| 1. |
- Agnafors, Marcus
(författare)
-
En rimlig samvetsklausul
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Algander, Per, 1981-
(författare)
-
Kris i populationsfrågan
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Populationsetiken tycks befinna sig i något av en kris. Ända sedan Derek Parfits misslyckade försök att hitta en teori som undviker den motbjudande slutsatsen har filosofer på olika sätt befäst misstanken att det inte finns någon teori som undviker denna slutsats. I denna uppsats diskuterar jag huruvida en kontraktualistisk ansats till populationsetik kan kringgå de problem som har identifierats för konsekventialistiska teorier och argumenterar för att dessa ansatser inte har någon tydlig fördel framför konsekventialistiska teorier
|
|
| 3. |
- Alsarve, Daniel, 1976-
(författare)
-
Våld föder våld, eller? : Om män, sportvåld och formande av hegemonisk manlighet som bidragande riskfaktor till våldet i samhället
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 2, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel undersöker argumentet att det våld och den hårda fysiska kontakten som vissa idrotter innehåller, samt de ideal som hyllas i dessa, bidrar till en normalisering av mäns våldsanvändning mot andra människor även utanför själva idrottsarenan. Sportvåldet tolkas med inspiration från den kritiska forskningen om män och maskuliniteter och ses som ett led i upprätthållandet av en hierarkisk, patriarkal maktordning. I artikeln förs en diskussion kring vissa idrotters normalisering av våld som problemlösande metod och huruvida sådana idrotter skapar mer våldsbenägna män. Slutsatsen är att det i vissa idrotter kan finnas en riskfaktor för somliga män.
|
|
| 4. |
- Andersson, Emil, 1982-
(författare)
-
Lena Andersson Om falsk och äkta liberalism
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 23:2, s. 49-56
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Barnett, Roland
(författare)
-
Det förnuftiga universitetet : Skymtande möjligheter
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det moderna forskningsuniversitetet var tänkt att förkroppsliga och företräda förnuftets primat. Tanken var att universitetet, genom sin oberoende status, skulle bidra till samhällets välgång, genom att underkasta all kunskap rigoröst och förbehållslös granskning. Många oroas idag över hur politiska krav, kulturella strömningar, ideologiska motsättningar och ekonomiska krafter undan för undan har demonterat det sakliga argumentets primat vid våra lärosäten. Om inte ens universitetet kan förvalta det rationella tänkandets former och kunskapsalstrande praktiker, vart är då vetenskapen, och det samhälle den tjänar, på väg?I denna uppsats förfäktas argumentet att den hårda press som universiteten idag onekligen utsätts för idag, och den kris det tycks befinna sig i, inte nödvändigtvis måste innebära förfall och förlust. Universitetets vitalitet och motståndskraft visar sig snarare i hur frågor om vad förnuftet kan och inte kan acceptera ständigt blir föremål för reflektion. Detta leder till framväxten av nya former av förnuftsbruk, vilket i sig är ett utövande av det rationella tänkandets förmåga att alstra ny kunskap och nya insikter. Vad vi ser är ett förnuft som mångfaldigas och upprättar kopplingar till hittills främmande delar av samhället. Det akademiska tänkandets rationalitet visar sig, så att säga, i att det ständigt finner nya former och uttryck – i att det modifierar sig i förhållande till nya former av interna och externa hot. Det är i denna aktivitet, när förnuftet mångfaldigas och samtidigt underkastar dessa nya uttryck kritik, som förnuftet uppvisar sitt sanna väsen; som något som inte kan naglas fast, utan som kommer till uttryck i försöken att skilja vad som är förnuftigt från vad som inte är det. Detta är en aktivitet som i allra högsta grad är levande inom dagens universitetsvärld, och som på många sätt intensifieras genom de olika samhällstendenser som inverkar på, och förändrar, universitetet.
