| 1. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö-LCA - vidareutveckling av en kvantitativ metod
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tidigare utvecklat grunderna för en metod för att integrera arbetsmiljö i livscykelanalyser, LCA. Denna metod har nu vidareutvecklats och testats i en fallstudie. I fallstudien jämförs två alternativ, etanol resp. diesel som drivmedel för busskörning. Som underlag användes data från en LCA för den yttre miljön för dessa system. Den metod som använts bygger på att data samlas in för fyra effektkategorier, dödsfall, förlorade arbetsdagar beroende på arbetsskador, hörselskador samt allergier & eksem. Data för dessa effektkategorier har tagits fram ur ISA, Arbetarskyddsstyrelsens informationssystem för arbetsskador för olika SNI-koder, d v s olika branscher. Bidraget till arbetsskadorna har beräknats utgående från data om mängden i livscykeln och den totalt producerade mängden i SNI-koden. För att kontrollera om data för de olika delarna i livscykeln avviker från ett förväntat värde, baserat på medelvärdet för arbetsskador för de fyra effektkategorierna i Sverige, har en normalisering gjorts. Dessutom har en känslighetsanalys gjorts för att kontrollera hur känsligt resultatet i de fyra effektkategorierna är för osäkerheter i data. Slutsatserna av studien är att när det gäller totala mängden arbetsskador i livscykeln räknat på den funktionella enheten 107 km busskörning, går det inte att avgöra vilket alternativ som är bäst. Studerar man däremot delar av livscykeln är det möjligt att dra vissa slutsatser. Normaliseringen visar att det finns överrisker i effektkategorierna hörselskador och förlorade arbetsdagar, vad gäller insamling av avfall. Dessutom finns överrisker för allergier och eksem vad gäller deponering av avfall. En noggrannare analys krävs dock för att säkerställa att överrisken beror på just dessa arbeten och inte andra arbeten som också ingår i aktuell SNI-kod. Känslighetsanalysen visar att insamling och deponering av avfall ger de största bidragen till slutresultatet. Även om bidraget från andra delar av livscykeln och för någon effektkategori skulle vara en faktor 5 högre, påverkar det slutresultatet endast marginellt. Fallstudien visar att det är möjligt att göra en arbetsmiljö-LCA (WELCA) som harmonierar väl med traditionell LCA för den yttre miljön. Vidareutveckling har gjorts när det gäller normalisering. Normalisering har den stora fördelen att hjälpa till att identifiera de delar av livscykeln som innebär överrisker och även sortera ut de delar som ger ett stort bidrag p g a att de utgör en 'stor' del av LCAn även om arbetsskadorna per 1000 anställda är färre än det svenska medelvärdet. Även känslighetsanalys är en vidareutveckling av metoden och ger ett bra underlag för att kontrollera effekterna av osäkerheter i data
|
|
| 2. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Internkontroll i små företag. Verklighet och visioner
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuer har gjorts av företagsledare i trettio små företag (2-56 anställda) i olika branscher för att följa upp hur internkontrollen (IK) fungerar. Målet har varit att förstå småföretagens inställning till IK samt vad som fungerar/inte fungerar. Utgående från detta läggs grunden till ett mer småföretagsanpassat sätt att bedriva IK. Intervjuerna visar att 22 av företagen kände till IK mer eller mindre och endast tolv hade arbetat med IK. Inget företag hade en väl fungerande IK. Av de tolv företagen arbetade nio också med kvalitetssäkring. Fjorton av de företag som kände till IK, tyckte att IK var byråkratisk och inte passade småföretag. Dokumentationen var besvärlig. Arbetet med IK görs huvudsakligen av företagsledaren ensam. IK-föreskriften speglar en kultur som är en storföretagskultur. Det är ett viktigt skäl till att IK fungerar dåligt i småföretag. Dessutom har småföretagen svårt att tolka föreskriften. Man har också svårt att se nyttan med IK. För att få IK att fungera i småföretag föreslås en modell som innebär att småföretagen börjar bearbeta sina problem direkt, istället för att börja bygga ett ledningssystem. Mo-dellen består av tre delar. 1. Kartlägg arbetsmiljön med hjälp av checklista, enkät el dyl. 2. Håll årligen ett personalmöte och diskutera ett antal frågor som speglar kraven i IK-föreskriften, skriv minnesanteckningar. 3. Arbeta med arbetsmiljön som en del i det dagliga arbetet (vilket blir lättare och får en högre nivå när punkt 1 och 2 genomförts)
|
|
| 3. |
- Nilsson, Malin, et al.
(författare)
-
Beskrivning och utvärdering av projektet Blandat om Betong
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En metod har utvecklats att sammanställa och sprida för företag nyttig information om arbetsmiljö. Metoden har tillämpats på betongvaruindustrin där skriften Blandat om Betong spritts till de 150 företag som ingår i branschen. Företagen i branschen har kunnat beställa material som sam-manfattas i Blandat om Betong. För att upprätthålla kunskapen om Blandat om Betong, har nyhetsbrev skickats ut årligen. Informationsspridningen har resulterat i 40 olika förfrågningar, varav sex från per-soner som hört av sig två gånger. Totalt har alltså 34 olika personer hört av sig (ca 11% av dem som fått utskicken eller ca 23% av företagen). Uppskattningsvis är 2/3 av de som hört av sig produktionsansva-riga och 1/3 skyddsombud. Denna svarsfrekvens bör betraktas som god med tanke på att i stort sett den enda informationen om projektet varit skriftlig. Det är tydligt att svarsfrekvensen höjs markant när ett nyhetsbrev skickats ut. Nyhetsbreven fungerar som information och påminnelse och verkar vara mycket viktiga för att projektet ska bli framgångsrikt. Även samarbetet med Almega och Industrifacket är av stor vikt, eftersom dessa organisationer har hög trovärdighet inom målgruppen. Sammanfattningsvis kan de mål som sattes upp i början av projektet, att sprida redan framtagen infor-mation till företag inom betongvarubranschen, till stor del betraktas som uppfyllda. Den uppföljning som gjorts visar att företagen är positiva till den typ av information som Blandat om Betong utgör. I och med denna avrapportering är projektet om Blandat om Betong slut. Behovet av information om lösningar på arbetsmiljöproblem har dock inte upphört. Utvärderingen bekräftar dessutom det vi redan visste att ett projekt av den här typen behöver tid på sig för att få genomslagskraft.Samtal har förts med Arbetarskyddsnämnden (ASN) om att utnyttja deras hemsida för fortsatt arbete. Blandat om Betong och liknande sammanställningar för andra branscher skulle kunna läggas in och bli tillgängliga på ASNs hemsida
|
|
