| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(författare)
-
Simulations of ozone formation from different emission sources in Sweden
- 1995
-
Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 85:4, s. 2045-2050
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An emission inventory concerning volatile organic compounds (VOC) and their emission profile linked to their sources in Sweden has been undertaken. The inventory has been used in model simulations to predict the ozone formation from different emission source categories in Sweden. The studies have been carried out using the IVL photochemical trajectory model for two types of air masses which describes clean and polluted air. In Sweden mobile sources contribute to 45 % by mass of the total national VOC emissions, 58 % of the NOx emissions and to at least 43 % of the ozone formation from national sources. In general, the ozone formation in Sweden is more dependent and sensitive to emissions of NOx rather than VOC
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Three variants of parathyroid hormone-related protein messenger RNA are expressed in human mammary gland.
- 1997
-
Ingår i: Pediatric Research. - 0031-3998 .- 1530-0447. ; 41:3, s. 380-3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PTH-related protein (PTHrP) is found in a variety of tissues; particularly high levels are present in human milk. The structure of the human PTHrP gene is complex, and alternative splicing allows expression of three different variants PTHrP139, PTHrP173, and PTHrP141, respectively. To determine which of the variants are expressed in human mammary gland a reverse transcriptase polymerase chain reaction (RT-PCR) method was elaborated, distinguishing the three variants. mRNA isolated from human milk cells, human mammary epithelial cells (HMEC) and human nonlactating mammary gland cells were analyzed. The RT-PCR experiments resulted in amplification of DNA fragments corresponding to all three variants for all three cell sources tested. The nucleotide sequences of the PCR fragments were determined and verified to be identical to the reported sequences. Hence, it is concluded that human mammary gland epithelial cells express three variants of PTHrP. Whether these have different physiologic effects in the mammary gland or in the breast fed infant remain to be explored.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Carlsson, Helene, et al.
(författare)
-
Rengöring med laktater
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Estrar av mjölksyra, laktater, har föreslagits som alternativ till rengöring med klorerade lösningsmedel. Den kristiska effekten av laktaterna tycks vara hud- och slemhinneirritation. Laktaterna har låg akut giftighet. Ett enda fall av allergi mot etyllaktat finns rapporterat. Laktaterna sönderdelas sannolikt till mjölksyra och alkohol i kroppen och till viss del, innan upptag, på huden och i andningsvägarna. Data om laktaternas mutagenicitet, fosterskadande effekt och förmåga att framkalla cancer är sparsamma. Avfettning av metallgods med etyllaktat har studerats på ett företag. Koncentrationen i luften där personal arbetade hela dagarna uppmättes till 0,6 ppm (standard avvikelse 0.5 ppm). Hudexponering förekom vid skötsel och underhåll av anläggningen men ej frekvent i daglig drift. Tvätten var försedd med kraftig ventilation för att hålla halten etyllaktat i arbetslokalen låg. När ventilationen stängdes av steg halten snabbt. Personalen besvärades av irritation i luftvägarna vid kortare arbeten inuti, eller nära anslutning till tvättunneln. Laktaternas effekter i vattenmiljö har utvärderats utifrån existerande data avseende ekotoxikologi och nedbrytbarhet. Baserat på dessa data är ingen av de studerande laktaterna att betrakta som miljöfarlig enligt EUs kriterier. Lakternas bidrag till bildning av marknära ozon har simulerats med datormodeller. Laktaternas bidrag är lågt, lägre än många andra organiska lösningsmedels, men ökar då laktatens molekylstorlek ökar. Stora laktater är dock så svårflyktiga att de endast avges i luft i mycket liten omfattning. Laktaterna kan även ge upphov till hälso- och miljöproblem vid koncentrerade punktutsläpp. Laktaterna luktar kraftigt vilket skulle kunna begränsa luftutsläppen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Alternativa avfettningsmedels inverkan på den troposfäriska ozonbildningen
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Då vissa klorerade lösningsmedel har en negativ inverkan på det stratosfäriska ozonskiktet försöker man minska användningen av dem. Frågan är vilka ämnen det är lämpligt att använda i stället, bl a med avseende på deras miljöpåverkan i övrigt. Här undersöks hur ett antal föreslagna ersättningsämnen påverkar ozonhalten i troposfären. I en atmosfärkemisk trajektoriemodell har ozonbildningspotentialer och ozonhalter beräknats för ett antal ämnen och utsläppsmiljöer. De ämnen som har studerats är fyra laktater: metyllaktat, etyllaktat, isopropyllaktat och etylhexyllaktat, samt fyra paraffiner: nonan, dekan, undekan och dodekan. I simuleringarna har några olika svenska utsläppsmiljöer använts. I tillägg har utsläppsbilderna tagits antingen från Albanien, Grekland, Storbritanien eller från Europa som helhet. Rapporten behandlar också vissa känslighetsanalyser av den använda modellen. Arbetet är en del av en större undersökning där ämnena även studeras med avseende på deras påverkan på arbetsmiljö och hälsa. Resultaten visar att laktaterna genomgående har lägre ozonbildningspotentialer än paraffinerna. Den lägsta ozonbildningspotentialen erhölls för metyllaktat. Motsvarande värde för etyl- och isopropyllaktat är ca tre gånger högre och för etylhexyllaktat ca fem gånger högre. Paraffinerna bidrar mest till ozonbildningen med ca sju gånger så höga ozonbildningspotentialer som metyllaktat. Då de klorerade lösningsmedlen byts ut ökar, i modellberäkningarna, ozonhalterna i troposfären oberoende av ersättningsmedel. Skillnaden blir dock för en europeisk genomsnittsmiljö maximalt 1,5 ppb, och genomsnittligt under de fyra simulerade dygnen mindre än 0,9 ppb. Då alla de traditionella lösningsmedlen byts ut mot laktater mindskar ozonhalterna något. Vid byte mot paraffiner blir ozonhalterna istället något högre. Skillnaden är dock aldrig större än 3,5 ppb vid normala ozonhalter på 50-60 ppb, och genomsnittligt 1,2 ppb under de fyra dygnen. Då beräkningarna utförs under svenska förhållanden är skillnaden ungefär en tredjedel av de här angivna.