|
|
| 6. |
- Björnsson, Gunnar, 1969-
(författare)
-
Gemensamma skyldigheter
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 22:2, s. 69-79
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi tillskriver ofta skyldigheter till grupper av agenter. Det kan tyckas problematiskt, då grupperna inte själva uppfyller vanliga krav på moraliskt agentskap, och då skyldigheterna i fråga inte direkt motsvarar skyldigheter hos gruppens medlemmar. Här argumenterar jag emellertid för att problemet kan lösas om vi förstår gruppers plikter som helt analoga med individuella plikter att göra någonting som bara kan göras som ett resultat av andra, mer basala, göranden. Enligt förslaget så ligger skillnaden mellan individuella plikter gällande sådana "resulterande göranden" och gemensamma plikter enbart i att de mer basala görandena i det senare fallet fördelas på flera agenter.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brännmark, Johan
(författare)
-
Ohälsosamma vanor och folkhälsopolitisk paternalism
- 2015
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 19:2, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Paternalistiska åtgärder från samhällets sida förkastas ofta med hänvisning till att de innebär att vuxna personer behandlas som barn. Samtidigt visar modern psykologisk forskning på att vi även som vuxna är långt ifrån de rationella beslutsfattare som filosofer och ekonomer ofta har utgått från i sina modeller. I den här texten argumenterar jag för att det utifrån en mer realistisk syn på människors beslutsfattande går att identifiera beteenden där relationen mellan samhälle och medborgare är parallell med den mellan förälder och barn, samt att det då på vissa områden, till exempel inom folkhälsopolitiken och i relation till ohälsosamma vanor, går att rättfärdiga en mer starkt interventionistisk politik än vad samhället bedriver i nuläget.
|
|
| 10. |
- Carlson, Åsa
(författare)
-
Jämställdhet, vad är det? : En analys av begreppet jämställdhet i offentliga dokument om skola, utbildning och arbete
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 21:3, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I styrdokument som rör skola och utbildning likställs jämställdhet med samma möjligheter till utbildning och karriär. Det som hindrar jämställdhet antas vara traditionella könsnormer. Vad betyder ’samma möjligheter’ i denna kontext och vad krävs för att realisera detta? Utbildnings- och karriäralternativ ska avkönas, vilket analyseras som att de dels ha samma betydelser för könen, dels vara lika realiserbara. Detta verkar kräva kvantitativ jämställdhet inom varje alternativ. Vad är det då som hindras av könsnormerna? Enligt dokumenten är det individernas autentiska val. Detta analyseras som förverkligandet av antingen den mänskliga naturen eller det individuella självets autentiska önskningar. Båda dessa vägar visar sig vara återvändsgränder. Slutsatsen blir att kvantitativ jämställdhet är det enda substantiella jämställdhetsbegreppet.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Collste, Göran, Professor, 1950-
(författare)
-
Om Thomas Scanlon: Why does inequality matter?
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 1, s. 44-49
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- de Fine Licht, Karl
(författare)
-
Russell Hardin: Trust and trustworthiness
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Uppsala : Bokförlaget Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 21:1, s. 52-61
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
- Freidenvall, Lenita, 1963-
(författare)
-
Intersektionalitet och feminism – en komplicerad kombination?
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- På senare år har intersektionalitet vunnit gehör i såväl akademin som den politiska debatten. Förenklat kan intersektionalitet definieras som ett begrepp som fokuserar på hur ojämlika förhållanden skapas och upprätthålls till följd av skärningspunkterna av och det komplexa samspelet mellan olika maktordningar som baseras på kategorier som kön, etnicitet, sexualitet m.m. Denna utveckling väcker flera frågor, t.ex. vad händer med feminismen och dess kärna när andra maktordningar tas med i analysen? Finns det en risk att betydelsen av kön kommer att tonas ned till förmån för andra kategorier som upplevs som mer centrala? Och hur kan man förklara det ökade intresset för intersektionalitet?Ambitionen med detta bidrag är att beskriva och kritiskt diskutera framväxten av intersektionalitet och vad den innebär för feminismen. Finns det någon inneboende konflikt mellan feminism och intersektionalitet och hur kan den i så fall överbryggas? Till min hjälp använder jag både gammal och ny litteratur på fältet. Jag konkluderar med att argumentera för att intersektionalitet erbjuder feminism en möjlighet att problematisera processerna som ligger till grund för upprätthållandet av ojämlikheter och maktrelationer i samhället. Genom en precisering av feminismens kärna kan intersektionalitet erbjuda feminismen ytterligare ett verktyg för att nå sitt mål, emancipation.
|
|
| 15. |
- Hållén, Elinor, 1976-
(författare)
-
Vill Sverige integrera invandrare?
