| 1. |
- Jalali-Moghadam, Niloufar, 1981-, et al.
(författare)
-
Special Education Teachers’ Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 2, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the study is to investigate how special education teachers talk about their teaching in relation to bilingual students with dyslexia within Swedish compulsory schools. Data consist of transcripts from in-depth interviews with 15 special education teachers. According to the teacher narratives, the special education services appeared to be biased against bilingual students, as the support provided to bilingual students with dyslexia was revealed to be more or less the same as that provided to monolingual Swedish-speaking students with dyslexia. This bias is discussed in relation to the notion of difference blindness as well as in relation to practical constraints. Nevertheless, the teachers strongly advocated collaborative work with mother tongue teachers in order to facilitate dyslexia identification in bilingual students and to gain a more comprehensive picture of their language and literacy competencies, which is a desire that contrasts and contests a pedagogical monolingual master model within special education services.
|
|
| 2. |
- Persson, Tomas, Lektor, 1970-
(författare)
-
The Language of Science and Readability : Correlations between Linguistic Features in TIMSS Science Items and the Performance of Different Groups of Swedish 8th Grade Students.
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 2, s. 1-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This exploratory study examines how linguistic features of the Swedish TIMSS 2011 grade 8 science items correlate with results from different groups of students. Language use in different science subjects is analysed using four characteristic meaning dimensions of scientific language: Packing, Precision, Presentation of information and Personification within the text, along with established measures of readability and information load.For each subject, one or more of the meaning dimensions show statistically significant correlations with students’ performances with small to medium effect sizes. The results show that higher packing is positively correlated with students’ results in earth science, negatively correlated in physics, and has no significant correlations in biology or chemistry. Placing items in everyday contexts reduces the likelihood of the items being answered correctly, and skilled readers are aided by higher precision in items, while less skilled readers seem unaffected. Many meaning dimensions that influence high performers’ results do not influence those of low performers, and vice versa.The use of meaning dimensions is shown to be an enriching complementary method for analysing language use in science, as it connects the language use in items to student performance, while established measures do not.
|
|
| 3. |
- Tengberg, Michael, 1978-, et al.
(författare)
-
Samstämmighet i lärares bedömning av nationella prov i läsförståelse
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 2, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tillförlitlighet i bedömning är en avgörande komponent i varje testprogram där testtagares resultat bygger på bedömares tolkningar utifrån en bedömningsskala eller en bedömningsguide. Utförliga svar på öppna uppgifter bedöms exempelvis sällan som antingen ”rätt” eller ”fel”. Istället tillämpas skalan eller bedömningsguiden för att fastställa i vilken utsträckning svaret uppvisar den efterfrågade kompetensen. I den här artikeln redovisas resultat från en studie av bedömarreliabilitet på öppna uppgifter i det nationella provets svenska läsförståelsedel i årskurs nio.För att undersöka i vilken mån provsystemet skapar förutsättningar för god bedömarreliabilitet har sex lärare fått bedöma tre elevers lösningar av 14 öppna uppgifter, totalt 252 bedömningar. Analyserna innefattar konsensusestimat (procentuell samstämmighet och Cohens kappa) och konsistensestimat (ICC). Dessutom har kvalitativa analyser genomförts på uppgiftsnivå för att visa på aspekter i uppgiftskonstruktionen som kan ligga till grund för låg bedömarreliabilitet.Resultaten från studien visar på moderata nivåer av bedömarreliabilitet, både ifråga om kappavärden (.73) och ICC (.82), vilket motsvarar en variation mellan bedömningarna som får stora konsekvenser för elevernas slutgiltiga provresultat. I artikeln diskuterar vi resultatens implikationer för rättvis bedömning av elevers läsförmåga i Sverige. Vi för också ett resonemang om olika sätt att stärka bedömarreliabiliteten det nationella provet i läsförståelse.
|
|
