| 1. |
- Arfvidsson, Jesper, et al.
(författare)
-
Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen
- 2005
-
Ingår i: Bygg & teknik. - 0281-658X. ; :Nummer 4/05, s. 12-16
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergström, Max, et al.
(författare)
-
Ett effektivt stombyggande i trä
- 2005
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :5, s. 42-44, 46
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Industriellt trähusbyggande i Sverige.
|
|
| 4. |
- Bergström, Markus, et al.
(författare)
-
Reparation och förstärkning av betongkonstruktioner
- 2007
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 99:7, s. 48-50
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att utnyttja moderna metoder och material för att återställa befintliga och åldrande betongkonstruktioner till ett funktionellt skick är viktigt. Studier kring möjligheter att öka såväl den ekonomiska som fysiska livslängden är ett omfattande forskningsområde. Även de praktiska tillämpningarna ökar i antal. Trots att erfarenheten och kunskapen att bygga långsiktigt hållbara betongkonstruktioner hela tiden ökar finns det relativt nya konstruktioner som inte uppfyller ställda krav på säkerhet och funktion. Det finns dessutom otaliga betongkonstruktioner som har brukats under flera årtionden som börjar visa tecken på omfattande brister.
|
|
| 5. |
- Björk, Folke, 1958-, et al.
(författare)
-
Exergi - en kvalitetsfråga
- 2009
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :5, s. 17-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bodare, Anders
(författare)
-
Markvibrationer från järnvägstrafik
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :2, s. 47-52
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Problem med markvibrationer från järnvägstrafik har funnits sedan järnvägar först togs i bruk. Redan Lord Rayleigh deltog i en kommission som studerade både mark- byggnadsvibrationer i London i början av nittonhundratalet. De senaste tre decennierna sett ett ökat intresse, i hela Europa, för järnvägens vibrationsproblem, en ökning som fortsätter allt snabbare. Stora projekt pågår för närvarande i England, Holland, Frankrike, Tyskland och i viss mån också USA, Italien och Tjeckien, förutom också i de Nordiska länderna, Norge, Finland, Danmark och Sverige. Just nu pågår andra fasen av ett internordiskt projekt kallat NordVib.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Elfgren, Lennart, et al.
(författare)
-
Tillståndsbedömning av betongbroar
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 98:7, s. 35-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En vanlig frågeställning för befintliga broar är deras tillstånd: Har bärförmågan minskat med tiden så att bron behöver repareras eller förstärkas? Eller, är det rentav så att man med bättre beräkningsmetoder kan visa att en bro idag klarar att bära en högre last än den som den ursprungligen dimensionerades för?
|
|
| 16. |
- Elfgren, Lennart, et al.
(författare)
-
Tvärkraft och vridmoment i betongkonstruktioner
- 2007
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 99:7, s. 40-43
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I artikeln diskuteras hur ett vridmoment kan omvandlas till analoga tvärkrafter vid dimensiobnering av betongkonstruktioner enligt de nya europeiska betongnormerna Udgivelsesdato: October
|
|
| 17. |
- Enochsson, Ola, et al.
(författare)
-
Kolfiberförstärkning av betongplattor - med och utan öppningar
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :7, s. 12-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förstärkning med kolfiberkompositer har visat sig var ett effektivt förstärkningsalternativ vid så kalladet ROT-projekt, det vill säga vid reparation, ombyggnad och tillbyggnad av anläggningar och byggnader. Ett användningsområde där behovet ökat markant är förstärkning av plattor och väggar vid ombyggnader, och särskilt då nya öppningar tas upp. Exempel på sådana öppningar kan vara hiss- och ventilationsschakt, trappöppningar samt fönster- och dörröppningar. Anledningen till att behovet inom detta område expanderar är en ökad vilja av fastighetsägarna och byggsektorn att effektivisera och spara på samhällets resurser.
|
|
| 18. |
- Falk, Jörgen
(författare)
-
Ventilerad fasad med puts på skiva
- 2009
-
Ingår i: Bygg & teknik. - 0281-658X. ; 101, s. 16-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Hallberg, Daniel, et al.
