta barnet för risker. Om SIP skall bli det verktyg för helhetslösning och brukardelaktighet som det är avsett att vara, så behöver de berörda professionerna uppnå en bredare samsyn kring SIP för att uppfylla intentionen med en samverkan med utökad brukardelaktighet.
|
|
| 12. |
- Sköld, Birgitta
(författare)
-
Samverkan och utbildningskvalitet : en litteraturöversikt om utbildningsrelaterad samverkan mellan universitet/högskola och privata/offentliga organisationer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga tidigare forskning om samverkan i utbildningen av studenter – mellan universitet/högskola och externa organisationer – och dess relation till utbildningskvalitet. Översikten kommer att omfatta vetenskaplig litteratur baserad på skandinavisk empiri. Avgränsningen motiveras av att kvalitet på högskoleutbildning är mycket kontextberoende (Chalmers, 2008; Gibbs, 2010). Den övergripande frågeställningen är: Hur ser tidigare forskning på sambandet mellan utbildningsrelaterad samverkan och kvalitet på utbildningen för studenterna? Syfte och frågeställningar kommer att diskuteras med utgångspunkt tagen i tre olika kvalitetsindikatorer, som används av myndigheter och andra intresseorganisationer i samhället för att granska högskoleutbildningens kvalitet och relevans för studenterna i deras framtida arbetsliv: svenska högskolans nationella mål, studenternas anställningsbarhet samt utbildningens användbarhet för studenterna. De frågeställningar som kommer att diskuteras är: Hur får studenter nytta av den utbildningsrelaterade samverkan? Vilka förutsättningar möjliggör och/eller hindrar att studenterna får nytta av samverkansaktiviteterna?I nästa kapitel redogörs för studiens definitioner och avgränsningar avseende utbildningsrelaterade samverkansaktiviteter samt kvalitet i högskoleutbildningen. I kapitel 3 presenteras litteraturöversiktens metod i termer av sökprocess, avgränsningar och litteraturgenomgång. Resultaten av studien redovisas i kapitel 4. En indelning har gjorts utifrån de olika samverkansaktiviteter som litteraturen behandlat och vilka effekter som uppmärksammats. I det avslutande kapitlet 5 diskuteras resultaten utifrån litteraturöversiktens frågeställningar, vilket mynnar ut i slutsatser och förslag på vidare forskning.
|
|
| 13. |
- Wihlborg, Elin, 1970-, et al.
(författare)
-
Implementering av patientlagstiftning : En lång resa från goda intentioner till nya förhållningssätt i vårdvardagen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten belyser och analyserar svårigheterna att implementera lagstiftning som tillkommit under senare år för att ge patienter bättre möjligheter att påverka den vård de får. I patientmaktsutredningens delbetänkande om Patientlag (SOU 2013:2) uppmärksammas eftersläpning i implementeringen av flera av de åtgärder som trädde i kraft år 2010 som vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning (prop. 2009 /10:67 Stärkt ställning för patienten). De mest framträdande lagändringar som skett under senare år för att stärka patienters ställning är rätten till vårdval, det vill säga att välja vårdgivare inom och utom regionen (SFS 1982:763), rätten att få en förnyad medicinsk bedömning en så kallad second opinion (3 a § SFS 1982:763), rätten att få vård inom viss tid, den så kallade vårdgarantin (SFS 1982:763), samt möjligheten att välja vårdgivare inom EU. Sammantaget handlar det om åtgärder som ska stärka patientens ställning och ge den enskilde patienten inflytande över hälso- och sjukvården (SOU 2013:44).Frågor om patienters inflytande i vården är inte nya. De har successivt vuxit fram. Ett viktigt steg togs redan år 1990 då patienter i de flesta landsting fick möjlighet att välja vård utanför det egna landstinget. Det dåvarande Landstingsförbundet rekommenderade då landstingen att utöka patientens valmöjligheter av utförare över landstingsgränserna (SOU 2013:2). Sedan dess har policyer för att stärka patienters inflytande, engagemang och delaktighet i sin egen vård och hälsa uppmärksammats i flera utredningar och lagförslag.Denna rapport analyserar implementeringen av patientlagstiftning. Syftet är dels att utifrån fallstudier belysa hur lagstiftning om vårdens skyldigheter i förhållande till patienter implementeras och dels att analysera hur och varför utfallet varierar, för att kunna diskutera möjliga sätt att förstärka implementeringen av denna lagstiftning. Syftet konkretiseras i dessa övergripande forskningsfrågor:Hur påverkas implementeringen av patientlagstiftning av det regionskommunala självstyret?Hur påverkas implementeringen av patientlagstiftning av lagstiftningens utformning?Hur bidrar eller hindrar sjukvårdens professioner implementeringen av lagstiftningsåtgärder som syftar till att stärka patienters inflytande i vården?Hur bidrar eller hindrar medborgarna implementeringen av lagstiftningsåtgärder som syftar till att stärka patienters inflytande i vården?....
|
|
| 14. |
- Lannering, Christina
(författare)
-
Experiences and outcomes of systematic preventive work to reduce malnutrition, falls and pressure ulcers in nursing home residents
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Older people living in nursing homes are at a high risk of becoming malnourished, falling and developing pressure ulcers. In Sweden the national quality registry Senior Alert was developed to support prevention in these areas. Prevention according to Senior Alert follows a preventive care process of four steps, including risk assessment, analysis of the causes of risk, to determine and perform appropriate actions, and finally, to evaluate the care given.Aim: The overall aims of this thesis were to investigate how the preventive care process in Senior Alert functions as a tool for preventive work among older persons living in nursing homes, and to investigate the results of risk assessments and actions.Design: The thesis is based on three longitudinal quantitative studies (I, III, and IV) and one qualitative study (II). In Studies I and III, process- and patient results were compared among different groups of nursing home residents, with a follow-up time of 6 months. In Study IV, associations between the assessment instruments and the outcomes of weight loss, falls and pressure ulcers were investigated. The qualitative study (II) was based on focus group interviews with healthcare professionals and was analyzed using content analysis.Results: The residents included in the registry during the later years (2013-2014) had a higher proportion of registered preventive actions in the three areas, and were followed up more frequently regarding weight and new assessments than residents included during the earlier years (2010-2012). Nevertheless, regardless of risk, only 30% were reassessed, and 44% of the residents at risk for malnutrition were followed up for body weight within 6 months. No difference in weight change was found between a group of residents included in Senior Alert and a second group receiving ‘care as usual’. Generally, the mobility variables in the risk assessment instruments had the strongest associations with the tested outcomes of weight loss, fall and pressure ulcers, albeit in different ways. Healthcare professionals described that Senior Alert stimulated better teamwork while at the same time they experienced the increased documentation and time constraints as aggravating circumstances. They also described a lack of reliability of the assessment instruments in that they overrated the risks compared to their own clinical judgement. Healthcare professional’s knowledge about the evaluation part of the process was low.Conclusion: The evaluation and follow-up step of the preventive care process was not sufficiently applied. This was expressed by the participants in the focus groups and was also reflected in registry data by the varying time to follow-up and the poor event registration. As a consequence, the sample to measure outcomes within 6 months became small. Therefore, larger samples are needed to study longitudinal outcomes, if a fixed system-mandatory time point for follow-up is not implemented. A committed leadership is important to improve the preventive work and to stimulate follow-up of results.
|
|
