| 1. |
- Andersson, Emil, 1982-
(författare)
-
A Theory of Justice – en radikal vision om det fullständigt rättvisa samhället
- 2021
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 25:2-3, s. 4-28
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- John Rawls A Theory of Justice har haft ett monumentalt inflytande på den moderna politiska filosofin. Jag försöker här genom några nedslag i den nutida diskussionen förmedla en bild av detta inflytande, och av bokens fortsatta filosofiska relevans. Jag inleder med en kort presentation av huvuddragen i Rawls rättviseteori. Efter det går jag igenom, och bemöter, kritiken mot idealteori. Jag diskuterar sedan förhållandet mellan rättvisa och ekonomisk ojämlikhet, och förklarar varför teorin är radikalare än vad många kritiker insett. Slutligen går jag igenom hur en kontraktsteori av detta slag kan hantera frågan om rättvisa mellan generationer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Furendal, Markus, 1989-
(författare)
-
Artificiell intelligens, likriktningsproblemet och politisk filosofi – en översikt
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 25:2, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tekniska framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) väcker en rad frågor av moralisk och politisk karaktär kring hur AI-system bör användas, och hur de kan påverka våra samhällen och sociala relationer. Denna artikel ger en överblick över några centrala frågor inom det framväxande fält som kallas AI-etik, utifrån fyra nyligen utgivna böcker. Inom AI-etik har särskilt fokus ofta riktats mot det så kallade likriktningsproblemet: hur vi ska få en AI att frambringa ett utfall som ligger i linje med vad vi vill. I detta unga fält kan emellertid politisk-filosofiska bidrag tillhandahålla en bredare och mer nyanserad analysapparat kring AI-etiska frågor, vilket i sin tur kan leda till teoretiska framsteg.
|
|
| 5. |
- Gauffin, Karl, 1983-
(författare)
-
Att ta framtiden i anspråk
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 26:3, s. 26-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beslutet att inrätta ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark öppnar upp för frågor kring vår relation till den mycket avlägsna framtiden. Utifrån idéhistoriska och filosofiska texter resonerar denna artikel kring hur samtidens historiskt specifika förhållande till tid kan bidra till att vi tar framtiden i anspråk på det exempellösa sätt som kärnkraften och förvaret av dess restprodukter innebär. Artikelns huvudsakliga poäng är att vi, genom att få syn på vår specifika förståelse av framtiden och dess människor, kan skärpa blicken inför rimligheten i valet mellan korttids- och slutförvar.
|
|
| 6. |
- Grill, Kalle, 1976-
(författare)
-
Frihet under pandemin: Två liberala perspektiv på generella frihetsbegränsningar
- 2021
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Bokförlaget Thales; Institutet för framtidsstudier. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 25:1, s. 30-47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel kontrasteras två olika liberala perspektiv på frihetsbegränsningars moraliska och politiska rättfärdigande. Enligt det första perspektivet har vi skäl att dels främja människors rika möjligheter, dels respektera deras vilja i frågor som rör dem själva. Båda dessa värden kan vägas mot andra värden. Enligt det andra perspektivet är frihetsbegränsningar principiellt otillåtna om och endast om de drabbar vuxna beslutsförmögna personer för dessas egen skull, oavsett andra värden. Båda perspektiven är direkt tillämpbara i enkla situationer där en persons frihet begränsas för hennes egen skull och inga andra värden påverkas. I situationer där andra värden påverkas, vilket är det vanliga, bör det senare perspektivet modifieras så att det riktas mot skäl snarare än mot handlingar. I situationer där många människors frihet minskas både för deras egen och andras skull, som vid restriktioner under en pandemi, är det senare perspektivet mycket svårt att tillämpa och väcker frågor som dess förespråkare inte har besvarat.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lindblom, Lars, 1971-