(författare)
-
Prediktivt underhåll av fasader
- 2007
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :8, s. 46-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Harrysson, Christer, 1943-
(författare)
-
Byggbranschens behov av förnyelse : en väg till småhus med lägre livscykelkostnader
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 98:5, s. 61-68
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Småhus byggs på många olika sätt och tekniska lösningar. Några av dessa måste vara bättre än andra. Valet av lösning inriktas ofta på att minska produktionskostnaden utan vederbörlig hänsyn till drift- och underhållskostnader. Produktionskostnaden för småhus har ökat kraftigt liksom energipriset. Olika åtgärders energibesparing har ofta helt eller delvis uteblivit. Byggandet har blivit allt mer komplicerat och påkostat med många nya oprövade material, konstruktioner och installationer. Larmrapporter duggar tätt om hälsoproblem för de boende och byggskador. Nya hus har ofta helt andra och delvis okända egenskaper än tidigare, de är t ex fuktkänsligare. Råd ges för utformning av energieffektiva och komfortabla småhus till låga livscykelkostnader. Man kan sänka produktionskostnaden med 30 % genom åtgärder som minskar slöseriet under byggprocessen. Den totala energianvändningen för värme, varmvatten och hushållsel kan sänkas med 30 % genom rätt teknisk lösning och god innemiljö utan att öka produktionskostnaden. Fönster ska vara energieffektiva, ytan begränsas till 10 á 15 % av golvarean och avskärmas för besvärande solinstrålning. Luftvärme och energislösande golvvärme bör undvikas. Energianvändningen i småhus varierar kraftigt mellan såväl nominellt lika som olika hus på grund av skillnader i boendevanor, individuell mätning och debitering av energi och vatten, arbetsutförandets kvalitet (isolering, tätningar, injustering av värme och ventilation) och valet av teknisk lösning. Småhus byggda sedan mitten på 1980-talet har normalt i medeltal den totala energianvändningen för värme, varmvatten och hushållsel 13 000 – 15 000 kWh/år eller 120 – 130 kWh/m2 år. Det finns en god lösning som har 70 – 80 kWh/m2 år. Denna karakteriseras bland annat av frånluftsventilation med väggventiler och radiatorer samt frånluftsvärmepump för värme och varmvatten. Lösningen ställer inte speciella krav på projektörer, byggare, förvaltare och brukare till skillnad från passivhus. Gruppbyggda småhus jämfört med flerbostadshus har i allmänhet per kvadratmeter lägenhetsyta:· 30 % lägre produktionskostnad· 50 % lägre total energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel
|
|
| 25. |
- Harrysson, Christer
(författare)
-
Erfarenheter och rekommendationer: bättre golv och grunder i källarlösa småhus genom ökat systemtänkande : tema: golv och grund
- 2008
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :8, s. 34-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vanliga grundläggningssätt och konstruktioner har studerats för platta på mark och krypgrund, såväl uteluftsventilerade, slutna som inneluftsventilerade. Utvecklingen beskrivs sedan oljekrisen 1973. Sammanställning och analys har gjorts av erfarenheter, problem och åtgärder för att avhjälpa dessa. Rekommendationer ges för utformning av goda lösningar för golv och grunder. Husgrunden är vanligtvis den byggnadsdel som är utsatt för mest klagomål bland annat beroende på lokala förhållanden, entreprenadform och samspelet överbyggnad - grund. Platta på mark med isolering under betongplattan har normalt lägre produktionskostnad än krypgrund. Hus med golvvärme har vanligen högre produktionskostnad och ett par tiotal procent högre total energianvändning än hus med radiatorsystem. Energieffektiv golvvärme medför ytterligare fördyringar med drygt 700 kr/m2 golvarea. Golvbeläggningsmaterialet har stor inverkan på valet av värmesystem liksom grundläggningssättet. Som basvärme rekommenderas radiatorsystem. Använd i första hand golvbeläggningsmaterial med låg värmekapacitet, densitet och värmeledningsförmåga. Hus med träbjälklag och trägolv eller "flytande" på cellplastisolering har tillräcklig termisk komfort med radiatorsystem. För utrymmen med klinkerplattor rekommenderas tidstyrd elektrisk golvvärme som komfortvärme (deleffekt).
