| 1. |
- Hansen, Karin, et al.
(författare)
-
Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Pihl Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Kalmar län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Modellberäkningar visar att ca 11 % av länets sjöar i nuläget kan anser vara försurade på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att såväl lufthalter som atmosfäriskt nedfall av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Det kan utifrån mätningarna, antas att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007 resulterade i ett minskat svavelnedfall. Lufthalterna av SO2 och NO2 är dock fortsatt mycket höga vid Ottenby på Ölands södra udde. Provtagning och analys av markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, med undantag av länets norra delar.
|
|
| 5. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Acidification trends in south Swedish forest soils 1986-2008 : Slow recovery and high sensitivity to sea-salt episodes.
- 2013
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 444, s. 271-287
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Soil water chemistry in forest soils over 20years was studied at nine sites in southern Sweden. The aim was to investigate the recovery from acidification and the influence of strong sea salt episodes that occur in the region. All sites but one showed signs of recovery from acidification along with the reduced sulphur deposition, but the recovery progress was slow and the soil water was in most cases still highly acidic at the end of the period. In several cases the recovery was delayed by episodes of sea salt deposition, leading to transient acidification. The less marked decrease of sulphur concentrations in soil water than of sulphur deposition, highlighted the importance of sulphur adsorption/desorption in the acidification and recovery process. Nitrogen retention capacity was exceeded on one site, leading to nitrate leaching and extremely low pH. Storm fellings on two sites in the end of the period led to effects similar to those of regeneration fellings. It was concluded that the soils in the region are in an early stage of recovery. The future progress of recovery strongly depends on future nitrogen retention of forest soils and the frequency of sea salt episodes.
|
|
| 6. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden.
- 2010
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 158:12, s. 3588-3595
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nitrogen leaching from boreal and temporal forests, where normally most of the nitrogen is retained, has the potential to increase acidification of soil and water and eutrophication of the Baltic Sea. In parts of Sweden, where the nitrogen deposition has been intermediate to high during recent decades, there are indications that the soils are close to nitrogen saturation. In this study, four different approaches were used to assess the risk of nitrogen leaching from forest soils in different parts of Sweden. Nitrate concentrations in soil water and C:N ratios in the humus layer where interpreted, together with model results from mass balance calculations and detailed dynamic modelling. All four approaches pointed at a risk of nitrogen leaching from forest soils in southern Sweden. However, there was a substantial variation on a local scale. Basing the assessment on four different approaches makes the assessment robust.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Kväveutlakning från skogsmark – hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jordbruket står för merparten av kväveutlakningen från diffusa källor till Östersjön och Västerhavet. Skogsmarkens bidrag består till största delen av naturlig utlakning av organiskt kväve. Det finns dock farhågor om att de senaste decenniernas höga kvävebelastning kan innebära att skogsmarken är nära kvävemättnad, och utlakningen av oorganiskt kväve kan öka. Tidsserier för nitratkväve i markvatten inom Krondroppsnätet visar att nitrathalterna i markvattnet under rotzonen, på 50 cm djup, ofta är förhöjda på åtskilliga av ytorna i södra Sverige. Denna studie syftar till att skapa en översiktlig bild över nitrathalter i skogsmark i olika delar av Sverige med hjälp av dessa tidsserier, att utifrån detta uppskatta bruttobelastningen från skogsmark (innan någon retention skett) i avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, samt att jämföra resultatet med bruttobelastning från annan markanvändning. Tidsserier för pågående eller nyligen avslutade ytor inom Krondroppsnätet (88 st.) analyserades och delades in i sju klasser med avseende på nitrathaltnivåer. Både absoluta halter och frekvens av för¬höjningar användes som indelningskriterier. Baserat på denna indelning utformades sju scenarier för halter i markvattnet. Med hjälp av geografiska databaser för Östersjöns och Västerhavets avvattningsområden (avrinningsmängd och markanvändning i delavrinningsområden) från SMED (Svenska Miljöemissionsdata) skalades utlakningen upp till delavrinningsområden, och därefter till hela södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Analysen av markvattendata visade att de ytor där högst nitratkvävehalter uppmätts ligger i södra Sverige, framför allt i landets sydvästra delar. Dessa områden har hög kvävebelastning och har generellt ståndortsindex på 30 eller högre. Utöver sambandet mellan geografiskt läge och ståndortsindex (som samvarierar), kan man inte se några tydliga samband med andra parametrar. För att klargöra eventuella samband krävs en mer noggrann analys, med kompletterande mätningar och observationer. Markvattendata visade att halterna oftare var förhöjda på våren än på sommaren och hösten, vilket kan förklaras med att nitrifieringen har kommit igång igen efter vintern medan upptaget i träden fortfarande är litet under en period på våren. Uppskalningen visade vidare att utlakning från skogsmark har potential att påtagligt öka brutto-belastningen i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. En ökning av nitratkvävehalten till 1 mg/l i markvatten i de tre vattendistrikten innebär en ökning av brutto-belastningen av kväve från diffusa källor med 38 %. Det är dock viktigt att tänka på att detta gäller bruttobelastningen, och att det finns en retentionskapacitet i avrinningsområdena (upptag i vegetation och denitrifikation) som kan variera mycket beroende på geologiska förhållanden, klimatförhållanden, läge i terrängen, egenskaper i den bäcknära zonen m.m. Ökad kunskap om retentionsprocesserna i olika typer av avrinningsområden och vid olika klimatförhållanden är viktig för att kunna gå vidare och också bedöma nettobelastningen på havet från skogsmark.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bahr, Adam, et al.
