| 1. |
- Brante, Göran, 1951-
(författare)
-
Relationer inom handledning
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :2, s. 109-116
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göran Brante beskriver problem med handledningsrelationen inom några områden som frekvent tas upp i diskussioner till exempel distinktionen personlig och professionell, genderrelationer och olika handledningsstilar. Han formulerar handledningsrelationen i pedagogiskt didaktiska termer och argumenterar för att det trots allt finns några viktiga faktorer som är gemensamma för allt lärande och som bör prägla relationen. En god handledningsrelation präglas av att handledaren har kunskap om det som skall läras och vad som krävs för att detta skall kunna läras. Handledningsrelationen måste vara tillåtande och ge utrymme för att doktoranden att kunna fungera självständigt genomtänkt och kritiskt. Den måste ta hänsyn till temporala aspekter, till exempel till att handledning är en process där relationens förutsättningar ständigt förändras.
|
|
| 2. |
- Brante, Göran
(författare)
-
Relationer inom handledning
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 109-116
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göran Brante beskriver problem med handledningsrelationen inom några områden som frekvent tas upp i diskussioner till exempel distinktionen personlig och professionell, genderrelationer och olika handledningsstilar. Han formulerar handledningsrelationen i pedagogiskt didaktiska termer och argumenterar för att det trots allt finns några viktiga faktorer som är gemensamma för allt lärande och som bör prägla relationen. En god handledningsrelation präglas av att handledaren har kunskap om det som skall läras och vad som krävs för att detta skall kunna läras. Handledningsrelationen måste vara tillåtande och ge utrymme för att doktoranden att kunna fungera självständigt genomtänkt och kritiskt. Den måste ta hänsyn till temporala aspekter, till exempel till att handledning är en process där relationens förutsättningar ständigt förändras.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Edfors, Ellinor, 1956-, et al.
(författare)
-
Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete
- 2013
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.
|
|
| 6. |
- Edfors, Ellinor, et al.
(författare)
-
Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete
- 2013
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Karlsson, Leif, 1952-
(författare)
-
Handledning av examensarbete
- 2013
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 6-16
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Karlsson, Leif
(författare)
-
Handledning av examensarbete
- 2013
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 6-16
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Karlsson, Leif, 1952-, et al.
(författare)
-
Kompetensutveckling för forskarhandledare : rapport från ett samverkansprojekt mellan Läranderesurscentrum vid Högskolan Kristianstad och Centre for Educational Development (CED) vid Lunds Universitet
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :2, s. 67-77
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Leif Karlsson och Anders Sonesson beskriver och diskuterar ett samverkansprojekt mellan Lunds universitet och Högskolan Kristianstad kring utbildning av forskarhandledare, som i sig innebär att: man kan utveckla den forskarhandledningsutbildning som finns; man kan stärka samarbetet mellan de två högskolorna; man kan skapa kommunikation och möten för framtida samarbete mellan olika discipliner inom det vetenskapliga fältet; och man kan utveckla kompetensen hos enskilda forskare. Projektet beskrivs på ett detaljerat sätt, och kopplas till vilka värden man menar sig kunna erhålla via en modell som den som presenteras. Det finns tre kurser med något individuella mål, det finns en progression mellan dem och helheten förväntas leda till en säkerhet inför framtida handledning.
|
|
| 19. |
- Karlsson, Leif, et al.
(författare)
-
Kompetensutveckling för forskarhandledare : rapport från ett samverkansprojekt mellan Läranderesurscentrum vid Högskolan Kristianstad och Centre for Educational Development (CED) vid Lunds Universitet
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 67-77
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Leif Karlsson och Anders Sonesson beskriver och diskuterar ett samverkansprojekt mellan Lunds universitet och Högskolan Kristianstad kring utbildning av forskarhandledare, som i sig innebär att: man kan utveckla den forskarhandledningsutbildning som finns; man kan stärka samarbetet mellan de två högskolorna; man kan skapa kommunikation och möten för framtida samarbete mellan olika discipliner inom det vetenskapliga fältet; och man kan utveckla kompetensen hos enskilda forskare. Projektet beskrivs på ett detaljerat sätt, och kopplas till vilka värden man menar sig kunna erhålla via en modell som den som presenteras. Det finns tre kurser med något individuella mål, det finns en progression mellan dem och helheten förväntas leda till en säkerhet inför framtida handledning.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Mattisson, Jane, 1953-
(författare)
-
Academic writing in English : process and product: a question of priorities?