(författare)
-
Likvärdighet och jämlikhet
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Bokförlaget Thales/Institutet för framtidsstudier. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :1, s. 5-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Likvärdighet är ett mångtydigt begrepp. I Skollagen innebär likvärdighet lika tillgång, lika kvalitet och ett kompensatoriskt uppdrag, vilket kan öppna för konflikter mellan dimensionerna.Artikeln föreslår en teori om likvärdighet med avstamp i teorier om jämlikhet inom den politiska filosofin och föreslår ett sätt att uttolka likvärdighet som löser upp denna sorts värdekonflikter. Den argumenterar för en princip för lika möjligheter och för att resurser är värdet som bör fördelas för vuxna, medan välfärd är det lämpliga fördelningsvärdet för barn.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Löfquist, Lars, 1975-
(författare)
-
NIMBY-problematik och rättighetskonflikt vid lokalisering av vindturbiner och kärnreaktorer
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 26:1, s. 9-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel analyserar den etiska legitimiteten i NIMBY-påståenden (Not In My Backyard) från medborgare som motsätter sig lokaliseringen av vindturbiner och kärnreaktorer. Dessa påståenden kan analyseras med hjälp olika strategier för att lösa rättighetskonflikter. Tre strategier studerades: hierarkisk rättighetsordning, specifikation av rättigheter och andra moraliska överväganden. En nyckelaspekt är hur respektive strategi fångar upp restplikter, de plikter som finns kvar gentemot den part vars moraliska anspråk övertrumfas. En framgångsrik strategi bör kunna fånga upp restplikter eftersom NIMBY-påståendenas moraliska anspråk ej försvinner utan snarare ökar i takt med lokaliseringens omfattning.
|
|
| 12. |
- Melin, Anders, 1966-
(författare)
-
Ledare: Temanummer om energirättvisa
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 26:1, s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- Norgren-Hansson, Mimmi, 1989-
(författare)
-
Dissonansen mellan liberala värden och konservativ funktion : en analys av värdeförmedlingen i svensk skola
- 2023
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :2, s. 2-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Värdegrundsarbetet i svensk skola vilar på en inre konflikt. Denna motsättning återfinns i dissonansen mellan de värden som förmedlas i skolan och den funktion som värdeförmedlingen har i relation till det svenska majoritetssamhället. Eftersom de värderingar som förmedlas är huvudsakligen liberala och således ligger i linje med det svenska majoritetssamhället blir funktionen av värdeförmedlingen konservativ när den strävar efter att upprätthålla status quo. Det finns således en spänning mellan liberala värden och konservativ funktion i skolans värdeförmedling. I denna artikel kommer jag att analysera denna spänning för att sedan diskutera några möjliga förhållningssätt till dissonansen inom skolans värdeförmedling. I samband med detta argumenterar jag för vikten av att särskilja värdeförmedling från akademisk prestation.
|
|
| 14. |
- Patrik, Baard
(författare)
-
Biologisk mångfald och etik : Om artrikedom och naturvärden
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 24:1, s. 1-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel kommer jag att ge en översikt över olika argument som ger stöd för slutsatsen att biologisk mångfald per se är värdefullt och bör bevaras. Ett vanligt argument vilar på premissen att biologisk mångfald har egenvärde, men premissen är svår att göra rimlig och får lätt kontraintuitiva följder. Utöver det kommer jag även att kritiskt granska instrumentella värden, relationella värden, och vad som här kallas ’miljöspecifika’ värden. I den sistnämnda kategorin ingår begrepp som naturlighet och naturvärde. Dessa definieras ofta med ’frånvaro av avsiktlig mänsklig påverkan’ som ett nödvändigt villkor. Det kan finnas goda skäl att nyansera såväl instrumentellt värde som definitionen av naturvärde för att tillåta mänsklig påverkan som främjar biologisk mångfald utan att en värdeminskning sker.