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Institutet för framtidsstudier. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:3, s. 38-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Folkbildningen lyfts från politiskt håll fram som en bildningstradition som bär på rika kunskaper om vad demokrati, emancipation och integration innebär. Därför får folkbildningen ofta ansvar för verksamheter som riktar sig till invandrare och andra marginaliserade grupper i samhället. I den här uppsatsen granskas en sådan verksamhet, den så kallade etableringskursen, som anordnas av folkhögskolor på initiativ av regeringen, och riktar sig till nyanlända invandrare. Med utgångspunkt i en historisk betraktelse över hur folkbildningen bröt mark för nya gruppers tillträde till den politiska makten och inflytande i samhället, riktas en kritisk blick mot etableringskursens snäva fokus och ringa ambition att introducera invandrare till det svenska samhället och till debatten om medborgerliga frågor. Jag söker visa att problemet huvudsakligen ligger i de riktlinjer som regeringen ställt upp för etableringskursen.
|
|
| 16. |
- Jacobson, Martin, 1994-
(författare)
-
Recension av Ny Liberalism
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 23:3, s. 51-55
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Jönsson, Kutte
(författare)
-
Om idrott, maskulinitet och feminism
- 2015
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 19:1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns sedan länge en etablerad uppfattning om att idrott är ett område där samhällets maskulinitetsnormer- och ideal framträder som tydligast. Många, framför allt feministiska teoretiker, har genom åren kritiserat dessa ideal, och istället förespråkat en upplösning av den rådande, och inom idrotten djupt förankrade, maskulinitetsideologin. Kritiken, menar jag i den här artikeln, har emellertid många gånger varit alltför ensidig. I själva verket, argumenterar jag, kan maskulinitetsidealen användas som verktyg för att bryta sig loss från underordnade sociala positioner och genusnormer – inte minst för kvinnliga idrottare. På så vis kan maskulinitetsidealen fungera som genusradikalt bränsle för ett könsneutralt jämlikhetsideal.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Malmqvist, Erik, 1980-
(författare)
-
Jordens fattiga som forskningsresurs
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 21:3, s. 16-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel diskuterar de etiska frågor som den ökande flytten av klinisk forskning till låg- och medelinkomstländer väcker. Debatten kring detta fenomen har fokuserat på problem kring risker, samtycke och exploatering. Jag argumenterar för att dessa problem inte är specifika för forskning i dessa länder utan snarare bör ses som generella forskningsetiska utmaningar. Jag försöker också visa att det finns ett annat problem som är specifikt för just denna forskning. Det är ofta fattigdom och otillräcklig tillgång till sjukvård som motiverar forskningspersoner i låg- och medelinkomstländer att delta. När forskare och läkemedelsbolag drar nytta av dessa moraliskt oacceptabla bakgrundsvillkor skapar de också incitament att bevara dem. Jag skisserar avslutningsvis några praktiska konsekvenser av detta resonemang.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Risberg, Olle, 1993-, et al.
(författare)
-
Inledning: : vad bör vi göra?