|
|
| 26. |
- Harrysson, Christer, 1943-
(författare)
-
Klimatsmarta flerbostadshus och energismarta hyresgäster kan tillsammans spara 50 % energi : erfarenheter av innemiljö, energianvändning och livscykelkostnader för några lösningar och undersökningar
- 2008
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 3:8, s. 65-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning och analys av innemiljö, energianvändning och livscykelkostnader har gjorts av ett antal undersökningar i flerbostadshus med olika lösningar. Energianvändningen uppgår i medeltal till ca 200 kWh/m2 år totalt för byggnadsuppvärmning, varmvatten, fastighetsel och hushållsel. Variationerna i energianvändning är stora. Mellan två husområden med likartad lösning kan energianvändningen förhålla sig som 1:2. Det finns nyare områden som har högre total energianvändning än äldre. Möjligheterna är avsevärda att förbättra innemiljön och effektivisera energianvändningen. Energisparpotentialen är i många fall 50 % eller mer, såväl för äldre hus som nyare. Recept ges för goda lösningar som kan sänka både produktionskostnaderna och energianvändningen med 30 %. Detta kan ske genom helhetssyn, där byggnad och installationer ses som ett system, tillsammans med lämplig entreprenadform och krav på uppföljning. En utvärderingsstrategi för material, konstruktioner och produkter beskrivs.
|
|
| 27. |
- Harrysson, Christer, 1943-
(författare)
-
Möjligheter och risker med passivhus och olika lågenergikoncept : passivhus kräver aktiva byggare och brukare
- 2008
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 8:6, s. 69-71
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnader har analyserats och jämförts för olika lösningar i nya småhus. Stora skillnader föreligger mellan beräknade och uppmätta värden beroende på beräkningsmetodernas relevans för nya småhus, brukarvanor m m. Den totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel för nya småhus uppgår normalt till 120 - 130 kWh/m2 år. En god lösning finns som ligger mellan 80 och 90 kWh/m2 år. Denna lösning, som man har drygt 20 års erfarenheter av, karakteriseras bland annat av vattenradiatorer, frånluftsventilation och frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Lösningen är fabrikatsoberoende, har god innemiljö, 30 % lägre energianvändning utan ökad produktionskostnad. Två passivhusområden som utvärderats visar sig ha den totala energianvändningen 70 - 80 kWh/m2 år. Passivhustekniken kräver särskilda utbildningsinsatser för att man i praktiken skall nå avsedda mål. Deras komplicerade installationer är underhållsintensiva. Förslag ges till utformning av nya småhus med god innemiljö, effektiv energianvändning och låg livscykelkostnad. För- och nackdelar med olika lösningar belyses liksom underhållskostnader, entreprenadform och metoder för kvalitetssäkring. Risker med tjock isolering, stora glasytor samt komplicerade värme- och ventilationssystem behandlas. Enighet råder i stort om att satsa på god isolering och täthet. Värme- och ventilationssystem bör vara enkla och beprövade, lätta att sköta samt ha noggrann och snabb brukarstyrd reglering för högt gratisvärmeutnyttjande.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Hassanzadeh, Manouchehr, et al.
(författare)
-
Sprickbildning i puts på isolering
- 2005
-
Ingår i: Bygg och teknik. - 0281-658X. ; , s. 33-36
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, har problem med sprickbildning i puts på isolering studerats under ett antal år. Projektet startade i större skala 1999 med generella brottmekaniska analyser, laboratoriemätningar av brukets egenskaper och "fullskaleförsök" på provväggar i laboratorium. Resultaten från de första årens studier redovisades översiktligt i Bygg & teknik 8/02. Bland annat visades där sprickutseendet hos den första proväggen. Vidare diskuterades olika mekanismer som kunde ge upphov till sprickbildningen. Brukets krympning i kombination med att stålarmeringen var placerad nära värmeisoleringen bedömdes vara den primära orsaken till sprickbildningen.
|
|
| 30. |
- Hellström, Björn, 1959-, et al.
(författare)
-
Akustisk design i Citybanan
- 2005
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :3, s. 12-14; 16 - 17
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 31. |
- Hellström, Björn, 1959-
(författare)
-
Konstfack satsar på akustisk design
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :3, s. 46-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 32. |
- Hintze, Staffan, et al.