|
|
| 15. |
-
Temanummer om klimatetik
- 2023
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :1
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Andrén, Mats, 1958
(författare)
-
Kärnavfall och ansvar
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 26:1, s. 45-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med idéhistorisk metod utreds hur Karl Jaspers, Hans Jonas, Karl-Otto Apel och Peter Kemp utvecklar ansvarsetiska normer mot bakgrund av den modern teknologins och särskilt den nukleär teknologins risker. Utredningen påvisar fyra grundläggande ansvarsprinciper för hantering av högaktivt kärnavfall som omfattar säkerhet och rättvisa för samtida och framtida generationer. Utifrån ansvarsprinciperna diskuteras den geologiska djupförvarslösningen. Det konstateras att även om dom teknologiska lösningarna kommer att fungera kvarstår stora risker för framtida generationer eftersom vi inte kan veta hur individer och samhällen agerar I framtiden eller med vilka kunskaper
|
|
| 20. |
- Brandstedt, Eric
(författare)
-
Framtida människors lika värde
- 2023
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; , s. 12-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Är doktrinen om ”alla människors lika värde” tillämpbar också på framtida, ännu icke levande personer? Artikeln argumenterar för ett jakande svar och ger därmed ett bidrag till hur denna vanliga moraliska övertygelse ska förstås och ger dessutom nya argument för omsorg gentemot framtida personer. Doktrinen tolkas som en kritik av handlingar och situationer snarare än som en fullständig värdering av människoliv. Utifrån den förståelsen används övertygelsen om alla människors lika värde för att kritisera "ren tidsdiskontering", för att försvara idén om framtida personers rättigheter, och som argument för skyldigheten att efterlämna ett människovärdigt arv.
|
|
| 21. |
- Brandstedt, Eric, et al.
(författare)
-
Om orättvisor i omställningen till en fossilfri framtid
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 26:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article outlines the most pressing justice questions in a transition to a fossil fuel-free welfare state in Sweden.
|
|
| 22. |
- Eriksson, Lina, 1976, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 26:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En aktuell fråga på energirättvisans område är hur vi ska för- dela de kostnader som uppstår när vi ska fasa ut fossila bränslen och ställa om våra energisystem till nollutsläpp. Enligt vissa kan en sådan omställning bara vara rättvis (man talar då om ”just transi- tion”) om de hårdast drabbade aktörerna ersätts på olika sätt. Ar- gumenten för ersättning är ibland pragmatiska, och säger då att kli- matomställningen är svår att genomföra i praktiken om inte de som drabbas negativt av den ersätts, eftersom motståndet annars blir för stort (Abram et al. 2020). Men det finns även ett moraliskt argu- ment som säger att de som drabbas utsätts för en orättvisa och där- med förtjänar kompensation. De negativa konsekvenserna behöver inte vara rent ekonomiska – de kan även vara emotionella – men er- sättningen tar alltid formen av att staten överför extra ekonomiska medel till olika ändamål. I denna artikel utgår vi från att graden av kompensation bör bero på i vilken grad det kan anses vara orättvist att olika aktörer drabbas på olika sätt, vilket i sin tur beror på hur moraliskt ansvariga dessa aktörer är för de utsläpp som har skett. Vi tillämpar denna tanke i två konkreta klimatpolitiska fall – nedläggningar av kol- kraftverk och höjningar av bensinskatten – och argumenterar för att de krav som ibland ställs på kompensation för aktörer som kol- kraftsarbetare och bilister sällan är rimliga.