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 22:2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Rosenqvist, Simon
(författare)
-
Oorganiserade kollektiv kan handla
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 22:2, s. 61-68
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag argumenterar för att oorganiserade kollektiv, såsom kollektivet av alla människor, kan handla moraliskt rätt och fel. Storskaliga problem likt den globala uppvärmningen är till exempel resultatet av en sådan kollektiv handling, nämligen hela mänsklighetens utsläpp av växthusgaser. Denna kollektiva handling är dessutom moraliskt fel, på grund av dess dåliga konsekvenser. Jag bemöter också en invändning mot denna uppfattning om kollektivt handlande, enligt vilken det är intuitivt orimligt att oorganiserade kollektiv såsom ”hela mänskligheten” kan handla.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Strandbrink, Peter
(författare)
-
Är rationell politisk styrning ens möjlig? : En snabbkritik av teknokratisk politisk filosofi
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:1, s. 10-22
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I modernt tänkande om staten finns en framträdande idé om att korrekt kunskap om politiska frågor och omständigheter bör vara vägledande för hur stater agerar och organiserar sig. Denna politiska epistemologi skyggar inför tanken att staters maktutövning och allmänna orientering skulle vara mer irrationell än rationell; vilket framträder klart i både Platons och den tidiga upplysningsfilosofins statsteori. Slutpunkten för resonemanget är att normativ bearbetning av politiska problem inte kan vara mer än ett korrelat till beslut som fattas på sakligt kvalificerade grunder.I denna text visas hur den rationalistiska politiska epistemologin bygger på radikalt felaktiga föreställningar om förhållandet mellan specialistkunskap om olika samhällssektorer och insikter och utsagor om politikens allmänna område. Bidraget avslutas med en översiktlig bedömning av Sveriges, respektive EU:s, grad av överensstämmelse med det teknokratiska styrideal som springer ur rationalismens politiska epistemologi.
|
|
| 29. |
- Szigeti, András, 1974-
(författare)
-
Kan ett kollektiv inte göra sitt bästa trots att dess medlemmar gör det?
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :2, s. 24-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Är det möjligt för ett kollektiv att misslyckas med att leva upp till någon moralisk norm trots att ingen av dess medlemmar gör det? Sådana här situationer presenterar något av en paradox: något fel eller moraliskt klandervärt verkar hända trots att alla individuella aktörer gjort sitt bästa. För att lösa paradoxen verkar det rimligt att säga att det är kollektivet som agerar. Det kollektiva handlandet kan ses antingen som en produkt av det sammanlagda agerandet, eller av det kollektiva agerandet av gruppen. Jag visar hur ingendera tolkning erbjuder någon möjlig lösning på paradoxen.
|
|
| 30. |
- Tännsjö, Torbjörn, 1946-
(författare)
-
Från upplysning till romantik
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :1, s. 1-4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna text är skriven inför ett samtal om individen, kollektivet och den fria viljan, mellan filosofen Torbjörn Tännsjö och idéhistorikern Johan Norberg, på Fasching den 1 oktober 2019 i klubben Apollos regi. Tema: upplysning. Kvällen tonsätts av gitarristen och sångaren Bo Sundström.
|
|
| 31. |
- Tännsjö, Torbjörn, 1946-
(författare)
-
Ideologiernas plats i politiken
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:2, s. 17-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bör partierna bli »tydligare» och renodla en ideologi var? Eller bör ideologierna snarare få uppträda inom partierna, flera inom varje parti, varvid de fråntas huvudrollen?Jag ska här argumentera för det senare synsättet. Ideologierna är viktiga, de bör spela en framträdande roll i politiken, men de bör inte vara grunden för de olika partier, som konkurrerar om väljarnas röster. Grunden för partierna ska i stället vara det ekonomiska intresset. Huvudfokus på plånboksfrågorna. Men med den restriktionen finns ändå ett betydande utrymme för ideologierna i politiken.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Tännsjö, Torbjörn, 1946-
(författare)
-
Mein Kampf
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
- Tännsjö, Torbjörn, 1946-
(författare)
-
Paris — Gaza : Två brott mot krigets lagar
- 2016
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:1, s. 23-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torbjörn Tännsjö skriver om brott mot krigets lagar. Artikeln skrevs i anslutning till ett seminarium om Operation Protective Edge, arrangerat av Institutet för framtidsstudier i samarbete med Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace, och under dagarna efter attentatet i Paris (den 13 november 2015).