(författare)
-
Growth of ectomycorrhizal fungal mycelium along a Norway spruce forest nitrogen deposition gradient and its effect on nitrogen leakage
- 2013
-
Ingår i: Soil Biology and Biochemistry. - : Elsevier BV. - 0038-0717 .- 1879-3428. ; 59, s. 38-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Almost all boreal and temperate forest tree species live in symbiosis with ectomycorrhizal fungi (EMF); the trees transfer carbon (C) to the fungi in exchange for nutrients and water. Several studies have shown that experimental application of inorganic nitrogen (N) represses production of EMF extramatrical mycelia (EMM), but studies along N deposition gradients are underrepresented. Other environmental variables than N may influence EMM production and in this study we included 29 thoroughly monitored Norway spruce stands from a large geographical region in Sweden in order to evaluate the importance of N deposition on EMM growth and N leaching in a broader context. It was concluded that N deposition was the most important factor controlling EMM production and that the amounts typically deposited in boreal and boreo-nemoral regions can be sufficient to reduce EMM growth. Other factors, such as phosphorus status and pH, were also correlated with EMM production and should be considered when predicting EMM growth and N leaching. We also showed that EMM production substantially contributed to the C sequestration (320 kg ha(-1) yr(-1)), suggesting that it should be included in C cycle modelling. Furthermore, EMF are probably important for the N retention capacity since high N leaching coincided with low EMM growth. However, it was not possible to differentiate between the effects of EMF and the direct effect of N deposition on N leaching in the present study.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Hansen, Karin, et al.
(författare)
-
Base cation deposition to forest in Europe
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Deposition av baskatjoner utgör en betydande källa till baskatjonförrådet i skogsmark och är en viktig parameter för att kvantifiera kritisk belastning och överskridande, liksom för att prediktera återhämtning från försurning. På senare tid har baskatjonbalansen i skogsmark diskuterats allt mer, på grund av de ökade förlusterna av baskatjoner till följd av ökat uttag av avverkningsrester (grenar, toppar och stubbar) för att producera förnybar energi. Det är viktigt att kunna mäta eller beräkna baskatjondepositionen till skog med någorlunda hög noggrannhet. Under 1980- och 90-talen pågick mycket arbete för att förbättra uppskattningarna av baskatjondeposition till skogen. Därefter har insatserna på området varit mer begränsade. En workshop anordnades 21-22 november 2012, för att få en överblick över den senaste utvecklingen och framstegen inom området. I denna rapport summeras resultaten från workshopen. Vikten av att kombinera olika metoder för att mäta eller beräkna baskatjondepositionen betonades. Modellering av baskatjondeposition på Europanivå sågs som önskvärt och möjligt att genomföra, och en uppdelning mellan olika källor för att underlätta arbetet (antropogena källor, havssalt och andra naturliga källor) föreslogs. Fortsatt samarbete på Europanivå skulle vara fördelaktigt och bör främjas, och olika sätt för att få det till stånd diskuterades.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensation
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport utvärderas effekter av stormen Gudrun på 35 ytor inom Krondroppsnätet, framförallt med avseende på kväveutlakningen från skogsmark efter en storm. Resultaten visade på ett tydligt samband mellan stormskadornas omfattning och nitrathalterna i markvattnet, med högre nitrathalter i de ytor som skadades mest. Effekten varierade dock inom samma skadeklass, vilket beror på andra faktorer som till exempel markvegetationen, kvävenedfallet, markvattnets surhetsgrad och beståndets ålder. Uppskalning av resultatet visade att den totala kvävebruttobelastningen till Östersjön och Västerhavet från skogsmark kan öka med ca 8 % till följd av en storm av Gudruns storlek.
|
|
| 21. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Framtida skogsbruksscenarier
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har tagit fram regionalt anpassade scenarier för skogsbruk inom CLEO projektet (Climate Change and Environmental Objectives, www.cleoresearch.se). Att definiera relevanta och troliga framtida skogsbruksscenarier är viktigt för att förutspå framtida miljöpåverkan samt synergier och konflikter mellan miljömål. Den ökade efterfrågan på biomassa från skogen gör att det svenska skogsbruket för närvarande förändras. Dessutom kan klimatförändringar komma att påverka de framtida skogs-bruksmetoderna. Tre scenarier för framtida skogsbruk i Sverige har formulerats. De tre scenarierna omfattas av ett scenario som motsvarar dagens skogsbruk, ett scenario med ett intensivare biomassauttag, samt ett scenario med ännu intensivare biomassauttag. Dessa tre scenarier är matriser av olika val av skogsbruksstrategier. Data inom varje scenario är i huvudsak baserade på scenarier som definierats inom andra studier/program, främst SKA VB-08. I scenarierna redovisas bl.a. trädslagsfördelning och markanvändning, såsom areal produktiv skogsmark, åker- och jordbruksmark, konventionellt brukad skog, kontinuitetsskog och annan skogsmark. Arealer för markberedning, röjning, gallring, hygge samt GROT- och stubbuttag redovisas också, liksom mängderna uttagen stambiomassa och GROT och stubbar vid gallring och avverkning. För att möjliggöra beräkningar av näringsuttaget redovisas typhalter, det vill säga näringshalter i olika träddelar (stam & bark, grenar, barr och stubbar). Gödslingsarealen för konventionellt gödslad skogsmark och BAG-gödslad skogsmark (Behovsanpassad gödsling) redovisas, liksom gödslingsfrekvens och näringsinnehåll i gödselmedlet. I samtliga scenarier redovisas även arealer för askåterföring, liksom mängden tillförd aska, samt halter av olika näringsämnen i askan och dess upplösningstakt. Samtliga scenarier visar på ett intensifierat skogsbruk i framtiden, med ett högre biomassauttag från skogen, mer gödsling av skogsmarken och ökad askåterföring. Tillväxthöjande åtgärder, men framförallt klimatförändringen, leder till att både tillväxt och avverkning ökar i samtliga scenarier från 2020 och framåt. Eftersom även arealen för askåterföring ökar över tiden, skulle detta kunna kompensera för de ökade näringsförlusterna vid ett framtida högre biomassauttag från skogen. Den konventionella gödslingen förväntas öka i det scenario som visar utvecklingen av dagens skogsbruk. Däremot minskar gödslingen i de övriga mer intensiva scenarierna, eftersom man istället går över till BAG-gödsling (Behovsanpassad gödsling). Det är oklart vilka konsekvenser detta kan komma att få på försurning och övergödning. Över tiden förändras trädslagsfördelningen med en minskad andel tall som ersätts med gran i södra Sverige. I norra Sverige ökar istället andelen tall på bekostnad av gran. Det är troligt att skador på skog, såsom stormskador och insektsangrepp, kommer att öka i framtiden till följd av klimatförändringarna. Dessa effekter har dock inte beaktats i scenarierna.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Förbättrad modellering och mätning av belastningen från luftföroreningar - samverkan mellan Krondroppsnätet och MATCH-modellen