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 23-30
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Throughout the educational system, and higher education is certainly no exception, the focus has all too often been on the final product and the grade awarded rather than what the student learns as part of the writing process. As a consequence, students’ ability to write tends to stagnate once the basic skills have been mastered. Based on the view that the goal of higher education must be life-long learning, this article proposes a method of teaching writing in English that enables students to produce a variety of texts, from short essays, to doctoral theses, using a concise and correct style (Giltrow, Burgoyne, Gooding & Swaatsky, 2005). The method, known as process writing, focuses attention on the different elements of a text, their mutual relations, and the language and style in which these should be expressed. Process writing can be usefully combined with peer reviewing. Both methods are interactive: the teacher stimulates students "in performing and reflecting on learning activities, which lead them towards independent thinking and writing" (Riljaarsdam, Couzijn & van den Berg, 1996, pp. ix-xviii) by dividing the writing task into identifiable stages (process writing) and critiquing other students’ writing (peer reviewing). Process writing and peer reviewing take account of all capacities. More importantly, they facilitate students’ ability to analyse their own and others’ work.
|
|
| 23. |
- Mattisson, Jane
(författare)
-
Academic writing in English : process and product: a question of priorities?
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 23-30
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Throughout the educational system, and higher education is certainly no exception, the focus has all too often been on the final product and the grade awarded rather than what the student learns as part of the writing process. As a consequence, students’ ability to write tends to stagnate once the basic skills have been mastered. Based on the view that the goal of higher education must be life-long learning, this article proposes a method of teaching writing in English that enables students to produce a variety of texts, from short essays, to doctoral theses, using a concise and correct style (Giltrow, Burgoyne, Gooding & Swaatsky, 2005). The method, known as process writing, focuses attention on the different elements of a text, their mutual relations, and the language and style in which these should be expressed. Process writing can be usefully combined with peer reviewing. Both methods are interactive: the teacher stimulates students "in performing and reflecting on learning activities, which lead them towards independent thinking and writing" (Riljaarsdam, Couzijn & van den Berg, 1996, pp. ix-xviii) by dividing the writing task into identifiable stages (process writing) and critiquing other students’ writing (peer reviewing). Process writing and peer reviewing take account of all capacities. More importantly, they facilitate students’ ability to analyse their own and others’ work.
|
|
| 24. |
- Mattisson, Jane, 1953-, et al.
(författare)
-
Boilerplate Project 2011-2012
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 43-46
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
- Mattisson, Jane, et al.
(författare)
-
Boilerplate Project 2011-2012
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 43-46
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
- Mattisson, Jane, 1953-
(författare)
-
Internationalisation : its culture, communities of practice and the importance of English in the classroom
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :2, s. 117-128
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt från en kurs i engelsk kommunikation diskuterar Jane Mattisson hur mötet med och mellan internationella studenter leder till olika synergieffekter ifråga om lärande, undervisning och kunskapande gruppers praxis. Utifrån tesen att om människor får förståelse för olika sätt att betrakta fenomen i världen på, leder till att människor med olika kulturella bakgrunder kommer att få lättare att förstå varandra. Det kan fungera som en kraft som verkar för förståelse mellan grupper och människor. Om människor får möjligheten att möta varandra på lika villkor, så kommer de hellre att samarbeta än att motarbeta varandra och det är väl något som den nobelpristagaren i ekonomi Elinor Ostrom skulle hållit med om. Kultur, internationalisering och gruppers handlingspraktik påverkar och påverkas av möten, där engelska som ett världsspråk blir bryggan för förståelse.
|
|
| 27. |
- Mattisson, Jane
(författare)
-
Internationalisation : its culture, communities of practice and the importance of English in the classroom
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 117-128
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt från en kurs i engelsk kommunikation diskuterar Jane Mattisson hur mötet med och mellan internationella studenter leder till olika synergieffekter ifråga om lärande, undervisning och kunskapande gruppers praxis. Utifrån tesen att om människor får förståelse för olika sätt att betrakta fenomen i världen på, leder till att människor med olika kulturella bakgrunder kommer att få lättare att förstå varandra. Det kan fungera som en kraft som verkar för förståelse mellan grupper och människor. Om människor får möjligheten att möta varandra på lika villkor, så kommer de hellre att samarbeta än att motarbeta varandra och det är väl något som den nobelpristagaren i ekonomi Elinor Ostrom skulle hållit med om. Kultur, internationalisering och gruppers handlingspraktik påverkar och påverkas av möten, där engelska som ett världsspråk blir bryggan för förståelse.
|
|
| 28. |
- Mattisson, Jane, 1953-, et al.
