| 1. |
- Ahlqvist, Kerstin, et al.
(författare)
-
Verksamhetsförlagd kompetensutveckling
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:2, s. 43-54
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delaktighet och engagemang är centrala begrepp som vi på Högskolan Kristianstad (HKR) delar med Kristianstad kommun för att marknadsföra staden. Kan verksamhetsförlagd kompetensutveckling (VFK) bli det som förenar oss i en samverkan för att utveckla våra utbildningar och få engagerade lärare och studenter?
|
|
| 2. |
- Argento, Daniela, et al.
(författare)
-
Transformative competencies for a sustainable future : Work Integrated Learning (WIL) at a master’s programme in business administration
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:2, s. 12-34
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is to explore how Work Integrated Learning (WIL) as pedagogical approach advances students’ life-long learning for a sustainable future. It addresses the research question: How can WIL enhance students’ transformative competencies for sustainability? The empirical focus lies on the development of a sustainabilityoriented WIL at the master’s programme in Business Administration at Kristianstad University. Based on the results, this paper suggests a sustainability-oriented WIL model showing how sustainable development can be embraced in higher education while fostering transformative competencies that have both direct and indirect beneficial impacts.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Braw, Fredrika, et al.
(författare)
-
Att integrera studenter från olika lärosäten i innovationssprinten Imagine skapar nya möjligheter till aktivt lärande
- 2022
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2022:2, s. 22-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Imagine är en pedagogisk modell som syftar till att stärka ett aktivt och innovativt lärande, och har sin teoretiska utgångspunkt i bland annat Mathisen & Bronniks (2009) tankar om att studenter som utmanas och får kreera tillsammans stärker sina generiska färdigheter samt får ökad tilltro till sin självförmåga. Modellen har använts på Högskolan Kristianstad sedan 2017. Studenter som har deltagit vid ett Imagine uttrycker det som att det varit utmanande, lärorikt, tufft, roligt och innovativt.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Dahl, Christoffer
(författare)
-
Vad är kritiskt tänkande i högre utbildning? : En reflektion med fokus på lärarutbildningen
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:1, s. 84-94
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kritiskt tänkande är en kompetens som i stor utsträckning förknippas med högre utbildning. Om vi riktar blicken mot lärarutbildningen och mitt eget ämne svenska konstaterar jag att ordet ”kritiskt” förekommer i flertalet av våra kursplaner, till exempel ska studenten efter genomgången kurs ”kunna reflektera kritiskt kring språkförhållanden i Norden ur ett historiskt, intersektionellt och ämnesdidaktiskt perspektiv” (Högskolan Kristianstad, 2022). Men vad som avses med att ”reflektera kritiskt” är på intet sätt alltid självklart. Emellertid tycks detta vara ett generellt problem inom högre utbildning. Enligt flertalet forskare är det ofta otydligt och bitvis motsägelsefullt hur kritiskt tänkande definieras, bearbetas och fördjupas i undervisning (Bexell & Kalm, 2017; Moore, 2013; Berglund, 2022). Universitetskanslersämbetet menar exempelvis att lärarstudenterna inte ges tillräckliga möjligheter att utveckla sin kritiska förmåga (Utbildningsdepartementet, 2021). Min uppfattning är att vi som arbetar i lärarutbildningen behöver diskutera begreppet kritiskt tänkande och arbeta mer explicit och systematiskt med definitioner, metoder och bedömning i hela utbildningen, exempelvis genom konstruktiv länkning (Elmgren & Henriksson, 2015) mellan mål, undervisning och examination. Mot denna bakgrund är syftet i föreliggande kunskapsöversikt att reflektera kring forskning om kritiskt förhållningssätt i högre utbildning med ett särskilt fokus på lärarutbildningen. Mina frågeställningar är följande: • Vilka likheter/olikheter kan urskiljas i hur kritiskt tänkande inom högre utbildning definieras och hur kan dessa förstås? • Hur tillämpas kritiskt tänkande, till exempel med avseende på konstruktiv länkning, i högre utbildning och vilka didaktiska implikationer kan identifieras?
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Ehn Börjesson, Stina-Mina, et al.