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningarna inom Krondroppsnätet, och modellsystemet MATCH- Sverige, används idag i den nationella miljöövervakningen av nedfall av olika luftföroreningar till skog och mark. Följande studie har utvärderat möjligheten att kombinera informationen från de två systemen och ger konkreta förslag på förbättringsmöjligheter för att skapa bättre förutsättningar för att uppnå en optimal nationell miljöövervakning samt modellering. I vissa hänseende har även andra nationella atmosfärskemiska stationsnät inkluderats i studien. När det gäller övervakningsmätnäten är det angeläget att samtliga mätstationer utrustas med enhetliga och testade nederbördsprovtagare, att beräkna våtdeposition med hjälp av mätningarna över öppet fält samt en korrektionsfaktor och att mätningarna vid fjällstationerna åter tas i drift. Vidare är det viktigt att strängprovtagare åter tas i drift för att möjliggöra uppskattningen av torrdepositionen, framför allt av föreningar som interncirkulerar i trädkronorna, såsom kväve och baskatjoner. Modellerade nederbördsmängder som tagits fram av SMHI kan eventuellt användas för att i efterhand beräkna nedfallet över öppet fält vintertid. När det gäller MATCH-modellen är det angeläget att torrdepositionen av baskatjoner åter modelleras med MATCH-Sverige, något som är möjligt nu då lufthaltsmätningar av baskatjoner återigen finns tillgängliga. Även införandet av strängprovtagare kan användas som underlag vid modelleringen av baskatjoner. Det är prioriterat att räkna om MATCH resultaten för 2005-2008 med samma höga upplösning som tidigare (11 x 11 km). Andra förbättringsmöjligheter för MATCH-modellen omfattar en omarbetning av parameteriseringen av torrdepositionen till skog, vilket skulle vara möjlig med hjälp av resultaten från mätningarna av torrdepositionen av kväve och baskatjoner med strängprovtagare. Vidare föreslås att resultaten från de olika atmosfärskemiska stationsnäten jämförs med modellvärden (MATCH och EMEP) för att få en övergripande bild av de kombinerade resultaten från samtliga mätnät i kombination med modellresultat. Inom studien har ett antal förslag till utvecklingsprojekt tagits fram som kan bidra till att förbättra både mätningar och modellering av nedfallet av luftföroreningar över Sverige.
|
|
| 24. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Nutrient concentrations in stumps and coarse roots of Norway spruce, Scots pine and silver birch in Sweden, Finland and Denmark
- 2013
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 1872-7042 .- 0378-1127. ; 290, s. 40-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study was to evaluate the concentrations of nutrients in stumps and coarse roots in Norway spruce, Scots pine and silver birch in Sweden, Finland and Denmark, and to assess how nutrient concentrations vary with site characteristics, stand age and root size. Concentrations of nitrogen (N), phosphorus (P), potassium (K), calcium (Ca), magnesium (Mg) and sodium (Na) in spruce, pine and birch stumps were assessed in eight sites across Scandinavia. Nutrient concentrations were higher in birch than in spruce and pine. In Sweden and Finland, the nutrient concentrations were generally higher at the southern sites than at the sites located in the northern part of the countries, except for P. For all nutrients, concentrations were significantly higher in the bark of the stump and roots than in the wood. Furthermore, nutrient concentrations increased significantly with decreasing root diameter. This study did not demonstrate any correlations with stand age. Further studies are needed to provide a broader picture of how the stump nutrient contents vary with site characteristics and forest management practices to provide a better foundation for nutrient balance calculations when setting up recommendations for stump removal. (C) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 25. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Biomass burning in eastern Europe during spring 2006 caused high deposition of ammonium in northern Fennoscandia
- 2013
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491. ; 176, s. 71-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High air concentrations of ammonium were detected at low and high altitude sites in Sweden, Finland and Norway during the spring 2006, coinciding with polluted air from biomass burning in eastern Europe passing over central and northern Fennoscandia. Unusually high values for throughfall deposition of ammonium were detected at one low altitude site and several high altitude sites in north Sweden. The occurrence of the high ammonium in throughfall differed between the summer months 2006, most likely related to the timing of precipitation events. The ammonia dry deposition may have contributed to unusual visible injuries on the tree vegetation in northern Fennoscandia that occurred during 2006, in combination with high ozone concentrations. It is concluded that long-range transport of ammonium from large-scale biomass burning may contribute substantially to the nitrogen load at northern latitudes. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Krondroppsnätet. - Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lufthalterna och nedfallet av svavel till den svenska skogen har minskat sedan början av 1990-talet i en takt som följer minskningen av de samlade svavelutsläppen från Europa. Det finns inga tydliga tecken på ett minskande kvävenedfall till den svenska skogen, trots att de samlade utsläppen av oxiderat och reducerat kväve från Europa har minskat 20-40 % under motsvarande tid. Lufthalterna av kvävedioxid har minskat något i södra och mellersta Sverige under samma period medan lufthalterna av ammoniak inte har minskat utan snarare ökar inom några områden. Nedfallet av kväve över öppet fält (våtdepositionen) visar inga tecken på att minska.Kvävenedfallet till skogen, mätt som krondropp, är svårbedömt eftersom kvävets omsättning i trädkronorna gör att uppmätt krondropp skiljer sig från den totala depositionen till skogen. Nedfallet av nitratkväve via krondropp har minskat något i vissa områden sedan början av 1990-talet, men är oförändrat i andra. Lufthalterna av ozon i landsbygdsmiljön över Sverige visar inga tecken på att minska, varken för sommar- eller vinterhalvår. Det pågår en återhämtning från försurning i markvattnet, men det går långsamt och effekterna på pH och ANC är i många fall små eller obefintliga. Det tydligaste tecknet på återhämtning är signifikant minskade svavelhalter i markvattnet på många av ytorna. De försurningsrelaterade parametrarna pH och ANC har ökat signifikant på ett antal ytor i den södra halvan av Sverige under perioden 1997-2008, men har oförändrat låga värden på flertalet ytor, vilket indikerar att många av ytorna i södra Sverige befinner sig i ett tidigt stadium i återhämtningsförloppet. Flera av ytorna med långa tidsserier visar på minskad surhet sedan 1990, men tolkningen försvåras av havssaltsepisoder i början av 90-talet, som lett till en temporär försurning av markvattnet på flera av ytorna. På ytor med mycket låg basmättnad syns oftast inga tecken på minskad försurning. