| 1. |
- Magee, Jill S, et al.
(författare)
-
Derivation and application of dose reduction factors for protective eyewear worn in interventional radiology and cardiology.
- 2014
-
Ingår i: Journal of radiological protection : official journal of the Society for Radiological Protection. - : IOP Publishing. - 1361-6498. ; 34:4, s. 811-823
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Doses to the eyes of interventional radiologists and cardiologists could exceed the annual limit of 20mSv proposed by the International Commission on Radiological Protection. Lead glasses of various designs are available to provide protection, but standard eye dosemeters will not take account of the protection they provide. The aim of this study has been to derive dose reduction factors (DRFs) equal to the ratio of the dose with no eyewear, divided by that when lead glasses are worn. Thirty sets of protective eyewear have been tested in x-ray fields using anthropomorphic phantoms to simulate the patient and clinician in two centres. The experiments performed have determined DRFs from simulations of interventional procedures by measuring doses to the eyes of the phantom representing the clinician, using TLDs in Glasgow, Scotland and with an electronic dosemeter in Gothenburg, Sweden. During interventional procedures scattered x-rays arising from the patient will be incident on the head of the clinician from below and to the side. DRFs for x-rays incident on the front of lead glasses vary from 5.2 to 7.6, while values for orientations similar to those used in the majority of clinical practice are between 1.4 and 5.2. Specialised designs with lead glass side shields or of a wraparound style with angled lenses performed better than lead glasses based on the design of standard spectacles. Results suggest that application of a DRF of 2 would provide a conservative factor that could be applied to personal dosemeter measurements to account for the dose reduction provided by any type of lead glasses provided certain criteria relating to design and consistency of use are applied.
|
|
| 2. |
- Sandblom, Viktor, 1987, et al.
(författare)
-
Evaluation of the impact of a system for real-time visualisation of occupational radiation dose rate during fluoroscopically guided procedures
- 2013
-
Ingår i: Journal of Radiological Protection. - : IOP Publishing. - 0952-4746 .- 1361-6498. ; 33:3, s. 693-702
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Optimisation of radiological protection for operators working with fluoroscopically guided procedures has to be performed during the procedure, under varying and difficult conditions. The aim of the present study was to evaluate the impact of a system for real-time visualisation of radiation dose rate on optimisation of occupational radiological protection in fluoroscopically guided procedures. Individual radiation dose measurements, using a system for real-time visualisation, were performed in a cardiology laboratory for three cardiologists and ten assisting nurses. Radiation doses collected when the radiation dose rates were not displayed to the staff were compared to radiation doses collected when the radiation dose rates were displayed. When the radiation dose rates were displayed to the staff, one cardiologist and the assisting nurses (as a group) significantly reduced their personal radiation doses. The median radiation dose (Hp(10)) per procedure decreased from 68 to 28 μSv (p = 0.003) for this cardiologist and from 4.3 to 2.5 μSv (p = 0.001) for the assisting nurses. The results of the present study indicate that a system for real-time visualisation of radiation dose rate may have a positive impact on optimisation of occupational radiological protection. In particular, this may affect the behaviour of staff members practising inadequate personal radiological protection.
|
|
| 3. |
- Sandblom, Viktor, 1987, et al.
(författare)
-
Evaluation of the impact of a system for real-time visualisation of occupational radiation dose rate during fluoroscopically guided procedures
- 2013
-
Ingår i: Nationellt möte om sjukhusfysik 2013, 13-14 november 2013, Varberg.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Optimisation of radiological protection for operators working with fluoroscopically guided procedures has to be performed during the procedure, under varying and difficult conditions. The aim of this study was to evaluate the impact of a system for real-time visualisation of radiation dose rate on optimisation of occupational radiological protection during fluoroscopically guided procedures. Individual radiation dose measurements, using a system for real-time visualisation, were performed in a cardiology laboratory for three cardiologists and ten assisting nurses. Radiation doses collected when the radiation dose rates were not displayed to the staff (period 1) were compared to radiation doses collected when the radiation dose rates were displayed (period 2). The results showed that when the radiation dose rates were displayed to the staff, one cardiologist and the assisting nurses (as a group) significantly reduced their personal radiation doses. The median radiation dose ((Hp(10)) per procedure decreased from 68 to 28 μSv (p=0.003) for this cardiologist and from 4.3 to 2.5 μSv (p=0.001) for the assisting nurses. The results of the present study indicate that a system for real-time visualisation of radiation dose rate may have a positive impact on optimisation of occupational radiological protection. In particular, this may affect the behaviour of staff members practising inadequate personal radiological protection.
|
|
| 4. |
- Sandblom, Viktor, 1987, et al.
