| 1. |
- Carrington, Thomas, 1974-
(författare)
-
Vad är revision?
- 2009
-
Ingår i: Balans. - 0346-8208. ; 35:11, s. 37-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fagerström Kareld, Birgitta
(författare)
-
Gott om fallgropar för nyttan av IT : Miljön viktig för en lyckad IT-investering
- 2007
-
Ingår i: Balans. - FAR. - 0346-8208. ; :6-7, s. 41-44
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De organisatoriska förutsättningarna för förverkligande av potentialen i IT-investeringar behöver fokuseras. Den tänkta nyttan av en IT-lösning äventyras om lösningen hamnar i en missgynnande miljö. Verksamheter behöver därför försäkra sig om att ha en professionellt utformad IT-management. Förmåga att hantera långvariga förändrings- och förbättringsarbeten är också en kritisk framgångsfaktor. Här kan revisorer spela en viktig roll.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hellman, Niclas, et al.
(författare)
-
Hur styr företagen mot ökat aktieägarvärde?
- 2005
-
Ingår i: Balans. - : FAR AB. - 2002-8490 .- 0346-8208. ; 2005:2, s. 37-42
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur styr företagen mot ökat aktieägarvärde? Många företag visar endast ett verbalt engagemang för aktieägarfokuseringen. Det visar en studie gjord vid Handelshögskolan i Stockholm. Resultaten, skriver Niclas Hellman och Johnny Lind, visar på vikten av samordning av de mått som kommuniceras externt och de mått som används för den interna styrningen. Aktieägarvärde och bolagsstyrning är begrepp som under det senaste decenniet fått allt större betydelse. Flera företrädare för en ökad betoning av aktieägarvärde har kritiserat den traditionella koncernstyrningen (Rappaport, 1986; Stern Stewart, 1995; Landelius & Treffner, 1998). De menar att en koncernstyrning med redovisningsbaserade resultat-och räntabilitetsmått leder till att företagen kommer att agera dysfunktionellt gentemot ägarna. Företagens finansiella styrning måste därför förändras så att cheferna endast genomför beslut som ger ett positivt bidrag till företagets värdering. Företrädarna för en ökad betoning av aktieägarvärdet har också utvecklat nya normativa ekonomistyrningsmodeller. Beteckningen Value-based management (VBM) har kommit att användas som samlingsnamn för de interna styrmodeller som baseras på finansiell teori och är inriktade mot maximering av aktieägarvärdet. Dessa teoretiska utgångspunkter har också fått en mer framträdande roll i praktiken genom utvecklingen av " nya " mått som EVA (Economic value added) och CFROI (Cashflow return on investment). Utvecklingen av " nya " prestationsmått kan sägas vara kärnan i VBM, men det finns en oenighet bland såväl praktiker som forskare om vad VBM omfattar utöver prestationsmåtten. Konsultföretagen har hävdat att VBM-tänkandet ska genomsyra hela organisationen genom att återkoppling hela tiden sker till det övergripande nyckeltalet. Annorlunda uttryckt är det ett mål och ett nyckeltal som ska vara styrande för det operativa beslutsfattandet. En följd av detta blir också att det nyckeltal som står i fokus kommer att användas i samband med den strategiska planeringen, för den interna resursallokeringen och i företagets belöningssystem. Under våren 2002 genomfördes en studie vid Handelshögskolan i Stockholm av hur framväxten av nya normativa ekonomistyrningsmodeller baserade på finansiell teori har påverkat företagens koncernstyrning. I uppsatsen redovisas en studie av hur sjutton stora svenska företag kommunicerar centrala mål externt till kapitalmarknaden och vilka mått som betonas samt belönas i den interna styrningen. Fjorton av företagen finns på listan för de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens A-lista. Resterande tre företag inkluderar ytterligare ett företag noterat på A-listan, ett av Sveriges största onoterade publika företag samt ett relativt fristående svenskt dotterföretag i en utländsk börsnoterad koncern. Sammantaget genomfördes semistrukturerade intervjuer med 22 personer i de sjutton företagen. De primära intervjupersonerna är ledande befattningshavare på koncernnivå med ansvar och inflytande över bolagets ekonomistyrning. I den efterföljande resultatredovisningen har företagen anonymiserats men tilldelats var sin bokstav (A-Q) för att läsaren ska kunna skilja företagen åt. Externt kommunicerade mål, interna mått och belöningssystem De empiriska resultaten avser prestationsmätning och belöningssystem och sammanfattas i tabell 1 (se nästa sida). Extern kommunikation till kapitalmarknaden Det ökade intresset för ägarna och aktiemarknaden var ett återkommande tema under samtliga intervjuer. Skapande av aktieägarvärde framstod som centralt för samtliga företag. Av tabell 1 framgår målen som företagen kommunicerade externt. Det vanligaste målet som kommunicerades externt var omsättningstillväxt. Redovisningsbaserade räntabilitetsmått användes av närmare hälften av företagen. Rörelsemarginal var ett vanligare mål än resultat i kronor. Två av företagen arbetade med mål avseende vinst per aktie.
|
|
| 7. |
- Ljungdahl, Fredrik, et al.
(författare)
-
Miljöredovisningen avskaffas!
- 2005
-
Ingår i: Balans. - 0346-8208. ; 31:4, s. 13-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Oxelheim, Lars
(författare)
-
Ingen indikation på ökad transparens
- 2006
-
Ingår i: Balans: tidskrift för redovisning och revision. - 0346-8208. ; 32:4, s. 36-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Sundgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Översättningsfel i IAS? Vilken version gäller?
- 2006
-
Ingår i: Balans. - 0346-8208. ; 32:5, s. 47-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vissa fall kan det vara klara skillnader mellan ordalydelsen i den ursprungliga engelska versionen av IAS/IFRS och den svenska. Detta gäller exempelvis IAS 16. Vilken version är det då som gäller frågar författarna till denna debattartikel, som hoppas få svar från t.ex. Redovisningsrådets akutgrupp.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Svensson, Bo, 1957
(författare)
-
Planering av bolagsstrukturer
- 2007
-
Ingår i: Balans. - 0346-8208. ; :5, s. 41-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
