| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bastidas Venegas, Vladimir, Associate professor/Docent, 1974-
(författare)
-
Market Power In Eu Antitrust Law And State Aid Law
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 281-298
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Det europarättsliga privatlivsskyddet i svensk rätt : en lägesinventering
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är nu 67 år sedan Sverige ratificerade den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och 24 år sedan inträdet i den Europeiska unionen (EU). Med dessa gemensamma europeiska traditioner och de decennier som passerat tillkommer såväl nya samhällstendenser som internationella förpliktelser i den svenska kontexten. På vissa rättsområden har implementeringen av de europeiska regelverken varit snabbare och på vissa långsammare. Ett område som länge varit i skymundan är, som bekant, det svenska skyddet för den personliga integriteten eller privatlivet. I denna artikel ska mötet mellan konventionsrätten, EU-rätten och det svenska privatlivsskyddet diskuteras översiktligt. På vilka sätt har våra rättsliga utgångspunkter påverkats av EKMR och EU-rätten, och kan vi idag sägas uppfylla våra skyldigheter att säkerställa ett effektivt integritetsskydd? Frågorna behandlas särskilt ur skadeståndsrättslig synvinkel. Artikeln inleds med en presentation av de relevanta bestämmelserna, varefter den traditionella svenska hållningen till privatlivsskyddet analyseras. På detta följer en beskrivning av konventionsrättens påverkan på skadeståndsrätten, och därefter förs resonemang kring implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv. Avslutningsvis diskuteras de förändringar och utmaningar som 2018 års dataskyddsförordning aktualiserar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Darpö, Jan, 1952-
(författare)
-
Bara en liten skalbagge i en polsk skog? : Om C-441/17 Białowieża och EU-domstolens nyfunna möjlighet att beivra domstolstrots
- 2018
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 4, s. 687-694
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I massmedia har målet om avverkningarna i urskogen Białowieża beskrivits med ord som ”seger i EU-domstolen för naturvården” eller ”skalbaggar stoppar avverkningarna av Europas sista urskog”. Det är riktigt att EU-domstolen (EUD) slagit ned på Polens omfattande avverkningar i området till förmån för alla sällsynta kryp, fåglar och andra skyddsvärda arter men det är inte därför som målet är intressant för en vidare krets av ERTs läsare. Sakligt sett är det ett ganska ordinärt fall där en medlemsstat först har pekat ut ett område som Natura 2000, men sedan efter några år vidtagit en rad åtgärder som kan skada de skyddsvärda intressena där utan att göra den konsekvensbedömning som krävs enligt EUs art- och habitatdirektiv (92/43/EEG, AHD). Det uppmärksammades av EU-kommissionen som inledde ett överträdelseärende som sedermera resulterade i att domstolen i Luxemburg ansåg att Polen bryter mot EU-rätten. Sådana mål finns det många av och just det här sticker inte ut i något särskilt avseende, förutom då kanske att domen är så förtvivlat lång (269 punkter, alltså betydligt längre än ”klassikerna” på området[1]). Det som gör domen intressant ur ett allmänt EU-rättsligt perspektiv är att här använder sig EUD för första gången av de interna domstolsreglerna för att slå ned på något som man uppfattar som domstolstrots. Även domstolens hänvisning till försiktighetsprincipen i ett beslut om interimistiska ingripanden är nydanande, liksom fördelningen av bevisbördan mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Introduction : Europarättsdagarna 2015
- 2016
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 19:4, s. 667-668
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
You’re Gonna Miss Me When I’m Gone! : The Impact of Brexit on Member States’ Contribution to the Case Law of the CJEU
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Europarättslig Tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :3, s. 381-395
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Brexit is scheduled to happen on October 31, 2019, and researchers have previously studied the impact of Brexit on relationships in the EU’s political institutions. This paper studies how Brexit might affect Member States’ interactions with the Court of Justice of the European Union (CJEU) and, more specifically, when they seek to influence the Court by submitting observations. The Untied Kingdom has consistently been a comparatively active Member State, submitting many observations. The paper introduces and employs a novel approach, studying what we call "mentions" in CJEU decisions, to measure position similarity in Member States' observations and to identify the UK's "allies" before the CJEU. The paper concludes the loss of the UK will be felt in particular in Germany, the Netherlands, Ireland and in the Nordic countries.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Forsbacka, Kristina, et al.