(författare)
-
Arbetslivsanknuten examination för att stärka studenternas First Year Experience – tre exempel
- 2022
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2022:2, s. 7-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Högskolan Kristianstad är det en viktig målsättning att utbildningarna ska utmana och stödja studenternas utveckling som individer och professionella, med kunskaper och färdigheter som är eftertraktade på framtida arbetsmarknader (Högskolan Kristianstad, 2020). Som en följd blir samverkan med det omgivande samhället och arbetslivsanknytning centralt. Arbetslivsanknytning har inte bara möjlighet att skapa samhällsrelevanta utbildningar utan också lärandeeffekter genom att fungera som en brygga mellan teori och praktik och hjälpa studenten att förstå hur teori kan ha bäring på reella exempel (Berg, Fors och Willim, 2018). Genom att få syn på hur den kunskap och de färdigheter man utvecklar i utbildningen kan komma till nytta upplever studenten relevans och meningsfullhet, vilket i sin tur kan väcka motivation och engagemang (Vermount och Donche, 2017). Studier har visat att det är av stor vikt att studenter tidigt i utbildningen känner motivation, engagemang och tillhörighet, där First Year Experience (FYE) har introducerats som ett begrepp (Landgren, 2016). Detta kan skapas på flera olika sätt, bland annat genom att tydligt visa på utbildningens framtida relevans. Detta Best Practice ger exempel på hur man tidigt i utbildningen kan låta studenterna lära känna sitt utbildningsområde och skapa en förståelse för programmet och det efterföljande arbetslivet, i syfte att skapa motivation och engagemang samt bidra till lärande.
|
|
| 15. |
- Einarson, Daniel
(författare)
-
Introduktion till temat arbetsintegrerat lärande
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 7-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågor om praktiknära lärande har sedan 2012 varit en del av Högskolan Kristianstads (HKR) profil, främst genom begreppet Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (HKR, 2020). Verksamhetsförlagd utbildning är en inlärningsmetod som förbereder studenterna för ett framtida yrke genom verkliga arbetsaktiviteter. Metoden ökar därigenom studenternas anställningsbarhet, samtidigt som arbetsgivare kan ges förtroende för att framtida medarbetare har erfarenhet av verkligt arbete. Här profilerar HKR, (HKR, 2023) sig som unikt bland svenska universitet och högskolor genom att erbjuda VFU för studenter på alla grundutbildningar.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Faraon, Montathar, et al.
(författare)
-
Design av AI-drivna praktiker för högre utbildning
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2024:1, s. 11-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar hur man skulle kunna utforma en design för AI-praktiker i högre utbildning. En utgångspunkt är att lärare vid högskolorna har haft tillgång till hjälpmedel för att identifiera textöverlappning men idag inte har motsvarande tillgång till tjänster som identifierar AI-genererade texter. Författarna ger exempel på sådana tjänster som finns eller är under utveckling och antar att de snart kommer att vara lika accepterade och använda som textjämförelsetjänster. Texten ställer bland annat frågan om användningen av AI kan leda till att studenternas fokus förskjuts från lärande till teknikanvändning och diskuterar även vem som bör ansvara för utformningen av högre utbildning. Är det de stora företagen som utvecklar AI-tjänster eller vi som arbetar inom högre undervisning? I slutet av artikeln diskuterar författarna möjligheten att utveckla Blooms taxonomi till en digital taxonomi. Syftet är att tydliggöra hur olika verktyg kan användas på olika nivåer, vilket kan vara ett sätt att skapa och utformaAI-drivna metoder och strategier.
|
|
| 24. |
- Finné Persson, Lisa
(författare)
-
Jag förstår inte dina kommentarer : en pilotstudie om kombinerad respons
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:1, s. 58-67
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av utmaningarna vid handledning och bedömning av texter, är att förmå underkända studenter (utifrån given respons), att förstå vad som ska utvecklas eller ändras för att uppnå ett godkänt betyg och vad som förväntas att de ska ha processat och utvecklat i sitt skrivande till nästkommande inlämningstillfälle. Erfarenhet av undervisning i både svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och Komvux, har stärkt min övertygelse om muntlig respons som ett nödvändigt komplement till den skriftliga responsen för att optimera progression i skrivprocessen. I synnerhet berörs studenter med språksvårigheter och bristande svenskkunskaper, men också elever som tycker att det är svårt att uttrycka sig i text på ett strukturerat och för läsaren, lättförståeligt sätt. De elever som erhöll kompletterande muntliga samtal om sina skriftliga uppgifter, hade sällan svårigheter att förstå innebörden av den skriftliga respons som gavs och resultatet blev mer sällan upprepade felaktigheter av liknande slag eller att ingen skrivutveckling uppstod över huvud taget. En bidragande faktor kan tänkas vara den verbala (och icke-verbala) respons läraren ger i den interaktion som sker mellan denne och eleven. I interaktion måste båda parter ta ansvar för kommunikationen och ha viljan att förstå och göra sig förstådd. Att parterna svarar an på varandra, är en del av ett mellanmänskligt skeende och en förutsättning för att uppnå samförstånd.