(författare)
-
The boilerplate : a new look at a familiar device: writing in English for "digital natives" and "digital immigrants"
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 31-41
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Writing is one of the key means of demonstrating one’s knowledge in academe. Increasingly, students and teachers are required to present their research findings in English. The strict conventions pertaining to academic English are not always readily identifiable, neither are they easy to master for English-as-a-Second-Language users. As a template containing guidelines, suggestions, and solutions, the boilerplate (a term used in the publishing industry to denote a template with static elements) acts as an aid to students and teachers writing papers, reports, essays and theses in English. Unlike the system already available in Microsoft Word,1 the boilerplate is tailored to suit specific subjects and types of document. It can be updated on a regular basis, is user-friendly and inexpensive to produce. The present article discusses the potential of the boilerplate for so-called "digital natives" and "digital immigrants". We consider how it enables students to master threshold concepts in academic writing, thereby laying the ground for life-long learning. In the second half of the article, selected features of the boilerplate are discussed in relation to their potential to solve problems for students writing in English and save precious correction time for teachers and tutors. We also consider user-friendliness and how digital immigrants and digital natives work with computer programs.
|
|
| 29. |
- Mattisson, Jane, et al.
(författare)
-
The boilerplate : a new look at a familiar device: writing in English for "digital natives" and "digital immigrants"
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 31-41
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Writing is one of the key means of demonstrating one’s knowledge in academe. Increasingly, students and teachers are required to present their research findings in English. The strict conventions pertaining to academic English are not always readily identifiable, neither are they easy to master for English-as-a-Second-Language users. As a template containing guidelines, suggestions, and solutions, the boilerplate (a term used in the publishing industry to denote a template with static elements) acts as an aid to students and teachers writing papers, reports, essays and theses in English. Unlike the system already available in Microsoft Word,1 the boilerplate is tailored to suit specific subjects and types of document. It can be updated on a regular basis, is user-friendly and inexpensive to produce. The present article discusses the potential of the boilerplate for so-called "digital natives" and "digital immigrants". We consider how it enables students to master threshold concepts in academic writing, thereby laying the ground for life-long learning. In the second half of the article, selected features of the boilerplate are discussed in relation to their potential to solve problems for students writing in English and save precious correction time for teachers and tutors. We also consider user-friendliness and how digital immigrants and digital natives work with computer programs.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Nilsson, Lars-Erik, 1949-
(författare)
-
Till försvar av det transcendentala handledningsvåldet : en diskussion kring relationen mellan handledare och doktorand i forskarutbildningar
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :2, s. 93-108
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här tar Lars-Erik Nilsson vid med vad han kallar ett Försvar för det transcendentala handledningsvåldet. Han menar, med utgångspunkt från kanske främst Biesta, att det alltid förekommer ett våld i en pedagogisk lärandesituation, då utbildning går ut på att skapa individuella subjekt. Vidare framhåller han ur ett positioneringsperspektiv att vi som individer alltid befinner oss i situationer där vårt handlande sätter ramar både för oss själva, men även för andra i situationen, vilket i sin tur innebär att våldet mellan olika individer finns där även om det mer sällan är tydligt aggressivt. Den diskretion som den handledande har och måste utöva, behöver en tillit från den handledde för att få någon nämnvärd effekt, trots att handledaren inte i någon starkare mening vet något om vad som kommer att bli resultatet av handledningsverksamheten. Det finns alltså alltid ett mått av okunskap eller risktagande i den process man ingår i.
|
|
| 33. |
- Nilsson, Lars-Erik
(författare)
-
Till försvar av det transcendentala handledningsvåldet : en diskussion kring relationen mellan handledare och doktorand i forskarutbildningar
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 93-108
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här tar Lars-Erik Nilsson vid med vad han kallar ett Försvar för det transcendentala handledningsvåldet. Han menar, med utgångspunkt från kanske främst Biesta, att det alltid förekommer ett våld i en pedagogisk lärandesituation, då utbildning går ut på att skapa individuella subjekt. Vidare framhåller han ur ett positioneringsperspektiv att vi som individer alltid befinner oss i situationer där vårt handlande sätter ramar både för oss själva, men även för andra i situationen, vilket i sin tur innebär att våldet mellan olika individer finns där även om det mer sällan är tydligt aggressivt. Den diskretion som den handledande har och måste utöva, behöver en tillit från den handledde för att få någon nämnvärd effekt, trots att handledaren inte i någon starkare mening vet något om vad som kommer att bli resultatet av handledningsverksamheten. Det finns alltså alltid ett mått av okunskap eller risktagande i den process man ingår i.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Rehnstam-Holm, Ann-Sofi, 1959-
(författare)
-
Att handleda akademiskt skrivarbete : intervjuer av handledare inom naturvetenskap och naturvetenskaplig didaktik
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 9-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är viktigt att kunna skriva på ett tydligt och övertygande sätt för att lyckas som forskare, en sanning som även gäller inom icke humanistiska discipliner som naturvetenskap och naturvetenskaplig didaktik. Som handledare måste man med andra ord kunna handleda sina forskarstudenter i skrivandets konst. Trots detta förekommer det i stort sett ingen utbildning i hur man handledare forskarstudenter i skrivarbetet. I denna undersökning har jag intervjuat fyra naturvetenskapliga handledare och fyra handledare inom naturvetenskaplig didaktik. Syftet var att försöka få en bild av hur handledare hanterar de språkliga problem som deras forskarstudenter haft och se om det fanns någon skillnad i hur handledning går till inom de två disciplinerna. Generellt visar resultatet av studien att problem med skrivprocessen är mycket likartad hos de två handledargrupperna, även om de till vissa delar arbetar olika. Slutsatsen från intervjuerna är att det är tveksamt om man kan säga att en forskarstuderande har uppnått högskoleförordningens mål, eftersom många gånger handledaren står för en stor andel av texterna. Slutligen ges förslag till värderingskriterier som kan användas av enskilda handledare vid handledning av forskarstuderande i akademiskt skrivarbete.
