| 1. |
- Anselmsson, Johan
(författare)
-
Amazon.se – ett år efter lanseringen. Hur blev det och hur kommer det att bli med försäljning och varumärkeskapital?
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid ingången till november 2021 låg andelen svenskar som testat Amazon.se på 20%, vilket ger en tillväxt på en procentenhet per månad sedan årsskiftet eller en tillväxt på 100% i relativa mått. Hittills har Amazon.se således vuxit sakta men säkert på den svenska marknaden, vilket är i enlighet med deras långsiktiga strategi. Amazon.se har en penetration, dvs andel som testat de senaste 12 månaderna, som är högre än de främsta konkurrenterna inom onlinehandel, men Amazon.se gynnas av att de opererar inom fler kategorier än alla sina konkurrenter. Framtidsindikatorer såsom rekommendationsgrad signalerar att tillväxten kommer att hålla samma stabila tillväxttakt. Det finns dock några orosmoln för Amazon.se:s del. En procentenhet per månad är 10% om utgångspunkten är 10%, medan den är 5% nu när utgångspunkten är 20%. En vanlig framtidsindikator – köpintention – har fallit sedan i våras vilket signalerar att det kan finnas risk för avmattning. I jämförelse med konkurrenterna ser också vi att uppfattningen om Amazon.se, dvs andel som gillar och viljan att rekommendera, är lägre än för konkurrenterna. Detta kan indikera att svenskarna inte är tillräckligt nöjda med handelsplatsen så här långt. Vi ser också att de har tappat i image när det gäller sortimentsbredd och framgång och attraktion när det gäller sortiment av elektronik. Till Amzon.se:s fördel ser vi att de är mer attraktiva bland yngre vilket kan signalera långsiktigt underliggande potential. Framtiden för Amazon.se är därmed – och fortfarande inte – helt enkel att förutspå.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Anselmsson, Johan
(författare)
-
Hållbar eller ohållbar – det är frågan? Svenskars magkänsla om hur ohållbara och hållbara varumärken är och hur detta stöds i företagens kommunikation
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport och studie är en pilotstudie som ska mynna ut i två förgreningar eller riktningar. En riktning går mot digital hållbarhet och den andra mot ett större projekt där målsättningen är att utveckla en modell för hur varumärken och företag bakom dessa ska förhålla sig till de 17 globala målen i sin marknadsföring med syfte att bli både hållbara och säljande – dvs hur ska företagen göra för att inte bara agera hållbart, men också för att attrahera konsumenter och investerare genom att göra dessa uppmärksamma på och engagerade i rätt satsningar och rätt företag.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Anselmsson, Johan, et al.
(författare)
-
Svenskarna och Amazon fem månader efter starten – Hur har det gått?
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 28:e oktober slog Amazon.se upp dörrarna för den svenska e-handelsplatsen och experternas åsikter var delade. Amazon fick kritik för att det var ett hastverk med dåliga översättningar och att svenskarna inte skulle attraheras. I en liknande rapport som denna från december månad såg konsumenternas reaktion positiv ut (Anselmsson & Tunca, 2020). Hur ser situationen ut efter att Black Friday och julhandeln lugnat ner sig fem månader efter uppstarten? Har attityderna och konsumenternas köpmotiv efter alla skriverier förändrats? Professor Johan Anselmsson och Burak Tunca på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har i samarbete med undersökningsföretaget Norstat följt svenskars attityder och beteende kopplat till Amazon.se ända sedan augusti 2020 och från lanseringen varje månad intervjuat 1000 svenskar i frågan.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Anselmsson, Johan
(författare)
-
Ut ur pandemin – rakt in i den digitala transformationen. Ska stadskärnans överlevnad bli en valfråga 2022?
