| 1. |
|
|
| 2. |
- Kardell, Örjan, 1963-, et al.
(författare)
-
Skogsgödslingen i storskogsbrukets backspegel
- 2010
-
Ingår i: Skogshistoriska sällskapets årsskrift. - Falun : Skogshistoriska sällskapet. - 1650-0962. ; , s. 76-94
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Kuusela, Tommy, Fil. dr. 1979-
(författare)
-
Skogen i folktron : Förtrollad och skrämmande
- 2023
-
Ingår i: Skogshistoriska sällskapets årsskrift. - Ödeshög. - 1650-0962. ; , s. 84-95
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Pettersson, Ronny
(författare)
-
Virkesmätning i omvandling
- 2011
-
Ingår i: Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2011. - Falun : Skogshistoriska sällskapet. - 1650-0962.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Priebe, Janina, 1986-, et al.
(författare)
-
Hur skogen blev ett verktyg för att forma klimatet
- 2022
-
Ingår i: Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift. - Falun : Skogshistoriska sällskapet. - 1650-0962. ; , s. 122-129
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skogen kan spela en nyckelroll i skapandet av ett framtida klimatneutralt samhälle. Så lät det när EU-kommissionen 2021 offentliggjorde sin nya skogsstrategi. Här skissar vi en historisk bakgrund till hur idén om skogen som ett verktyg för att forma klimatet hamnade på den storpolitiska agendan - från 1600-talet till genomslaget kring millenieskiftet 2000.
|
|
| 10. |
- Prytz, Cristina, 1968-
(författare)
-
En skogs historia
- 2007
-
Ingår i: Skogshistoriska sällskapets årsskrift. - : Skogshistoriska sällskapet. - 1650-0962. ; , s. 88-95
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 11. |
- Sandström, Camilla, 1967-, et al.
(författare)
-
Konflikten om bärplockning är av gammalt datum
- 2012
-
Ingår i: Skogshistoriska sällskapet. Årsskrift 2012. - Falun : Skogshistoriska sällskapet. - 1650-0962. ; , s. 44-53
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den politiska majoriteten i riksdagen har hela tiden gått emot förslagen om inskränkningar av allemansrätten till skogens vilda bär. Man har erkänt att det förekommer konflikter kring resursen, men menat att de kan förebyggas och lösas genom undervisning och information om vilka lagar och regler som gäller i skog och mark och inte via hårdare regleringar som stärker markägarnas rätt till bären.Avgörande för denna inställning tycks hittills ha varit att bären är alltför lite utnyttjad resurs – även som kommersiell produkt och som växer utan att markägaren behöver göra några investeringar. Det har därför funnits en farhåga att begränsningar av rätten till att plocka skulle göra resursen ännu mindre utnyttjad, vilket setts som en nationalekonomisk nackdel.Trots att skogens bär är en så användbar resurs är det nämligen endast en liten del som plockas. Av de uppskattningsvis 300 miljoner kilo bär som växer i de svenska skogarna varje år är det alltjämt uppskattningsvis endast cirka 5–10 procent som tas om hand. Samtidigt importeras stora mängder skogsbär i dag, liksom under hela 1900-talet. Nutida statistik visar exempelvis att när Sverige under 2000-talet exporterat mellan 6 000 och 9 000 ton blåbär per år så har vi också importerat mellan 4 000 och 5 000 ton.
|
|
| 12. |
|
|
