| 1. |
|
|
| 2. |
- Almazidou, Maria, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trestad2 är en nationell satsning där de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar för att minska användandet av cannabis bland ungdomar. Inom ramen för projektet har det skapats en modell för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem. Framtagandet av relevanta indikatorer har skett i nära samarbete mellan praktiker och forskare utifrån en sammanvägning av forskningsmässiga, metodologiska och kliniskt betydelsefulla utgångspunkter. Underlaget utgörs av uppgifter om 788 ungdomar som inledde öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Maria-mottagningar under år 2013 och har inhämtats med intervjumetoden UngDOK.Sammanställningen av indikatorer visar att flickor utgör cirka en fjärdedel av det totala antalet ungdomar som påbörjar öppenvård för problem med alkohol eller narkotika. Ungdomarnas medianålder när vårdkontakten inleds är 17 år och mer än hälften av ungdomarna har kommit i kontakt med Maria-mottagningarna via eget eller nätverkets initiativ. Nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång och cirka en tiondel av ungdomarna varken studerar, arbetar eller praktiserar. Drygt tre fjärdedelar av ungdomarna anger cannabis som sin primära drog, men nästan hälften av dem har även en riskfylld alkoholkonsumtion. Den genomsnittliga debutåldern för den primära drogen är 15 år. Ungefär en fjärdedel av ungdomarna har tidigare fått vård och behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är hög hos ungdomarna och över hälften av dem har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och/eller missbruk i familjen. Drygt en tredjedel av samtliga ungdomar har eller har haft kontakt med den psykiatriska vården.Vissa skillnader mellan de tre städernas Maria-mottagningar kan identifieras. Ungdomarna som påbörjar kontakt med mottagningen i Stockholm verkar ha problem av något lindrigare art jämfört med Göteborg och Malmö och utgör mindre andelar både när det gäller komplicerande bakgrundsfaktorer och nuvarande problembeteenden. Det finns även mindre skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna, där Stockholm har fler ungdomar under 18 år medan både Göteborg och Malmö har fler som är över 18 år. Det finns även vissa könsskillnader genom att flickorna i samtliga tre städer tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Flickorna saknar i högre grad sysselsättning, anger oftare problem i skolan, har haft svårare uppväxtvillkor och har i större utsträckning haft kontakt med psykiatrin i jämförelse med pojkarna.Att sammanställa och rapportera deskriptiva indikatorer om individer som påbörjar behandling för alkohol- och narkotikaproblem kan ha flera fördelar. En sådan är att informationen kan ligga till grund för en ökad förståelse av ungdomars alkohol- och narkotikaanvändning och dess omfattning. Även om rapportens uppgifter inte är heltäckande, beskriver den en större population av svenska ungdomar med en problematisk användning av alkohol och droger. Föreliggande rapport är således en första ansats till att ge en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjar behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Anderberg, Mats, et al.
(författare)
-
Ungdomar med missbruksproblem : en deskriptiv studie av Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
- 2014
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 91:4, s. 348-359
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det saknas i stor utsträckning kunskap om de ungdomar som kommer i kontakt med öppenvård i Sverige för alkohol- och narkotikaproblem. Syftet med denna artikel är att med stöd av ett empiriskt material från intervjumetoden UngDOK beskriva de ungdomar som får vård vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den deskriptiva tvärsnittsstudien baseras på material om 755 ungdomar som påbörjat någon form av vårdkontakt. Studien belyser vikten av att de screenings- och bedömningsinstrument som vänder sig till ungdomar som påbörjar vård och behandling för missbruksproblem behöver inrymma ett flertal risk- och skyddsfaktorer, för att personal tidigt ska upptäcka och uppmärksamma dessa faktorer i behandlingsarbetet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dahlberg, Mikael, et al.
(författare)
-
The hidden population : Some methodological issues about estimation of problematic drug use
- 2013
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : SAGE Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 30:3, s. 149-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM - This article analyses and discusses the estimation of serious or problematic drug use through an empirical example based on a local Swedish study in Gothenburg. METHODS AND DATA - This was a case-finding study with questionnaires directed at organisations which have contact with the target group. The material was supplemented with information from the two documentation systems DOK and ASI. A total of 2,148 reports were collected. Health care data of 1,096 individuals was also collected for analysis with the truncated Poisson method. Analyses with capture-recapture or truncated Poisson were conducted to calculate the size of the hidden population. RESULTS - The statistical analyses resulted in variable numbers for the hidden population, and the total prevalence of serious drug abuse in Gothenburg is estimated to be between 2,200 and 4,400 people. CONCLUSION - The study shows that estimation of the presence and prevalence of problematic drug abuse involves many methodological difficulties and challenges. The significant variation of the size of the hidden population presented in the study raises doubts about the reliability and validity of the different methods. The methods are clearly sensitive to the importance of fulfilling the different basic assumptions
|
|
| 10. |
|
|