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, med undantag från några ytor framför allt i sydvästra Sverige, där halterna varit förhöjda. Stormen Gudrun i januari 2005 ledde till en ökning av bland annat nitratkvävehalten på flera av ytorna som stormskadades.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett viktigt syfte med Krondroppsnätet är att skapa underlag för den regionala och nationella miljömålsuppföljningen. Kombinationen av mätningar och modellering, som Krondroppsnätet bedriver på regional och nationell nivå, ökar förutsättningarna för att ta fram ett bra underlag för regional och nationell miljömålsuppföljning.Krondroppsnätet och angränsande verksamhet kan bidra med uppföljning av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning genom följande indikatorer:• svavelnedfallet i krondropp i granskog.• kvävenedfallet till granskog modellerat av SMHI med MATCH-Sverige-modellen, där mätningar av krondropp, bulkdeposition samt mätningar med strängprovtagare inom Krondroppsnätet används för löpande jämförelser och kalibrering av modellerat nedfall.• nedfall av försurande ämnen jämfört med kritisk belastning för försurning av skogsmark.• pH i markvattnet.• uttaget av baskatjoner vid skörd och återförd mängd aska jämfört med rotzonens förråd av utbytbara joner, vilket ger en indikation på skogsbrukets försurande effekt.• antropogent försurade sjöar.Krondroppsnätets verksamhet kan även bidra till uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen Övergödning genom följande indikatorer:• kvävenedfallet till granskog (se ovan, samma förslag som under Bara naturlig försurning).• kritisk belastning för kväve (empiriskt och modellerat)• kväveupplagringen till granskog, baserat på beräkningar av kvävebalanser för observationsytor inom Riksinventeringen för skog (RIS).• nitratförekomsten i markvattnet i granskog, baserat på ett klassificeringssystem framtaget inom ramen för Krondroppsnätet.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Totaldeposition av baskatjoner till skog
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det atmosfäriska nedfallet av baskatjoner mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en uppskattning av det samlade nedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och de flesta baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket involverar både upptag och läckage. Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält, korrigerat för en viss torrdeposition till provtagningstrattarna. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av baskatjoner för 12 platser i landet under en period av 8 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av baskatjoner (exkl. natrium) beräknades till 400-900 ekv/ha/år för sydvästra delarna av Götaland, 200-300 ekv/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 80-130 ekv/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av baskatjoner varierade mellan 30-70 % för sydvästra Götaland, 15-50 % för övriga Götaland och Svealand samt 5-25 % för Norrland.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Totaldeposition av kväve till skog
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedfallet av kväve från luften mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en bättre uppskattning av det samlade kvävenedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket inkluderar både upptag och läckage. I dagsläget finns därför ingen bra metod för att beräkna den samlade depositionen av kväve till skogen i Sverige utifrån empiriska mätningar.Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som kvoten av koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren, dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av sulfat, nitrat och ammonium för 12 platser i landet för perioder om 4-7 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve beräknades till mellan 10 och16 kgN/ha/år för de västra delarna av Götaland, 5- 7 kgN/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 1- 2 kgN/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av oorganiskt kväve varierade mellan 15 och 33 % för Götaland, 8-19 % för Svealand och 2 till 13 % för Norrland.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Kronnäs, Veronika, et al.
(författare)
-
Kväveutlakning från skogsmark vid olika skogsbruksåtgärder
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien har som syfte att beräkna bruttobelastningen av kväve från skogsmark till Östersjön och Västerhavet vid olika skogsbruksåtgärder. Även om kväve-bidraget från skogsmark generellt sett är lågt om man ser till bidraget per hektar så blir det totala bidraget betydande eftersom Sveriges areal utgörs till mer än hälften av skogsmark.I den här studien tillämpas scenarier för framtida skogsbruk med avseende på gödsling, avverkning och dikesrensning för att beräkna bruttobelastningen till Östersjön och Västerhavet. Typvärden för kväveutlakningen från mark vid de olika skogsbruksåtgärderna togs fram från litteratur och mätningar. Kväveutlakningen skalades sedan upp till del-avrinningsområden och därefter till hela regionen: södra Östersjöns, norra Östersjöns samt Västerhavets vattendistrikt med hjälp av geografiska databaser (avrinningsmängd och markanvändning). Även en schablonberäkning på nettoutlakningen av kväve till havet gjordes.Studien visade att flera skogsbruksåtgärder riskerar att påtagligt öka bruttobelastningen av kväve. Detta gäller framförallt gödsling och så kallad behovsanpassad gödsling (BAG). En maximal gödsling enligt dagens rekommendationer skulle innebära en ökad bruttokväve-utlakning på 8 %. BAG-gödsling kan bidra ytterligare till kväve-utlakningen. BAG-gödsling på 5 % av Sveriges produktiva skogsmark (i kombination med maximal gödsling enligt dagens gödslings-rekommendationer) beräknas öka bruttokvävebelastningen från skogsmark med 60 %, vilket innebär en potentiellt ökad risk för övergödning av havsmiljön.Det finns också skogsbruksåtgärder med potential att minska kväveutlakningen, som GROT--uttag, kvarlämnande av skärm på hyggen och kontinuitetsskogbruk (hyggesfritt skogsbruk). Om skärm lämnas vid alla av-verkningar skulle bruttoutlakningen minska med 18 %, och plockhuggning skulle minska brutto-belastningen ytterligare (med 35 %). Även GROT-uttag leder till minskad brutto-belastning (men endast i områden med hög kvävestatus), även om minskningen är marginell.