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Ödalen, Jörgen, Filosofie doktor, 1975-
(författare)
-
Kan en stat gå under, men ändå finnas kvar? : Stigande havsnivåer och avterritorialiserade östater
- 2015
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :2, s. 26-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det finns en risk att klimatförändringar i framtiden leder till att hela stater går under. Det är framförallt små östater som är utsatta för detta hot eftersom de är känsliga för höjningar av havsvattennivån. Att befolkningarna på dessa östater kan bli tvungna att i framtiden helt överge sina territorier väcker frågor om vad som händer med dessa staters suveränitet och politiska självbestämmande. Vi tänker oss vanligen att det krävs ett territorium för att ett folk ska kunna vara politiskt självbestämmande. Men är detta verkligen nödvändigt? Vissa folkrättsjurister har hävdad att det är möjligt för ett folk att fortsätta utöva självbestämmande även efter att de tvingats överge sitt territorium. De har dessutom föreslagit att detta att tillåta existensen av avterritorialiserade stater kan vara en lösning på problemet att klimatförändringar i framtiden kan komma att undergräva självbestämmandet för vissa östater. I denna artikel granskas detta förslag kritiskt. Skulle ett sådant förslag verkligen bevara självbestämmande i någon meningsfull betydelse? Är förslaget moraliskt acceptabelt i betydelsen att det fullgör några av de skyldigheter som det
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Blomberg, Olle, et al.
(författare)
-
Plikt att kollektivisera?
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 22:2, s. 36-46
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En del moraliska dilemman och samhällsproblem uppstår ur många sinsemellan orelaterade individuella handlingar eller underlåtelser, samtidigt som problemen bara kan åtgärdas genom kollektiv handling. Vi kritiserar tre sätt att resonera om ostrukturerade gruppers moraliska plikter och ansvar i sådana situationer. Därefter föreslår vi att intuitionen att en sådan grupp kan ha moraliska plikter och vara ansvarig bäst förklaras med utgångspunkt i att individer åtminstone i småskaliga fall kan identifiera sig med gruppen i en stark mening, och betrakta beslutssituationen ur gruppens perspektiv.
|
|
| 40. |
- Felix, Cathrine V., et al.
(författare)
-
Vad gör ett samhälle bättre? : en kritik av inkluderings-/exkluderingsdikotomin
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; :2, s. 5-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inkludering har kommit att betraktas som ett viktigt egenvärde i politiska sammanhang. Inkluderande samhällen ses som progressiva och välfungerande. Exkludering och exkluderande praktiker anses däremot påverka samhället negativt. Men kan det vara så att inkludering är bra i många sammanhang men inte i alla? Och är möjligtvis det som brukar betraktas som inkluderingens motsats, exkludering, i vissa fall mer önskvärd och ett bättre sätt att uppnå positiva effekter på? Är de två fenomenen kanske mer tätt sammanvävda än vi vanligtvis tänker oss?I denna text försvarar vi två teser: dels att exkludering i vissa fall är ett bättre mått på framsteg än inkludering, dels att de två fenomenen är intimt förbundna med varandra. Vi menar att det ofta blir missvisande att använda en enkel inkluderings-/exkluderingsdikotomi när man undersöker politiska och sociala framsteg och att detta är ett problem såväl i forskningen som i den allmänna politiska diskussionen. Vi hoppas att vår text ska ge en mer nyanserad bild av vad som gör ett samhälle bättre och mer utvecklat.
|
|
| 41. |
- Gunnemyr, Mattias
(författare)
-
Kollektivt ansvar, kollektiva handlingar och storskaliga problem
- 2018
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; :2, s. 47-47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det verkar rimligt att anta att du endast är moraliskt ansvarig för något om du har åstadkommit detta genom dina handlingar. Utan en handling, inget moraliskt ansvar. Om vi antar att samma sak gäller kollektivt ansvar, så måste vi dra slutsatsen att vi som bidrar till problem som den globala uppvärmningen, utfiskningen, etc. inte är kollektivt ansvariga för dessa problem. Vi som exempelvis bidrar till den globala uppvärmningen utför nämligen inte en kollektiv handling som resulterar i detta problem. Utan en kollektiv handling, inget kollektivt moraliskt ansvar. Istället behöver vi förklara hur individuella agenter (individer, företag, regeringar, etc.) kan vara ansvariga för ett kollektivt utfall.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