|
|
| 25. |
- Fridberg, Marie
(författare)
-
Förskollärarstudenters examensarbete som utgångspunkt för samverkan om naturvetenskap i tematisk undervisning i förskolan
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:1, s. 38-57
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som handledare och bedömande lärare på förskollärarprogrammets termin sju, där studenterna skriver sitt examensarbete, reflekterade jag under många år över att knappt några studenter valde att skriva sin uppsats om innehållsområdet naturvetenskap. Att jag funderade över detta hängde ihop med att jag själv undervisar om naturvetenskap på förskollärarprogrammet och att så få ville skriva om innehållområdet var enligt mig anmärkningsvärt av två anledningar. Den första gäller att naturvetenskap är ett innehållsområde som successivt förstärkts i läroplanen för förskolan (Skolverket 1998/2010; 2018). Den andra handlar om att naturvetenskapsundervisningen i förskollärarprogrammet fått fina omdömen i kursutvärderingarna genom åren. Vad var det då som gjorde att detta inte återspeglades i valet av uppsatsinnehåll i termin sju?
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Garmy, Pernilla, et al.
(författare)
-
God sömn främjar framgångsrika studier
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:1, s. 77-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att börja studera vid en högskola/universitet kan innebära stora förändringar i livet, vilket ofta påverkar studenternas sömnmönster. Att flytta hemifrån för första gången tvingar studenten att manövrera över det egna livet. Det ställer höga krav på studenterna, som själva blir ansvariga för att planera sin tid för lärande, nya sociala relationer och andra aktiviteter med koppling till utbildning. Därtill är många av de för första gången ansvariga för sin egen ekonomi. Detta är faktorer som i sin tur kan påverka och störa sömnvanor och förändra sömntiden hos studenterna. Studier visar att en stor del högskolestudenter rapporterar otillräcklig sömn, vilket i sin tur påverkade deras vakenhet under nästkommande dag.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Häggblom, Pia
(författare)
-
UDL som kompass för studentcentrerat lärande
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 75-88
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
- Källström, Lisa
(författare)
-
Introduktion till temanumret
- 2022
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2022:2, s. 5-6
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Landgren, Johan
(författare)
-
Överlämning, samsyn och transparens: kollegial utveckling av studenters akademiska litteraciteter
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:1, s. 8-26
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel undersöks två aspekter av kollegial utveckling. För det första i vilken utsträckning en seminarieserie i fyra delar har gett förutsättningar för kollegial utveckling gällande studenters akademiska litteraciteter inom ämnesområdet Mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. För det andra i vilken utsträckning den använda undervisningsmodellen är överförbar till andra kontexter. Seminarieserien genomfördes februari – augusti 2022 och leddes av två pedagogiska utvecklare. Artikelns material utgörs av insamlade reflektionstexter, arbetsmaterial och enkätsvar, vilket analyseras med utgångspunkt i Stefani och Baumes modell ”Ten levels of evaluation” (2016). Resultatet ger belägg för att undervisningsmodellen fungerat väl och att den har potential att fungera också i andra sammanhang. Detta visas dels genom det arbete som gjorts under seminarieserien, vilket bland annat lett till tre intressanta och praktiskt genomförbara utvecklingsinsatser, dels genom den utvärdering deltagarna gjort, därde uttrycker att seminarieserien gett dem såväl ökad samsyn kring lämpliga arbetssätt som praktiska verktyg för fortsatt kollegialt arbete.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Melén, Maria, et al.
(författare)
-
Hur odlar vi det högskolepedagogiska utvecklingslandskapet vidare?
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:2, s. 72-76
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren har Sveriges universitets-och högskoleförbund (SUHF) publicerat ”Rekommendationer för högskolepedagogisk utveckling” (2023). Dessa rekommendationer, med målet att främja ett lokalt systematiskt arbete med högskolepedagogisk utveckling, manar till såväl eftertanke som framåtperspektiv. Var befinner sig det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet vid HKR i relation till rekommendationerna? Vem leder och ansvarar för detta arbete? I egenskap av Högskolepedagogiska utvecklare vid avdelningen för bibliotek och högskolepedagogik (BHP) passar vi på att, utifrån vår horisont, identifiera utvecklingsbehov och argumentera för möjliga vägar framåt. I detta debattinlägg vill vi framför allt lyfta rekommendationerna i relation till det indirekta pedagogiska ledarskapets betydelse för lärares förutsättningar att utvecklas och genomföra adekvat undervisning som bidrar till att studenten når examensmålen. Med indirekt avses här den styrning och ledning som skapar förutsättningarna för god undervisning.
|
|
| 43. |
- Melén, Maria
(författare)
-
Introduktion till temanumret
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 44. |
- Nygren, Åse, et al.