(författare)
-
Effektivare hantering av geotekniska risker i infrastrukturprojekt
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :2, s. 22-28
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste årtionden har många infrastrukturprojekt blivit väsentligt dyrare och tagit längre tid att genomföra än beräknat. En stor del av projekten har dessutom orsakat kostsamma tvister för flera parter i projektet och för samhället. Kostnaderna för skador på grund av bristande hänsyn till de geotekniska faktorerna står för en betydande del av totalkostnaden.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Holmgren, Jonas, et al.
(författare)
-
Krympning av sprutbetong
- 2008
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - Stockholm : Förlags AB Bygg & teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :7, s. 30-34
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 35. |
- Höök, Matilda
(författare)
-
Träbyggande : Volymbyggnad
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :4, s. 48-52
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
- Ingason, Haukur, et al.
(författare)
-
Brandspridning mellan industrilokaler
- 2008
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :6, s. 57-59
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Johansson, Sanne, et al.
(författare)
-
Biologisk påväxt på mineraliska fasader
- 2005
-
Ingår i: Bygg & teknik. - 0281-658X. ; :8, s. 12-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I maj 2004 påbörjades ett nytt projekt vid Lunds Tekniska Högskola som handlar om biologisk påväxt på mineraliska fasader. Projektet finansieras av FORMAS. Bakgrunden till projektet var att flera fall av nybyggda putsade fasader fick kraftig påväxt inom bara några år efter putsningen. Flera pilotförsök blev genomförda för att undersöka problemet i detalj och en sammanfattning av dessa redovisades i Bygg & Teknik 8/2002. Syftet med det nya projektet är att undersöka ovanstående problem genom att kombinera byggnadsteknisk kunskap med biologisk kunskap om de organismer vi finner på fasader.
|
|
| 41. |
- Johansson, Sanne, et al.
(författare)
-
Biologisk påväxt på putsade fasader
- 2007
-
Ingår i: Bygg & teknik. - 0281-658X. ; :8, s. 42-43
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid Byggnadsmaterial LTH studerar vi biologisk påväxt på putsade fasader. Förutom mögel och bakterier som inte gör fotosyntes, så är samtliga andra organismer som växer på fasader fotosyntetiskt aktiva: alger, lavar och mossor. Vårt huvudintresse ligger i att beskriva samspelet mellan klimatet (främst temperatur och fukt) på fasaden, typ av fasad (isolering, putstjocklek, ytskikt, färgtyp etc.) och den biologiska aktiviteten.
|
|
| 42. |
- Jonasson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Beräkning av uttorkning för betong med Byggcement
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; :7, s. 56-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I sortimentet av cement från Cementa AB byttes för några år sedan standard portlandcement ut mot Byggcementet. I utvecklingen av den nya cementet eftersträvades att det skulle ha egenskaper mycket lika med det utgående standard portlandcementet. Formellt blev nu cementet ett blancement (portlandcement, CEM II), eftersom det innehåller en viss mängd finmalt kalkfiller. Dessutom har portlandklinkern en någon större finmaldhet (större specifik yta) än i det äldre portlandcementet.
|
|
| 43. |
- Jonasson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Planering av sprickbegränsning för parkeringsgaraget Davidshalls torg i Malmö
- 2007
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 99:7, s. 21-24
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Parkeringsgaraget Davidshalls torg i Malmö planeras att utföras med stomme i armerad betong. Då en stor del av garaget kommer att ligga under grundvattenytan kommer stommen att utsättas för ensidigt horisontellt och vertikalt vattentryck. Byggandet startar med gjutning av en omslutande slitsmur, som efter urschaktning sammanfogas med grundplattan via gjutfog och ingjutning av slitsmuren utstickande armering. Aktuell studie är genomförd på uppdrag av Tyréns AB och visar hur man kan genomföra gjutningen av bottenplattan samt vilka åtgärder som behövs för att bottenplattan ska bli "sprickfri" och därmed vattentät.
|
|
| 44. |
- Knutsson, Sven, et al.
(författare)
-
Hur ska uppgrävd sulfidjord hanteras?
- 2006
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 98:2, s. 59-62
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Knutsson, Sven, et al.
(författare)
-
Snö på lutande tak : en typ av laviner
- 2007
-
Ingår i: Bygg och Teknik. - 0281-658X .- 2002-8350. ; 99:4, s. 49-54
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