|
|
| 23. |
- Eriksson, Lina, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 2002-3383. ; 2022:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många menar att aktörer som drabbas av ökade kostnader som resultat av samhällets klimatomställning bör kompenseras för dessa kostnader. Det här pappret analyserar huruvida rättvisa kräver sådan kompensation. Vi presenterar en teori om moraliskt ansvar enligt vilken man är moraliskt ansvarig för ett utfall om man a) har bidragit kausalt till utfallet, b) visste eller borde ha vetat om ens handlingars konsekvenser, och c) hade kunnat handla annorlunda. Utifrån denna teori analyserar vi sedan faktiskt framförda krav på kompensation vid nedläggningar av kolkraftverk och krav på att bensinpriset inte får höjas eftersom en höjning slår hårt mot landsbygdsbor.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Den andra Rawls
- 2021
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 25:2-3, s. 29-40
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stämmer föreställningen att John Rawls rättviseteori i A Theory of Justice är en empiriskt oförankrad analytisk konstruktion? Halldenius hävdar att den inte gör det. Rawls yttersta bevekelsegrunder var etiska, hans etik vardaglig och psykologisk och hans ambition att analysera människan i sitt samhälleliga sammanhang. Rättviseprincipernas universalitet till trots är rättvisans fråga ändå alltid en fråga om vad som är rättvist här, i det sammanhang där vi redan befinner oss. För att se teorins sociala grund, behöver vi fokusera på den andra Rawls – eller den rawlsianska andrastämman – som återfinns i hans tidiga essäer från 1950- och 1960-talen och i de minst lästa delarna av A Theory of Justice.
|
|
| 26. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Epistemisk orättvisa – en kritisk diskussion
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 2002-3383. ; 24:2, s. 4-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miranda Frickers Epistemic Injustice (2007, i svensk översättning Epistemisk orättvisa, Thales 2018) gav upphov till en filosofisk diskussion om en förbisedd specifik form av orättvisa: att inte betraktas som kunnig eller trovärdig, att exkluderas från epistemiska praktiker på grund av vem man är eller anses vara. Denna epistemiska marginalisering är en komponent av social orättvisa i allmänhet och följer ojämlikheter i makt: i ett patriarkalt samhälle ses kvinnor som mindre trovärdiga, till exempel.Lena Halldenius diskuterar uppskattande den insikt som ”epistemisk orättvisa” ger om ett ofta osynligt sätt att utöva kontroll över andra, men frustreras över Frickers dygdetiska ramverk. I och med detta ramverk flyttas fokus från epistemisk orättvisa som en del av det politiska förtryckets dynamik till frågan om personlig karaktär och självreflektion över fördomar. Därmed individualiserar och avpolitiserar Fricker det problem som hon själv inledningsvis beskriver som i grunden politiskt.
|
|
| 27. |
- Lo Presti, Patrizio
(författare)
-
Skäl, bevis och beslutsfattande
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 2002-3383. ; 24:2, s. 35-46
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skäl för att överväga huruvida skäl för ett beslut, i frånvaron av bevis, bör berättiga beslutsfattande i särskilda omständigheter presenteras. Det föreslås att en distinktion mellan skäl och bevis baserad på deras tid-indexikala olikheter ger oss skäl att, i särskilda omständigheter, formulera beslutsfattandeprocedurer som inte, utöver skäl, också kräver bevis för premisserna för beslutet. Invändningar mot den distinktionen beaktas och besvaras.
|
|
| 28. |
- Malmqvist, Erik, et al.
(författare)
-
Antibiotikaresistens och socialismens återkomst
- 2021
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 24:3, s. 3-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel diskuterar vi hur de svårigheter som finns med att hantera fenomenet antibiotikaresistens aktualiserar socialistiska lösningar på centrala samhällsutmaningar. Efter en kort inledning där vi förklarar vad vi avser med socialism i artikeln och beskriver socialismens plats i nutida politisk debatt, följer ett avsnitt där vi översiktligt beskriver den samhällsutmaning som antibiotikaresistens utgör. Därefter diskuterar vi hur denna utmaning på olika vis ger tyngd åt argument för socialistiska lösningar på centrala åtgärdsområden. Avslutningsvis resonerar vi mer spekulativt kring dels i vad mån dessa argument kan utsträckas till andra strukturella samhällsutmaningar, t.ex. klimatfrågan, dels vad sådan socialistisk argumentation kan betyda för socialismens plats i framtida politisk filosofi.
|
|
| 29. |
|
|
