| 1. |
|
|
| 2. |
- Granfeldt, Jonas, et al.
(författare)
-
ASLA 50 år : Ett samtal om tillämpad språkvetenskap - då, nu och i framtiden
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm : Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016 - Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016. - 1100-5629. - 9789187884269 ; 26, s. 8-12
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (Association Suédoise de Linguistique Appliquée, ASLA) bildades formellt i april 1966 och firade således 50 år som förening under 2016. Jubileumet uppmärksammades på olika sätt under året. I samband med ASLA-symposiet i Uppsala den 21-22 april 2016 hölls ett panelsamtal på temat om tillämpad språkvetenskap då, nu och i framtiden. I den här texten beskrivs kort ASLA:s bildande och något av det som kom fram vid panelsamtalet 50 år senare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jansson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Vårdelever om flerspråkighet på arbetsplatsen
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm. - Uppsala : ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884269 ; , s. 45-54
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Levlin, Maria, et al.
(författare)
-
Samband mellan språklig förmåga och skriven textproduktion hos elever med svag läsförmåga
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm / Language and Norms. - : Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884269 ; , s. 62-70
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Skriven textproduktion är en utmaning för många elever med språk- och lässvårigheter. Tidigare studier har visat att språklig förmåga, arbetsminne och fonologiskt processande utgör centrala förutsättningar inte bara för automatiserade processer i skrivandet (stavning och interpunktion) utan också för skrivprocesser på en högre kognitiv nivå (textens språkliga kvalitet, textorganisation och textlängd). I den föreliggande studien undersöker vi relationen mellan språklig förmåga, fonologiskt processande, verbalt arbetsminne, läsförmåga och skriven textproduktion hos 40 elever som identifierades med svag läs- och stavningsförmåga i årskurs 2. I årskurs 3 deltog dessa elever i en logopedutredning som omfattade en bedömning av fonologiskt processande, receptiv och expressiv språklig förmåga (ordförråd, grammatik och hörförståelse av text), korttidsminne, arbetsminne, ordavkodning, läsförståelse och icke-verbal problemlösning. Utfallet i logopedutredningen undersöktes i relation till den narrativa skrivuppgiften som eleverna genomförde i de nationella proven i svenska i årskurs 3. Elevernas texter analyserades utifrån ett flertal mått på textproduktion på olika nivåer: transkriptionsnivå (stavning och interpunktion), lexikal nivå (lexikal variation och densitet), meningsnivå (syntaktisk komplexitet, morfologiska och syntaktiska avvikelser) och textnivå (textlängd). Utifrån modellen ”Simple View of Writing” och resultat från tidigare forskning formulerades följande hypoteser: (1) receptiv och expressiv språklig förmåga, verbalt arbetsminne, avkodning och läsförmåga relaterar till textproduktion på ord- och meningsnivå och till mått på textnivå, och (2) fonologisk processande, avkodning och verbalt arbetsminne relaterar till stavning på transkriptionsnivån. Pearsons produktmomentkorrelation användes för att analysera relationen mellan språklig förmåga, fonologiskt processande, verbalt arbetsminne, läsförmåga och skriven textproduktion. Resultaten presenteras och diskuteras utifrån både metodologiska och teoretiska aspekter.
|
|
| 8. |
- Lindqvist, Christina, 1975, et al.
(författare)
-
Vad är ett andraspråk, egentligen?
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21–22 april 2016, s. 71-77. (ASLA:s skriftserie nr 26.) Uppsala 2017.. - 1100-5629. - 9789187884269
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Palmér, Anne, 1961-, et al.
(författare)
-
Givna normer och egna : lärares matrisanvändning i bedömningssamtal om ett nationellt prov i muntlig framställning
- 2017
-
Ingår i: <em><em>Rapport från Aslas symposium Uppsala universitet 21-22 april 2016</em> </em>. - Uppsala. - 9789187884269 ; , s. 87-96
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Givna normer och egna – lärares samtal vid bedömning av ett nationellt prov i muntlig framställningI gymnasieskolans kurser Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 innebär provet i muntlig framställning att eleven ska planera och hålla ett muntligt anförande inför en grupp. Inför bedömningen arbetar läraren med en bedömningsmatris, där det som i vår studie ses som provets givna normer är sammanfattade. Ett antagande är att bedömningsmatrisen med tillhörande kommentarer och bedömda elevprestationer ska bidra till att en tolkningsgemenskap (Berge 2005:103 ff) ska utvecklas bland Sveriges lärare om vad som utgör kvalitet i elevprestationer. Att oenighet inom en tolkningsgemenskap kan vara både fruktbar och utvecklande hävdar bland andra Matre & Solheim (2015:224) i en artikel om lärarsamtal om elevers skrivna texter.En pågående undersökning om bedömningen av detta prov omfattar 65 elevers anföranden på 6 gymnasieskolor. Anförandena är filmade och samtliga har bedömts av tre oberoende bedömare. Efter den individuella bedömningen har bedömarna samlats för ett samtal, då bedömningarna jämförs och diskuteras. Samtalen är ljudinspelade och utgör material i den delstudie som vi här presenterar.Studiens syfte är att undersöka hur de tre bedömarna i samtalen förhåller sig till provets givna normer i bedömningsmatrisen. I vilken mån verkar de eniga om hur normerna ska uppfattas och tillämpas, och i vilken mån är de oeniga om detta? Utmanas provets normer genom att bedömarna ger uttryck för egna normer om kvalitet i och bedömning av muntlig framställning? Med studien vill vi bidra med kunskap om hur givna normer om kvalitet i muntlig framställning kan uppfattas, användas och utmanas av lärare i skolan. Litteratur Berge, Kjell Lars, 2005: Studie 3. Skriveprøvenes pålitelighet. I: Ungdomers skrivekompetanse, Bind 1, Norsksensuren som kvalitetsutvurdering, red. av Kjell Lars Berge, Lars Siegfred Evensen, Frøydis Hertzberg, Wenche Vagle. Oslo: Universitetsforlaget. S. 101–113.Matre, Synnøve & Solheim, Randi, 2015: Laerarsamtalar om elevtekstar – mot eit felles fagspråk om skrivingo g vurdering. I: Alle tiders norskdidaktiker. Festskrift til Frøydis Hertzberg på 70-årsdagen, red. av Rita Hvistendahl & Astrid Roe. Oslo: Novus forlag. S. 219–243.