(författare)
-
Mätmetoder för bestämning av stråldoser till ögats lins
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I april 2011 sänkte International Commission on Radiological Protection (ICRP) sin rekommenderade dosgräns för ögats lins för arbetstagare vid verksamhet med joniserande strålning från 150 mSv/år till 20 mSv/år (ekvivalent dos). Under senare år har det i flera studier gjorts uppskattningar av ekvivalent dos till ögats lins för per-sonal som arbetar med röntgenvägledda procedurer. Resultaten från de flesta av dessa tyder på att det finns risk att personal överstiger 20 mSv/år till ögats lins. Hp(3) (persondosekvivalenten på 3 mm djup i mjuk vävnad) är den, av International Commission on Radiation Units and Measurements (ICRU), föreslagna storheten för att uppskatta ekvivalent dos till ögats lins. Konversionsfaktorer från luftkerma till Hp(3) finns i dag inte tillgängliga i någon internationell standard. För mätningar av persondosekvivalent till ögats lins används därför ofta Hp(0,07) istället. Aktiva dosimetrar (exempelvis EDD-30, NED-30, RaySafe i2, DMC 3000 eller EPD) kan användas för grov initial uppskattning av ekvivalent dos till extremiteter eller ögats lins. För att minska osäkerheter i samband med mätning bör passiva do-simetrar användas (exempelvis DIS-1, EYE-DTM, Inlight® nanoDotTM eller ett TLD-system). Om det tillgängliga mätinstrumentet inte är kalibrerat för relevant energi och djup samt med lämpligt fantom för den önskvärda tillämpningen bör det övervägas att utföra kalibreringen på annat sätt. Om lokal kalibrering av mätinstrument inte är möjligt kan de skickas in till SSM:s riksmätplats för joniserande strålning. SSM erbjuder spårbar kalibrering av mätinstrument i strålfält i ISO:s N-serie enligt ISO 4037. Operatörens position i förhållande till patient och röntgenrör ser olika ut för olika typer av röntgenvägledda procedurer. Vid vissa typer av procedurer inom kardiologi träffar dock den spridda strålningen nästan uteslutande operatörens ögon snett ner-ifrån vänster. Energiintervallet för den spridda strålningen som träffar operatören vid en röntgenvägledd procedur är ungefär 20–100 keV. Då primärstrålningen träffar patienten och sprids mot operatören vid röntgenvägledda procedurer förskjuts energispektrumet ungefär 10 keV mot lågenergiområdet. Felaktig positionering eller kalibrering av en dosimeter avsedd för uppskattning av ekvivalent dos till ögats lins leder till mätfel. För personal som arbetar med röntgen-vägledda procedurer bör dosimetern vara kalibrerad att mäta Hp(0,07) eller Hp(3). Att använda Hp(10) leder till större osäkerheter. Vad gäller positioneringen bör dosimetern placeras på tinningen bredvid ögat, så nära ögat som möjligt, på den sida röntgenröret befinner sig. Det är viktigt att vara medveten om vilka osäkerheter som förknippas med olika mätmetoder. Så länge man är medveten om osäkerheterna kan flera olika metoder användas för uppskattning av ekvivalent dos till ögats lins, det beror på vilket syfte mätningen har. Under arbetet med denna rapport har en del forskningsbehov identifierats, enligt följande. För att få en ökad kunskap om samband mellan exponering och hälsoeffekter behövs sannolikt en ökad kunskap om energideponering i ögat som organ för olika typer av strålningssituationer. De skyddsstorheter som beskrivs i denna rapport används ibland också i studier vars syfte är att kartlägga effekter av bestrålning, exempelvis i epidemiologiska studier. Skyddsstorheterna är en oexakt beskrivning av energideponering i olika delar av ögat. Rimligtvis kan en ökad kunskap om grundläggande dosimetri för olika energier och strålslag bidra till att osäkerheterna minskar i studier där effekter kartläggs. Även utredningsarbete om konsekvenser av en sänkt dosgränser behövs. Detta gäller såväl metoder för att kontrollera att dosimetrar uppfyller de krav som i dag ställs och att använda metoder i kliniken genererar tillräckligt noggranna värden för att säkerställa att dosgränser inte överskrids.
|
|
| 5. |
- Sandblom, Viktor, 1987, et al.
(författare)
-
Visualisering av osynliga risker: optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö
- 2013
-
Ingår i: Röntgenveckan 2013, 3-6 september 2013, Uppsala.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Joniserande strålning innebär en ökad risk för cancer och katarakt. Sänkning av gränsvärden och att fler grupper av personal exponeras för strålning, t ex i hybridsalar, kan leda till att fler hamnar i riskzonen. För att minska dessa risker har tekniker utvecklats som visar exponeringen av strålning i realtid, vilket ger helt nya möjligheter för optimering av strålskydd. Mot denna bakgrund initierades ett tvärvetenskapligt samarbete vid Göteborgs universitet, Det övergripande syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur visualisering av joniserande strålning i realtid kan användas för att åstadkomma en säkrare arbetsmiljö. Vi undersöker a) om och i så fall för vilka procedurer visuell feedback kan minska personalens exponering för strålning, b) hur personalens agerande kan bidra till detta och c) hur personal förstår information om de registrerade stråldoserna och hur deras individuella erfarenheter kan tas tillvara för att förbättra arbetsmetoder. En pilotstudie av visualisering av doser i realtid under röntgenvägledda procedurer visade att en av tre kardiologer och de assisterande sjuksköterskorna som grupp uppvisade en statistiskt signifikant minskning av sina doser. En slutsats är att systemet för visualisering kan ha en positiv påverkan för optimering av strålskydd och bidra till minskade risker i arbete med joniserande strålning.
|
|