|
|
| 9. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Emission Inventory of NMVOC (Non Methane Volatile Organic Compounds) and Simulations of Ozone Formation due to Emissions of NOx and NMVOC in Sweden
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An emission inventory, covering the different source categories of ozone precursors in Sweden, has been performed. The emission from each category, road traffic, working machinery, other mobile sources, wood combustion, energy production, industry, domestic use and pesticides, have been separated in to 81 organic compounds and NOx
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Regionala emissioners inverkan på de marknära ozonhalterna i södra Sverige
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förhöjda halter av marknära ozon i Sverige är ett resultat både av intransporterade luftföroreningar och av inhemska utsläpp. I denna modelleringsstudie har påverkan på ozonhalterna i Sverige orsakade av Göteborgs och Bohusläns utsläpp simulerats. Industriemissioner har inventerats specifikt för Göteborg, Stenungsund respektive resten av länet. Vid simuleringarna har IVLs fotokemiska trajektoriemodell använts. Simuleringarna har utförts för två väderfall: normalväder under sommaren samt en högtryckssituation med stark solinstrålning och för varierande vindriktningar. Det tillskott till ozonhalterna som dagens utsläpp i Göteborgs- och Bohuslän orsakar har beräknats ur simuleringarna. Resultatet varierar mellan de olika väder och vindriktningar som har simulerats, men för samtliga fall ger Bohusläns utsläpp en maximal ökning av ozonhalten på 10 ppb, och Göteborgs utsläpp ger maximalt 5 ppb högre ozonhalter, då halten utan bidraget från de regionala emissionerna är omkring 50-60 ppb. Genomsnittligt beräknas ökningen uppgå till hälften av den maximala ökningen. För att utröna hur stor del av denna påverkan som beror på utsläpp av kväveoxider respektive organiska ämnen har ytterligare en serie simuleringar utförts. Resultatet tyder på att det främst är kväveoxider som är begränsande för ozonbildningen i södra Sverige, men att även de flyktiga organiska ämnena har en viss påverkan.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Nilsson, Malin, et al.
(författare)
-
Rengöring och avfettning med paraffiner; Arbetsmiljö, yttre miljö och miljöteknik
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Paraffiner, raka, grenade eller cykliskt högre kolväten, föreslås som alternativ till klorerade lösningsmedel för rengöring och avfettning. Vid yrkesmässig hantering av paraffiner är det medlets irritativa effekt på hud som är den största hälsorisken. Paraffiner har inte visats ha cancerframkallande verkan. Däremot har n-dekan, n-undekan, n-dodekan och n-tetradekan visat sig förstärka polyaromatiska föreningars cancerframkallande effekt. De förstärker även UV-ljus cancerframkallande effekt. Paraffiner har en bedövande, narkotisk verkan men vid betydligt högre halter än de som uppstår vid rengöring. Det finns inga studier som tyder på att paraffiner skulle vara allergiframkallande, påverka reproduktion eller foster. Till vissa rengöringsmedel tillsätts kemikalier t ex tensider och terpener. Vissa av dessa ämnen kan vara t ex allergiframkallande. Rengöring av metallgods med paraffiner har studerats på tre företag. Koncentrationen i luften där personalen arbetade under rengöring var mycket låg, mindre än 5 % av hygieniska gränsvärdet. Ett byte från klorerat lösningsmedel till paraffiner innebär vissa förändringar. Rengöringen tar längre tid. Det är framför allt torkningen av det rengjorda godset som tar tid. Torkutrustning, och i vissa fall även förtvätt, behövs och tar ofta stor plats. För att förbättra rengöringen är ofta paraffinanläggningarna utrustade med ultraljud. Ultraljud kan alstra undertoner som förutom att de upplevs irriterande även kan orsaka hörselskada. Vad gäller energiförbrukning har man i en undersökning kommit fram till att paraffinrengöring kräver mer energi än triavfettningen. Det är framför allt den efterföljande torkningen som är energikrävande. Paraffiners bidrag till bildning av marknära ozon har simulerats med datormodeller. För paraffiner är ozonbildningen likvärdig med eller högre än genomsnittet för de flesta organiska lösningsmedel. Paraffiner är svårflyktiga och släpps ut i luften i relativt små mängder vid rengöring och ger därför sannolikt inte upphov till några större miljöproblem. Ett första försök att med hjälp av indunstningsteknik återvinna paraffinkolväten gjordes. Resultat tyder på att tekniken kan vara möjlig för återvinning av den aktuella typen av paraffinkolväten.
|
|
| 14. |
|
|