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Phil Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning:I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms länfrån perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar.Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet.De senaste modellberäkningarna visar att ca 2 % av länets sjöar kan anses vara försurade 2010,på grund av mänsklig verksamhet.Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska nedfallet av svavel under de senaste drygt 20åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Desenaste åren har svavelnedfallet i länet varit lågt, och en bidragande orsak skulle kunna varaminskningen av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007. Försurningen orsakas inte baraav försurande nedfall utan även av kvävenedfall samt skogsbruk. Svavelnedfall har en direktförsurande effekt, medan kvävenedfall försurar först när skogsekosystemets förmåga att ta uppkväve överskrids, och det börjar läcka. Skogsbruket försurar genom bortförsel av buffringskapacitetvid skörd. Provtagning och analys av markvattnet tyder på att försurningsstatusen förskogsmarken i länet är god.Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar dock inga tecken på att ha minskat i sammastorleksordning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfall på öppetfält i länet att kvävebelastningen i länet varit förhållandevis låg under de senaste åren. Kvävenedfalletinnebär en upplagring av kväve i skogsmarken. I slutändan kan detta medföra attnitratkväve läcker ut till grundvatten och ytvatten. Markvattenmätningarna i länet visar attförhöjda halter av nitrat stundtals förekommer i länet vid ytorna med växande skog. Ettframtida högre kväveläckage från skogsmarken kan innebära negativa effekter både för övergödningoch för försurning.Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupadutvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.
|
|
| 39. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Blekinge Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvatten-kemi på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 2,3-2,9 kg antropogent svavel per hektar via krondropp till skogsytorna i Blekinge län. Svavelnedfallet har minskat signifikant vid samtliga ytor. Det finns signifikant minskande trender vad gäller nedfallet av både nitrat- och ammoniumkväve vid två av skogsytorna i länet (Hjärtsjömåla och Ryssberget). Mätningar av kväve i krondroppet bör dock tolkas med försiktighet eftersom det påverkas av upptag och omvandlingsprocesser i trädkronorna. Markvattenmätningarna i länet visar på en kraftig återhämtning från markförsurningen vid alla mätplatser. Halterna av svavel och oorganiskt aluminium minskar och pH och markens syraneutraliserande förmåga (ANC) ökar. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium ligger nu i de flesta fall på acceptabla nivåer. Sämst ser situationen ut när det gäller markvattnet vid granskogen i Vång, där förändringarna är mindre tydliga och kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium är låg. Kvävehalten i markvattnet har, liksom tidigare år, varit låg, vilket tyder på att skogsekosystemen kan ta hand om i stort sett allt tillgängligt kväve.
|
|
| 40. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Jönköpings läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. De lufthalter av SO2, NO2 och O3 som uppmätts vid Fagerhult var mycket låga under 2008/09, endast halterna av NH3 var på samma nivå som tidigare år. Låga lufthalter har uppmätts vid övriga lokaler i Sverige under 2008/09. I skogsytorna var depositionen av svavel (exklusive havssaltsbidrag) i länet mycket låg under 2008/09, i några fall den lägsta som uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Svavelnedfallet var högst vid Mellby och Fagerhult (ca 2 kg per hektar) följt av Bordsjö och Värnvik (ca 1,3 kg per hektar) under 2008/09. Svavelnedfallet i skogsytorna har minskat signifikant på samtliga lokaler i länet. Denna trend är tydlig i stora delar av Sverige, framför allt i sydväst. Det är främst torrdepositionen som har minskat. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 11 kg per hektar, varav 4 kg var i form av nitratkväve och 7 kg var ammoniumkväve, över öppet fält ytan vid Fagerhult. Detta är den klart högsta uppmätta kvävedepositionen sedan mätstarten. Markvattenmätningarna i länet uppvisar inga tendenser till minskad markförsurning i skogsytorna, trots minskad svaveldeposition. Alandsryd, Fagerhult och Värnvik är de enda lokalerna i länet där sulfathalten i markvattnet har minskat signifikant, vilket är ett resultat av det minskade svavelnedfallet. Trots det visar markvattnet i Alandsryd, Fagerhult, Mellby och Bordsjö inga tecken på återhämtning från försurningen, med lågt pH, negativ syraneutraliserande förmågan (ANC) och oförändrade halter av oorganiskt aluminium. Värnvik är den minst försurade lokalen i länet. Jönköpings län drabbades relativt hårt av stormarna i mitten av 2000-talet. Markvattnet vid Alandsryd och Mellby uppvisar kraftigt förhöjda halter av nitrat- och ammoniumkväve efter stormarna.
|
|
| 41. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Kalmar läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fyra platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Det är stora skillnader i luftföroreningsbelastningen av skogsekosystemen i länet, med en hög belastning vid kusten i länets sydöstra del, sannolikt på grund av utsläpp från fartygstrafiken, medan belastningen är låg i inlandet i länets norra del. 2009 karaktäriserades av låga luftföroreningshalter i länet, med låga halter av både SO2, NO2, NH3 och ozon. Det har skett en tydlig minskning av nedfallet av försurande ämnen till skogsekosystemen under de senaste 15-20 åren. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 1,2-3,4 kg antropogent svavel per hektar till skogsytorna i länet, jämfört med runt 10 kg per hektar vid Ottenby i början på 90-talet. Det finns en signifikant minskande trend av nitratkväve vid en av skogsytorna i länet (Risebo), men i övrigt noteras inga trender vare sig för nitrat- eller ammoniumkväve. Mätningar av kväve i krondroppet bör tolkas med försiktighet eftersom det även påverkas av upptag och omvandlingsprocesser i trädkronorna. Markvattenmätningarna i länet visar både på pågående försurning och på återhämtning från försurning. Markvattnet vid Risebo visar inga tecken på försurning (pH>6). Vid de övriga tre lokalerna är situationen inte lika gynnsam. Vid Rockneby och Ottenby fortgår försurningen och pH minskar signifikant. Vid Alsjö syns däremot tecken på långsam återhämtning från försurningen i form av minskande halter av sulfatsvavel och oorganiskt aluminium. Kvävehalterna i markvattnet i länet var låga under det hydrologiska året 2008/09, vilket tyder på att skogsekosystemet kan ta hand om i stort sett allt tillgängligt kväve. Dock har det tidigare förekommit tillfällen med måttligt förhöjda kvävehalter i markvattnet.