|
|
| 11. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(författare)
-
Franskans "etymologiska" stavning i språkdiskussioner på nätet
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016 (ASLA:s skriftserie nr 26). Red. S. Bendegard, U. Melander Marttala & M. Westman. - Uppsala : ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 1100-5629. - 9789187884269
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Tykesson, Ingela, 1953-, et al.
(författare)
-
Samma arbete, nytt språk : byte av arbetsspråk för läkare med utländsk bakgrund
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm. - Uppsala : ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884269 ; , s. 139-146
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- De flesta svenska landsting rekryterar aktivt läkare, framför allt specialister, i andra länder. Hela 58 procent av de läkare som fick sin svenska läkarlegitimation 2014 var utbildade i ett annat land. Vårt forskningsprojekt berör läkare som rekryterats från Öst-och Sydeuropa och som får intensivutbildning i svenska i Polen, innan de börjar sina anställningar i Sverige. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur en yrkesrelaterad språkutbildning som äger rum utanför målspråksmiljön förbereder deltagarna för mötet med svenskt arbetsliv. Inledningsvis har vi undersökt utbildningen på plats i Polen vid tre tillfällen för att få svar på frågor som hur språkutbildningen förbereder för arbetet på ett nytt arbetsspråk och vilka kommunikativa färdigheter som tränas. Senare, efter att läkarna påbörjat sina anställningar i Sverige, kommer vi att undersöka hur väl förberedda de är inför de kommunikativa utmaningar de ställs inför i mötet med den svenska sjukvården. I denna delstudie fokuserar vi på läkarnas förväntningar om sitt arbetsliv i Sverige och deras föreställningar om vad bytet av arbetsspråk kan innebära. Vi intresserar oss för hur deras tidigare erfarenheter från arbete som läkare kan överföras till den nya kontexten och hur deras erfarenheter kan tillämpas på ett nytt språk. Materialet består av intervjuer och fokusgruppssamtal som genomförts med läkarna i slutet av deras språkutbildning, där de utbyter tankar om läkarens samtalskompetens (interaktionskompetens) och hur sådan utvecklas. Visst material från intervjuer med läkare som hunnit påbörja sitt arbete i Sverige ingår också.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Zetterholm, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Elevtexter på flerspråkiga elevers olika språk
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm : Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21–22 april 2016. - Uppsala : Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA. - 9789187884269 ; , s. 178-186
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I artikeln presenteras en fallstudie av några flerspråkiga elevers naturvetenskapliga skrivande och deras texters funktioner. Texterna är skrivna på svenska och på elevernas förstaspråk. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse elever, föräldrar och lärare framhåller i fråga om att eleverna får använda sin flerspråkighet i arbetet med några skoltexter. Vi fokuserar på tre elever med albanska som det gemensamma språket med föräldrarna och svenska som sitt skolspråk och det som ofta används vid aktiviteter utanför skolan. Studien pågår i en flerspråkig klass, årskurs 1–3, där svenska språket är normen. Skolan ligger i ett mångkulturellt område. Undervisningen sker på svenska och alla talar företrädesvis svenska i klassrummet. Två elevers texter har analyserats och deras svenska text har översatts till albanska. Eleverna har alltså texter på de två språk de använder mest och visar på så sätt sin flerspråkighet i en naturvetenskaplig text. Detta överensstämmer med teorin om translanguaging (Lewis, Jones & Baker 2012) där flerspråkigheten ska synliggöras och elevernas förstaspråk ska få ett egenvärde även i undervisningen. I studien tillämpas också diskursteorier (Fairclough 2001), genom att vi analyserar texterna och relaterar till den förståelse som lärare, elever och föräldrar ger uttryck för i intervjuer. Resultaten diskuteras utifrån språkliga, kunskapsmässiga och sociala funktioner.
|
|
| 19. |
- Zetterholm, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Elevtexter på flerspråkiga elevers olika språk
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm. - Uppsala : ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884269 ; , s. 178-186
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I de allra flesta svenska klassrum finns idag elever med olika språk utöver det svenska språket. Forskning (t.ex. Gibbons 2016) visar att det är värdefullt för såväl språk-som kunskapsutvecklingen att eleverna får möjlighet att använda alla sina språkkunskaper i skolan, det som kan kopplas till begreppettranslanguaging (García & Wei 2014). I en longitudinell studie har vi följt några elever från årskurs 1 till 3 på en skola som ligger i ett mångkulturellt område där svenska bara är ett av många språk som talas. I skolan är dock svenska det gemensamma språket.
|
|
| 20. |
|
|
