| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 2. |
- Dannewitz, Johan, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag för hållbar förvaltning av svenska laxbestånd
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska under 2023 revidera den nationella förvaltningsstrategi för landets lax- och öringbestånd som ursprungligen togs fram 2015 inom ramen för ett regeringsuppdrag (HaV 2015). I strategin från 2015 inkluderades endast havsvandrande lax och öring i svenska vattendrag upp till första vandringshindret. I den reviderade versionen ska även lax i Vänern ingå, samt öring i samtliga inlandsvatten. HaV har inför revideringen av förvaltningsstrategin beställt två separata kunskapsunderlag från SLU Aqua - ett som behandlar landets laxbestånd och ett med fokus på öring. I detta underlag beskrivs kunskapsläget för landets laxbestånd, som kan delas in i tre geografiska grupper – lax i Östersjön, lax på svenska västkusten och lax i Vänern. Nedan benämns dessa grupper som östersjölax, atlantlax respektive vänerlax. Sammanställningen fokuserar i första hand på hur kunskapsläget och situationen för svenska laxbestånd förändrats sedan den förra förvaltningsstrategin presenterades 2015. I avsnitt 2 beskrivs olika typer av förvaltningsmål, från produktionsmål till mer bevarandeinriktade mål. Avsnitt 3 innehåller resultat från de senaste analyserna av beståndens status och utveckling. Avsnitt 4 sammanfattar dagens laxförvaltning på internationell och nationell nivå. Avsnitt 5 fokuserar på nyvunnen biologisk kunskap av relevans för vidareutveckling av en bestånds- och ekosystembaserad förvaltning, medan tänkbara framtida förvaltningsmodeller för både yrkes- och fritidsfiske efter lax diskuteras i avsnitt 6. Avsnitt 7 behandlar kunskaps- och datainsamlingsbehov, dels i relation till dagens förvaltningssystem och dels med fokus på den framtida förvaltningens förväntade krav på biologisk rådgivning. Vi har i underlaget främst fokuserat på biologisk kunskap och hur denna kan användas för att utveckla laxförvaltningen, men går inte in på andra relevanta aspekter (samhällsekonomi, juridik mm) som ligger utanför vårt kompetensområde.
|
|
| 3. |
- Holmgren, Kerstin, et al.
(författare)
-
Havsvandrande fiskar övervakas i indexälvar
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Miljöövervakning i enskilda vattenförekomster ger ingen heltäckande bild av tillstånd och trender för fiskar som under sitt liv rör sig mellan sötvatten och hav – havsvandrande fiskar. Därför följs mängden vandrande lax och ål i olika livsstadier särskilt i så kallade indexälvar. På många ställen har åtgärder satts in för att förbättra livsutrymmet för havsvandrande fisk och för att underlätta deras vandring.
|
|
| 4. |
- Staveley, Thomas, et al.
(författare)
-
Pink salmon distribution in Sweden: The calm before the storm?
- 2022
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : Wiley. - 2045-7758. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pink salmon distribution has recently expanded substantially across northern Europe. On the Swedish west coast, relatively few pink salmon have been observed to date; nonetheless, a notable rise in 2021 (70 observations). However, with no national monitoring together with a ceased Atlantic salmon commercial fishery, there is little opportunity to understand the extent of the spread in this region. Here, we present the current data and address the need for future monitoring and research in order to understand the potential impacts of this invasive species in Sweden's aquatic ecosystems.
|
|
| 5. |
- Sundelöf, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021 : Resursöversikt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Sammantaget redovisas tillståndet för 107 bestånd av 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten är en beställning från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och utgör ett viktigt kunskapsunderlag till myndighetens arbete. Den uppfyller de krav som finns inom EU:s gemensamma fiskeripolitik om att basera förvaltningen på bästa tillgängliga vetenskap. Denna rapport är också ett stöd till det arbete som beskrivs närmare i strategin för framtidens fiske och tillhörande handlingsplaner för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske som HaV och Jordbruksverket har tagit fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter.
|
|