|
|
| 42. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Kronobergs läns luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fyra platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luft-föroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. I skogsytorna var svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) i länet under 2008/09 ca 2 kg per hektar som ett genomsnitt för de fyra lokalerna. Vid samtliga lokaler uppmättes mycket lågt svavelnedfall via krondropp, i några fall det lägsta som uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Svavelnedfallet i skogsytorna har minskat signifikant på samtliga lokaler i länet. Över öppet fält var dock svavelnedfallet 2008/09 högre än i krondroppet och högre än det varit de närmast föregående åren vid Tagel. För kväve är mätningarna över öppet fält enklast att tolka, eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna, vilket påverkar krondroppet. Kvävenedfallet över öppet fält vid Tagel 2008/09 uppgick till 12 kg per hektar, varav drygt hälften var ammoniumkväve. Detta är den tredje högsta uppmätta kvävedepositionen sedan mätstarten, men ingen statistisk trend för kvävenedfall kan påvisas. Under 2008/09 föll mer än hälften av kvävet över öppet fält under vinterhalvåret. Nederbörden över öppet fält under 2008/09, 1082 mm, var lite lägre än de två närmast föregående åren, men något högre än genomsnittet för hela mätperioden (1017 mm). Markvattnet i skogsytorna i Kronobergs län är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga), låga halter av baskatjoner och ofta höga halter oorganiskt aluminium. Markvattenmätningarna uppvisar dock vissa tendenser till minskad markförsurning, men trots den kraftigt minskade syrabelastningen går återhämtningen mycket långsamt. Tre av de fyra ytorna i Kronobergs län skadades kraftigt i samband med stormen Gudrun och markvattnet vid två lokaler visar stormeffekter med bland annat förhöjda nitratkvävehalter. Att inga förhöjda nitratkvävehalter noterades fram till dess markvattenmätningarna flyttades vid Tagel är anmärkningsvärt. Eventuellt kan kvävet ha tagits upp av den kraftiga undervegetationen vid ytan. En mycket sen stormeffekt som inträffat efter det att mätningarna upphört kan dock ej uteslutas.
|
|
| 43. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Länsstyrelsen i Hallands län. Övervakning av luftföroreningar i Hallands län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. De lufthalter av SO2, NO2 och O3 som uppmätts vid Timrilt var mycket låga under 2008/09 endast halterna av NH3 var normala för lokalen. Låga lufthalter av SO2, NO2 och O3 har även uppmätts vid övriga lokaler i Sverige under 2008/09. I skogsytorna var depositionen av svavel i länet mycket lågt under 2008/09 och vid samtliga lokaler det lägsta nedfallet som uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Svavelnedfallet var högst vid Timrilt (6,4 kg/hektar) följt av Vallåsen, Borgared samt Djupeåsen och Söstared (3,1-3,2 kg/hektar). Timrilt, Vallåsen och Borgared tillhör de ytor i Sverige med högst svavelnedfall. Svavelnedfallet i skogsytorna har minskat signifikant på samtliga lokaler i länet. Denna trend är tydlig i stora delar av Sverige, framför allt i sydväst. Kvävenedfallet är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom upptag och läckage av kväve förekommer i trädkronorna. 2008/09 uppgick kvävedepositionen över öppet fält vid Timrilt 6,4 kg per hektar. Detta är den klart lägsta uppmätta kvävedepositionen sedan mätstarten. Ingen statistisk trend går att påvisa för kvävedepositionen över öppet fält. Markvattenmätningarna vid Borgared, Timrilt, Djupeåsen och Vallåsen uppvisar inga tendenser till minskad markförsurning i skogsytorna, trots minskad svaveldeposition. pH är fortsatt surt (4,2 - 4,7), ANC är fortsatt negativt och höga halter av oorganiskt aluminium förekommer. Söstared är den enda lokalen i länet som uppvisar en långsam återhämtning med positiv ANC och ett pH strax över 5. Vid samtliga lokaler i länet har dock sulfatsvavelhalten i markvattnet minskat signifikant, vilket är ett resultat av det minskade svavelnedfallet. Vallåsen är den lokal som uppvisar surast förhållanden av samtliga lokaler inom hela Krondroppsnätet. Tydliga stormeffekter i form av förhöjda halter av nitrat- och ammoniumkväve har uppmätts vid samtliga lokaler i länet. Markvattnet i vid ytorna visar även förhöjda kvävehalter som inte direkt kan härröras till stormar vid ett flertal tillfällen. Vid Vallåsen och Djupeåsen har nitrathalterna i markvattnet varit kraftigt förhöjda under hela mätperioden. Det finns en betydande risk för utlakning av kväve från skogsekosystemet till omkringliggande vattendrag vid dessa platser.