|
|
| 37. |
- Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
(författare)
-
Att handleda akademiskt skrivarbete : intervjuer av handledare inom naturvetenskap och naturvetenskaplig didaktik
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 9-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är viktigt att kunna skriva på ett tydligt och övertygande sätt för att lyckas som forskare, en sanning som även gäller inom icke humanistiska discipliner som naturvetenskap och naturvetenskaplig didaktik. Som handledare måste man med andra ord kunna handleda sina forskarstudenter i skrivandets konst. Trots detta förekommer det i stort sett ingen utbildning i hur man handledare forskarstudenter i skrivarbetet. I denna undersökning har jag intervjuat fyra naturvetenskapliga handledare och fyra handledare inom naturvetenskaplig didaktik. Syftet var att försöka få en bild av hur handledare hanterar de språkliga problem som deras forskarstudenter haft och se om det fanns någon skillnad i hur handledning går till inom de två disciplinerna. Generellt visar resultatet av studien att problem med skrivprocessen är mycket likartad hos de två handledargrupperna, även om de till vissa delar arbetar olika. Slutsatsen från intervjuerna är att det är tveksamt om man kan säga att en forskarstuderande har uppnått högskoleförordningens mål, eftersom många gånger handledaren står för en stor andel av texterna. Slutligen ges förslag till värderingskriterier som kan användas av enskilda handledare vid handledning av forskarstuderande i akademiskt skrivarbete.
|
|
| 38. |
- Schamp-Bjerede, Teri, 1966-
(författare)
-
What Clippy and Tux can teach us : incorporating affective aspects into pedagogy
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - 2000-9216. ; :1, s. 47-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Human-Computer Interaction (HCI) is an umbrella domain for many areas of study. This paper will look at those topics of HCI known as affective aspects. Affective aspects investigate emotional responses that the user communicates, both verbally and physically, when working with a computer including before and after the work is done. This paper examines the question of improving pedagogy and curriculum, if teachers are more aware of some HCI affective aspects. Clarified and discussed are three areas of affective aspects known as affordances, constraints, and anthropomorp- hisms. Posited is the need to aim for positive emotions as a learning task goal, as well as increasing positive backwash when working with computers and computer pro- grams, as opposed to any engagement resulting in negative ones. Another aspect con- sidered is how and why a user will give underlying human properties to objects, in this case the technology used. Finally, a reflection is given on how consideration of affective aspects can help teachers imbue technological pedagogy when creating a curriculum for a more positive student experience.
|
|
| 39. |
- Schamp-Bjerede, Teri
(författare)
-
What Clippy and Tux can teach us : incorporating affective aspects into pedagogy
- 2012
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 47-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Human-Computer Interaction (HCI) is an umbrella domain for many areas of study. This paper will look at those topics of HCI known as affective aspects. Affective aspects investigate emotional responses that the user communicates, both verbally and physically, when working with a computer including before and after the work is done. This paper examines the question of improving pedagogy and curriculum, if teachers are more aware of some HCI affective aspects. Clarified and discussed are three areas of affective aspects known as affordances, constraints, and anthropomorp- hisms. Posited is the need to aim for positive emotions as a learning task goal, as well as increasing positive backwash when working with computers and computer pro- grams, as opposed to any engagement resulting in negative ones. Another aspect con- sidered is how and why a user will give underlying human properties to objects, in this case the technology used. Finally, a reflection is given on how consideration of affective aspects can help teachers imbue technological pedagogy when creating a curriculum for a more positive student experience.
|
|