(författare)
-
A Legal Analysis Of Terms and Conditions For Green Bonds : Focus on the Financial Markets in the Nordics
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - : Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 3, s. 397-442
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The global financial system needs to be aligned with the energy transition to alow-carbon future. Green bonds, i.e. bonds specifically earmarked to be usedfor climate and environmental projects, issued by public and private issuers areimportant for funding climate and sustainable projects. However, although thegreen bond market has shown exponential growth in recent years, it still doesnot account for more than around 2% of global bond issuances in the last twoyears.1 The purpose of this paper is to analyse and discuss if the Swedish, Finnishand Danish green bond markets (here the Nordic green bond market2) couldbe made more effective by strengthening the legal contracts and if, and to whatextent, legal regulation is required and desirable. Effectiveness is here defined as facilitating for an increased issue of green bonds, without compromisingthe integrity of the bonds (“greenwashing”). The paper includes a review andanalysis of the contract documentation of the issuers on the Nordic green bondmarket, a study that has not been made before. The issuers’ impact reporting ofgreen bonds is also analysed, as impact reporting is central for the transparencyof green bonds. Ongoing EU regulatory and related initiatives that may affectthe green bond market are discussed. The research indicates that the introduction of “green” undertakings in the contracts would not make the green bondmarket more effective. Regulation should support unification and transparency,but needs to be flexible and non-exclusive, or it could hinder growth and innovation of the market, and increase the risk for greenwashing.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Granmar, Claes, 1970-
(författare)
-
Economic Globalisation and the Rule of Law
- 2017
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :3, s. 489-523
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
- Hallström, Pär
(författare)
-
EU-domstolen är behörig att meddela förhandsavgöranden angående tolkning och giltighet av GUSP-beslut
- 2017
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :4, s. 785-799
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med domen i fallet Rosneft (C-72/15, ECLI:EU:C:2017:236)(stora avdelningen) har EU-domstolen avgjort att den har behörighet att pröva giltigheten och tolka beslut fattade inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) på begäran om förhandsavgörande från nationell domstol. Den har därmed både bekräftat att handlingar företagna med grund i Gusp är en unionsangelägenhet som bara undantagsvis kan överprövas av medlemsstaterna eller den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter och den har dessutom utvidgat rättsskyddet för enskilda och möjliggjort talan efter den tvåmånadersfrist som villkoras för giltighetsprövning i artikel 263 FEUF.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Lundqvist, Björn
(författare)
-
Konkurrensrätt och nödvändiga patent : Kommentarer angående Huaweimålet
- 2016
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 197-207
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IT- och telekombranschen har väntat på att EU-domstolen ska ta ställning till den juridiska knäckfrågan om en innehavare av ett standardtekniskt nödvändigt patent kan driva en process om immaterialrättsligt förbudsföreläggande gentemot ett företag som vill nyttja standarden och vill ingå ett licensavtal med patentinnehavaren på s.k. FRAND villkor, eller om en sådan process kan anses utgöra missbruk av dominerande ställning enligt Artikel 102 FEUF. Det var därför många inom industrin och i akademin som med höga förväntningar såg fram emot EU-domstolens avgörande i Huawei-målet. Tyvärr verkar dock EU-domstolen i Huawei inte levt upp till förväntningarna, utan domen verkar snarare ge upphov till fler frågor och spekulationer än den besvarar.
|
|
| 34. |
- Marusic, Branka, 1983-
(författare)
-
Testing the Competence Divide : A Short Story how the CJEU Annulled a National Measure of a Member State
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :3, s. 479-485
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the judgement in joined cases C‑202/18 and C‑238/18 (Ilmārs Rimšēvičs) the CJEU for the first time annulled a national measure. However, this case needs to be seen in its context, and that is that the CJEU shaped a direct form of remedial action of annulment of a national measure. Furthermore, this remedial action is very narrow in its scope of application and in can only be applied only to relieved governors of National Central Banks in the Eurozone Member States of the EU (in 2019 that was 19 countries).
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Nergelius, Joakim, 1962-, et al.
(författare)
-
Europarättsdagarna 2016
- 2017
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 263-266
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Sinander, Erik, 1986-
(författare)
-
Semester - dödsviktig princip som har horisontell direkt effekt med stöd av stadgan
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 301-312
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 7 november 2018 meddelade EU-domstolen tre domar i stor avdelningsom alla handlade om rätten till semester i Tyskland. Av dessa tre domar är domen i de förenade målen Bauer och Willmeroth särskilt intressant. I denna dom klargörs nämligen hur EU-stadgan indirekt kan ge horisontell direkt effekt åt rättssatser som annars följer av direktiv. Den rättssats som i denna dom ges sådan horisontell direkt effekt är rätten till årlig betald semester. I domen tar det sig uttryck som att tysk rätt måste tolkas i enlighet med EU-rätten på så sätt att semesterersättning som inte hunnit tas ut när anställning avslutas på grund av arbetstagarens dödsfall måste kunna krävas av den döde arbetstagarens arvingar. Rättsfallskommentaren inleds med ett referat av domen och en översiktlig bakgrund till såväl den EU-rättsliga semesterrätten som den mer allmänt EU-rättsliga principen om direkt effekt. I avsnitt 3 kommenterar jag särskilt domens betydelse för hur stadgans bestämmelser kan få direkt effekt. Avsnitt 4 behandlar stadgans distinktion av principer och rättigheter. I avsnitt 5 utvecklar jag några tankar om huruvida domen är banbrytande och vilket prejudikatvärde den bör ha. I avsnitt 6 avslutar jag med att bl.a. konstatera att domen är ett naturligt led i en ständigt ökande europeisk integration i vilken EU-domstolen länge har varit pådrivande.
|
|
| 46. |
- Sinander, Erik, 1986-
(författare)
-
Svensk rätt i utländsk domstol - en bortglömd aspekt?
- 2018
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :1, s. 7-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska lagstiftaren bör underlätta tillämpningen av svensk rätt i utländsk domstol och tillgängliggöra svensk rättsskipning för utländska jurister. I denna ledarartikel utvecklas kort varför det är viktigt att understödja tillämpningen av svensk rätt utomlands. Vidare föreslår jag tre konkreta åtgärdsförslag som skulle främja en sådan utveckling.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