|
|
| 44. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket. Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Program 2007 har som målsättning att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på nationella modellberäkningar med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Svavelnedfallet under 2008/09 varierade mellan 1,4 kg per hektar på tallytan i Bergby och 3,5 kg per hektar på granytan i Lämshaga i Stockholms skärgård. Svavelnedfallet har minskat avsevärt under mätserien. Kvävenedfallet på öppet fält var liksom tidigare år högst vid Arlanda och Ulriksdal. Det finns inga signifikanta trender för kvävenedfallet. Markvattnet i skogsytorna i Stockholms län har i de flesta fall pH-värden mellan 5 och 6, en god syraneutraliserande förmåga och låga halter av oorganiskt aluminium. Detta tyder på relativt liten påverkan av försurande nedfall på markvattnets kemiska egenskaper. Halterna av oorganiskt kväve i markvattnet är i de flesta fall mycket låga. Detta visar att kvävenedfallet inte överstiger vad träden och undervegetationen tar upp. Ett undantag är Alby, där vindfällen och efterföljande körskador orsakat en kraftigt förhöjd nitrathalt i markvattnet.
|
|
| 45. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun. Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt med avsikt att ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar av kommunvis deposition. De lufthalter som uppmätts i länet under 2008/09 var, liksom i övriga södra Sverige låga. Årsmedelhalterna av SO2 och NO2 var de tangerat lägsta som uppmätts.Sommarhalvårsmedelhalten för ozon, 50 µg/m3, var den hittills lägsta och tangerade generationsmålet inom miljömålet Frisk Luft. Det antropogena svavelnedfallet via krondropp har minskat med mer än 70 % under de senaste 13 åren, från i medeltal 6,8 kg per hektar år 1996/97 till 1,9 kg per hektar år 2008/09. De tre kustnära mätlokalerna i länet, Åboland, Hensbacka och Klippan har genomgående haft det högsta nedfallet av svavel, medan de två lokalerna i inlandet, Humlered och Stora Ek, har haft ett lägre nedfall. Halterna av sulfatsvavel i markvattnet har vid fyra av fem mätlokaler minskat i ungefär samma utsträckning som svavelnedfallet. Undantaget är mätlokalen Stora Ek, där halterna av sulfatsvavel i markvattnet genomgående har varit mycket höga och variabla. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, är ett av flera sätt att beräkna markförsurningen. ANC var under 1990-talet genomgående mycket dålig. Under 2000-talet har ANC förbättrats något, men är fortfarande relativt dålig vid tre av mätlokalerna. Vid den fjärde mätlokalen, Stora Ek, är ANC väldigt variabel, men i flera fall relativt bra. Detta beror på höga halter av olika baskatjoner i markvattnet. ANC är för närvarande lägst vid Hensbacka, ett resultat av det historiskt höga svavelnedfallet, men även av att nedfallet fortfarande är högst bland länets lokaler. Nedfallet av oorganiskt kväve på öppet fält har i länet genomgående legat på 8-12 kg N per hektar och år. Det totala kvävenedfallet till skogen i länet, inklusive torrdeposition, beräknas till 13-14 kg N per hektar och år. Kvävenedfallet är troligen något mindre vid inlandslokalen Stora Ek. Kvävenedfallet i Västra Götaland har inte förändrats signifikant över tiden i någon riktning sedan slutet av 1980-talet. Halterna av oorganiskt kväve i markvatten har generellt varit mycket låga i skogsytorna. I Klippan har halterna av både ammonium och nitrat ökat de två sista åren på grund av att granarna dött efter angrepp från granbarkborre. De enstaka kvarvarande tallarna kan inte ta upp allt tillgängligt kväve.
|
|
| 46. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009 Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet vid 17 platser i länen. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder, och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition.Svavelnedfallet har minskat signifikant i norra Sverige. Nedfallet är högst längs Norrlandskusten, med den högsta noteringen vid mätningarna 2008/09 i Holmsvatten, 3,2 kg per hektar och år, vilket är på samma nivå som många ytor i södra och mellersta Sverige. I inlandet är nedfallet lågt, oftast under 1 kg per hektar och år. Kvävenedfallet uppvisar ingen tydlig trend i tiden i någon del av Sverige. Nedfallet är avsevärt lägre i de nordliga länen än i söder, oftast mindre än 3 kg per hektar och år på öppet fält. Till skogen är nedfallet ännu lägre, vilket beror på ett upptag direkt i trädkronorna. Mätningarna i fjällen (öppet fält) visar att depositionen ofta är högre på hög höjd. I takt med att svavelnedfallet minskat har även halten sulfatsvavel i markvattnet minskat på flertalet ytor. Markvattenstatusen i länen är generellt god, med höga pH, högt ANC (syraneutralisenade förmåga) och låga halter oorganiskt aluminium. Dessa försurningsrelaterade parametrar har inte förändrats signifikant under mätperioden, vilket i de flesta fall kan förklaras av att ytorna inte varit nämnvärt försurade. Ett par ytor längs kusten uppvisar dock tydliga tecken på försurning, Bäcksjö som är den enda ytan med pH mindre än 5 och Holmsvatten, där pH är omkring 5. På dessa två ytor finns inga tecken på återhämtning från försurning under mätperioden. Kvävehalten i markvattnet har oftast varit mycket låg. På några ytor har mindre förhöjningar skett, till exempel i Storulvsjön har halten ammoniumkväve varit förhöjd vid ett flertal tillfällen av okänd anledning, och Holmsvatten har haft förhöjda halter av ammonium- och nitratkväve efter störningar i samband med avverkning av närliggande skog och stormskador med efterföljande röjningsarbete. Förhöjda halter av mangan i nederbörden och markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till detta är ännu inte kända. De lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 som uppmätts vid lokaler i norra Sverige var alla mycket låga under 2008/09. Låga lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 har även uppmätts vid övriga lokaler i Sverige under det senaste året.
|
|
| 47. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Skånes Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Skåne län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Skåne läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet för närvarande. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 2,3-6,7 kg antropogent svavel per hektar till skogsytorna i Skåne län. Svavelnedfallet har minskat signifikant vid samtliga ytor. Denna trend är tydlig i stora delar av Sverige, framförallt i sydväst. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 9,5 kg per hektar på öppet fält-ytan i Västra Torup. Detta är lägre än det genomsnittliga nedfallet på ytan, men för kvävenedfallet förekommer ingen minskande trend som för svavel. Markvattnet i skogsytorna i Skåne är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium, och så var det även under 2008/09. Det finns tendenser till återhämtning på några av ytorna, men återhämtningen går mycket långsamt. Fyra av de sex ytorna uppvisade förhöjda nitratkvävehalter under det hydrologiska året 2008/09, och dessa ytor har ofta även haft förhöjda halter under tidigare år. Detta är ett tecken på att skogen inte kan ta hand om allt kväve. Vid en av ytorna, Allerum, kan detta kopplas direkt till effekter av stormarna Gudrun och Per. De lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 som uppmätts vid Västra Torup var mycket låga under 2008/09. Detta stämmer överens med det generella mönstret i Sverige under 2008/09.