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Coronapandemin i kombination med ökad e-handel har varit ännu ett svårt slag mot svenska stadskärnor. Under 2020 och 2021 har flera stora butikskedjor valt att lämna stadskärnorna till förmån för externa handelsplatser och onlinehandel. Larmrapporterna och lösningar på problemet har varit många under 2021. Denna rapport är en analys och utvärdering av vad som sagts i media, tidigare forskning och två enkätundersökningar av 800 respektive 1000 svenskar före och efter den värsta coronapandemin. Studien visar att stadskärnan och handeln i stadskärnan kan, eller rättare sagt, borde bli en kommunal och regional valfråga 2022. Invånarna i de svenska kommunerna har blivit ännu mer missnöjda med stadskärnorna och är inte alls nöjda med hur politiker och tjänstemän hanterat handeln i kommunen och stadskärnan. Studien bekräftar att de stora nationella och internationella kedjorna är oerhört viktiga för stadskärnan. Resultaten visar att stadskärnan i ännu högre utsträckning blir för högutbildade och i mindre utsträckning en mötesplats för barnfamiljer, lägre utbildade och folk som behöver handla. I slutsatserna presenteras sex stycken förslag på omtag och rekonstruktion av stadskärnans erbjudande som måste göras snarast om återhämtningen ska bli långsiktig. De tre första förslagen är: 1. Utveckla en stadskärna som hjälper medborgarna att få ihop livspusslet innan man satsar på att skapa en unik stadskärna för turister.2. Öka tillgängligheten på ett hållbart sätt genom konkurrenskraftig kollektivtrafik och en selektiv strategi för biltrafikanter under viktiga shoppinghelger. 3. Mindre samverkan och större utkrävt ansvar för kommunen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Anselmsson, Johan
(författare)
-
Öka andelen hållbar konsumtion genom att fokusera på rätt hållbarhetsmål i varumärkesarbetet
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många organisationer har i flera år försökt positionera sig som hållbara, men inte lyckats. Dels är det få kunder som uppmärksammar satsningarna, dels verkar det inte driva deras köpvilja. Nuvarande konjunkturläge gör inte heller hållbarhetsarbetet enklare. Vad kan man göra för att potentiella och nuvarande kunder ska uppmärksamma arbetet man gör och dessutom engagera sig i varumärkets hållbarhetsarbete?Många organisationer har använt ett eller flera av FN:s 17 mål i sitt hållbarhetsarbete såväl som i kommunikationen med sina intressenter. Problemet är att många väljer att prata om samma mål – ofta klimatet. Men det finns 16 andra mål som sannolikt är mer relevanta för vissa organisationer än andra.Denna studie inbegriper sex svenska varumärken som satsat på hållbarhet och nått olika framgång med sina strategier. Det som undersökts här är framförallt konsumenterna och deras uppfattningar och drivkrafterna bakom deras val att engagera sig och vilja köpa från dessa varumärken ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien är användbar för företag som vill sälja mer hållbart och positionera sig som hållbara. Denna studie visar att: 1.Klimatkommunikation är det enskilda mål som fungerar bäst för de flesta företag, men det är mindre säljdrivande och engagerande än traditionella positioneringspunkter som kvalitet, pris, trovärdighet, status m.m.2.För de flesta företag finns det andra av de 17 målen som är mer säljdrivande än klimat och till och mer säljdrivande än traditionella positioneringspunkter.3.Studien presenterar två av flera möjliga utvärderingsstrategier för att identifiera sälj- och engagemangsdrivande hållbarhetskommunikation4.Studien avslutas med fyra olika positioneringsstrategier kopplade till hållbarhet och organisationens övriga varumärkesstrategier.
|
|
| 11. |
- Degutis, Mindaugas, et al.
(författare)
-
Consumers’ willingness to disclose their personal data in e-commerce : a reciprocity-based social exchange perspective
- 2023
-
Ingår i: Journal of Retailing and Consumer Services. - : Elsevier. - 0969-6989 .- 1873-1384. ; 74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While personal data is invaluable to firms, the drivers of e-commerce customers' willingness to disclose their personal data remain tenuous. Using social exchange theory, we develop a model that explores the impact of consumers' perceived benefit, and relative power, on store trust, in turn driving their willingness to disclose their personal data. We collected our empirical data using a representative online survey, with the results being analyzed by using structural equation modeling. The results corroborate that (a) consumer-perceived e-commerce store trust drives their willingness to disclose their personal data, and (b) perceived e-commerce provider reciprocity outweighs consumers’ perceived data disclosure benefit, suggesting the existence of symbolic (vs. purely instrumental) social exchange.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Tunca, Burak, et al.
(författare)
-
Lund Digital Trust Survey 2022
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Covid-19 pandemic pushed consumers' reliance on digital services to a whole new level. Today consumers accomplish most of their daily tasks - shopping, working,maintaining personal relationships - over the Internet. It goeswithout saying, such online interactions require collection ofa large amount of data, which might put consumers at unease.In this survey, our objective is to uncover what "digital trust"looks like for Swedish consumers today. Among other aspects,we set out to see consumers' perceptions of data privacy anddata sharing, as well as how they view private companies'access to their data.We believe that our findings will be of relevance not only tomarketing practitioners, but also to academics and policy-makers.
|
|
| 14. |
- Tunca, Burak, et al.
(författare)
-
Of Swedes & Facebook 2022
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2022 has not been a good year for Facebook (Meta) so far. The stock price is plunging, the company is still under fire for the extent of misinformation on the platform, and the number of users are decreasing for the first time in the US. Marketing and technology analysts are speculating whether Facebook reached its peak and began losing the competition against other rising platforms like TikTok.Yet, Facebook is still a big player, especially in Sweden: 7 out of 10 Swedes have used the platform last year. Then what about the perceptions of Facebook in Sweden? Are Swedish consumers still positive towards Facebook? What do they think about the influence of the platform on the society? Why did some of them leave Facebook? This report attempts to answer such questions.
|
|
| 15. |
|
|