(författare)
-
Om pedagogiskt kvalitetsarbete i högre utbildning – vägen framåt
- 2022
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 55-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur kan vi skapa ett systematiskt, långsiktigt och hållbart pedagogiskt utvecklingsarbete för studenters lärande och för en högre utbildning som håller hög kvalitet? Denna fråga ställde sig UKÄ när myndigheten i augusti 2018 fick i uppdrag att göra en uppföljning av pedagogiskt utvecklingsarbete vid svenska lärosäten. När regeringsuppdraget redovisades i december 2019 pekade UKÄ på vikten av att skapa ett varaktigt kretslopp för det pedagogiska utvecklingsarbetet. UKÄ menar att lärosätena bör betrakta utvecklingsarbetet som en viktig del av kvalitetsarbetet och en gemensam fråga för högskolans personal och studenter. För att få ut maximal effekt av det lokala utvecklingsarbetet menar UKÄ att vi i första hand behöver skapa en nationell strategi för det pedagogiska utvecklingsarbetet för att på bästa sätt planera, samordna och systematisera ett kontinuerligt informations- och erfarenhetsutbyte. Men hur ska vi i realiteten ta tillvara på det spännande och innovativa arbetet kring pedagogisk utveckling på enskilda lärosäten? I detta paper lyfter författarna fram fyra aspekter som de menar att ett pedagogiskt utvecklingsarbete är beroende utav för att få långsiktig och hållbar effekt: kultur, tillit, delaktighet och systematik.
|
|
| 45. |
- Persson, Christel
(författare)
-
Utveckling av ett verksamhetsövergripande handledarkollegium i högre utbildning : kollegialt erfarenhetsutbyte över ämnesdiscipliner
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2024:1, s. 20-30
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att handleda studenter i kursuppgifter på grundnivå i ett utbildningsprograms inledande kurser och vidare till uppsatsplaner och examensarbeten har visat sig vara komplicerat. Lärare från olika fakulteter och ämnesdiscipliner har signalerat ett behov av ett övergripande forum vid lärosätet där kollegor skulle kunna mötas för erfarenhetsutbyte gällande undervisning kopplad till handledaruppdraget och handledarrollen. Därför genomfördes under 2020 en kartläggning bland lärarna, både adjunkter och disputerade, gällande förekomsten av handledning i kursuppgifter på grundnivå såväl som handledning av magister-och mastersuppsatser samt projekt på forskarutbildningsnivå vid lärosätet (Persson, 2020). Syftet med informationsinsamlingen var att få kunskap om vilken handledning som genomförs vid lärosätet och vilket pedagogiskt stöd som kollegorna uttrycker att de är i behov av för att bättre kunna hantera handledningssituationen och utvecklas i handledarrollen.
|
|
| 46. |
- Pilthammar, Johan, et al.
(författare)
-
Surpassing Threshold Concepts within Engineering Mechanics Interactive Computer Aided Learning (CAL) to support the learning process
- 2022
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Högskolan i Kristianstad. - 2000-9216. ; :2, s. 77-98
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper is based on a scientific literature review and interviews with teachers and researchers active in the area of Engineering Mechanics in Swedish higher education. The paper aims to identify and highlight troublesome knowledge and threshold concepts within the field of Engineering Mechanics. Moreover, the ambition is to present ideas of how to overcome these identified threshold concepts. Recent scientific research acknowledges many benefits of introducingdigital and interactive tools, denominated Computer Aided Learning (CAL), at an early stage. Digital and interactive tools can help engineering students overcome threshold concepts. A selection of these digital tools is discussed in this paper. The study concludes that elearning is an efficient way to enhance and complement the learning process. It also makes teaching material available from anywhere, at any time. Hence, students can individually adjust their learning pace. The interviews with teachers contributed to a clearer view of how dig-ital tools can be utilized and transform learning in mechanical engineering.Master students in mechanical engineering are expected to create, operate, and understand advanced digital tools. However, on the B.Sc. level, the implementation of digital tools seems to be scarce. Instead, textbooks, exercises with pen and paper, and traditional teaching are the preferred tools for learning. Implementing digital and interactive computer tools already on a basic teaching level (B.Sc.) can assist students to understand complex theories and overcome threshold concepts.
|
|
| 47. |
- Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
(författare)
-
Inspelade föreläsningar – hjälper eller stjälper de?
- 2024
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :1, s. 126-128
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recension av artikeln ”A study exploring the impact of lecture capture availability and lecture capture usage on student attendance and attainment” av Edward, M. R. & Clinton M-E. 2019. Higher Education 77:403–421.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Sennersten, Charlotte, et al.
(författare)
-
Digital Data Literacy
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; 2023:1, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the name of Kristianstad University’s (HKR) profile ”The Centre for Food, Health, Retail at Kristianstad University” (FOHRK) and Higher Education Research and Development (HERD) we will here introduce the digital literary with its digital skills from a Computer Science’s lens with focus on the data literacy and its modelling to share what we are problematizing around in our daily work context with colleagues and students.
|
|