|
|
| 48. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Södermanlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Mätningarna över öppet fält vid Edeby visade att nederbörden under det hydrologiska året 2008/09 var 700 mm. Låga svavelhalter i nederbörden ledde till att svaveldeposition via krondropp var förhållandevis låg, endast 1,8 kg till granytan i Edeby och 0,9 kg till tallytan i Knutsta. Detta är de lägsta noteringarna i mätserien, som visar på en signifikant minskning under de 13 år som mätningar utförts. Detta mönster stämmer överens med den generella bilden för Sverige för det hydrologiska året 2008/09. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka utifrån mätningarna över öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 5,5 kg per hektar vid Edeby, vilket är en av de högsta noteringarna i mätserien. Markvattnets pH uppgick till 5,6 i Edeby och 4,9-5,6 i Knutsta under det hydrologiska året 2008/09. För Edeby var detta i nivå med tidigare mätningar, medan pH i Knutsta var lägre är vanligt. Inga signifikanta trender har påvisats för pH. Halten oorganiskt aluminium har generellt varit mycket låg. Efter förra årets anmärkningsvärt höga halt av oorganiskt aluminium som uppmättes i Knutsta i augusti 2008, 5,1 mg/l visade årets mätningar återigen på låga nivåer under 0,2 mg/l. Halten av oorganiskt kväve har generellt varit låg i markvattnet. Att halten nitrat- och ammoniumkväve är låg, innebär att skogsekosystemet i dagsläget tar upp allt tillgängligt kväve.
|
|
| 49. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Värmlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på tre platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon var samtliga låga under den senaste mätperioden vid Blåbärskullen. Nederbörden uppmättes på öppet fält-ytan i Blåbärskullen till 909 mm under 2008/09, vilket är något lägre än medelvärdet under den 13-åriga tidsserien. Detta, i kombination med låga halter i nederbörden, ledde till mätseriens lägsta nedfall av svavel och nitratkväve på öppet fält. Liknande mönster syns för deposition till de tre skogsytorna i länet. Svavelnedfallet, exklusive havssaltets bidrag, var mellan 0,7 och 1,4 kg per hektar och år på de tre ytorna, vilket är den lägsta noteringen för två av ytorna och den näst lägsta för den tredje. Även kvävedepositionen, som var mellan 1,4 och 3,6 kg per hektar och år, var låg jämfört med tidigare, och det var framför allt nitratkvävenedfallet som var lågt. På alla tre ytorna har svavelnedfallet minskat signifikant sedan mätstart. I Södra Averstad, som är den yta som varit mest utsatt för svavelnedfall, har nedfallet till skogsytan minskat från omkring 10 till under 2 kg per hektar och år under den 19-åriga mätserien. För kväve finns inga tydliga trender. Markvattnet uppvisar signifikant minskande svavelhalter på samtliga ytor, som en följd av den minskade svavelbelastningen. Detta har lett till en viss återhämtning i den högst belastade ytan, Södra Averstad. De senaste åren har den syraneutraliserande förmågan, ANC, varit positivt och pH ofta över 5. Ökningen av ANC i början av mätperioden beror dock i stor utsträckning på 'återhämtningen' från en försurande havssaltsperiod i början av 1990-talet. Transtrandsberget är den näst mest försurade ytan i länet, trots att Blåbärskullen tagit emot mer nedfall. Detta beror på skillnader i markens buffrande förmåga. Kvävehalten i markvattnet har varit mycket låg på ytorna, med undantag från ett par mättillfällen då förhöjda halter uppmätts. Detta visar på att skogsekosystemet fortfarande tar hand om i stort sett allt tillgängligt kväve.
|
|
| 50. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
För Västmanlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet för närvarande. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. De halter av luftföroreningar som uppmätts i länet var, liksom i resten av mellersta Sverige under det hydrologiska året 2008/09, relativt låga. Nederbörden var nästan 900 mm vid länets mätstation på öppet fält i Kvisterhult, vilket är en av de högre noteringarna under den 16-åriga mätperioden. Trots detta var nedfallet av svavel förhållandevis lågt. 1,1 kg svavel deponerades till vardera av de två krondroppsytorna i länet, vilket nästan är i nivå med förra årets mätning som var den lägsta som uppmätts. Svaveldepositionen har minskat kraftigt på skogsytan i Kvisterhult under den 16-åriga mätperioden. Kvävenedfallet till öppet fält i Kvisterhult uppgick till 7,3 kg/ha, vilket är högre än genomsnittet på 6,1 kg/ha för hela mätperioden. Framför allt nedfallet av ammoniumkväve har varit förhöjt under senare år. Markvattnet i länet uppvisar varierande surhetsgrad, med surast markvatten i den nästan 90-åriga granskogen i Kvisterhult (pH 4,6-4,8 under det hydrologiska året 2008/09) och minst surt markvatten i den 50-åriga granskogen i Hyttskogen (pH mellan 5,8 och 6,3). Halten sulfatsvavel har minskat signifikant i markvattnet i Kvisterhult, i takt med det minskade svavelnedfallet, och detta återspeglas även genom signifikant minskade halter av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium. I övrigt är tecknen på återhämtning svaga i Kvisterhult. För pH finns en svag men signifikant ökning medan ANC (den syraneutraliserande förmågan) och oorganiskt aluminium inte förändrats. Nitratkvävehalten har generellt varit mycket låg vilket tyder på att skogen tar upp allt tillgängligt kväve
|
|
