| 1. |
- Aretun, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
Developments in driver’s licence holding among young people : potential explanations, implications and trends
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This literature review examines the factors that influence the development in the driver’s licence rate among young people in different age groups, socioeconomic groups and geographical contexts, as well as the impact on the welfare of young people of holding or not holding a driver’s licence. The review also includes research on trends, prognoses and evaluations of developments in driver’s licence holding, and knowledge on any links between changes in driver licensing and falling car usage among young people. The review shows that several factors appear to explain and influence the driver licensing trend among young people, while, at the same time, there is a great difference in driver’s licence holding among different groups. More research is needed to investigate the extent to which the declining driver licensing rates is a general trend and/or opposite trends between different groups of young people, and with different welfare impacts.
|
|
| 2. |
- Aretun, Åsa, et al.
(författare)
-
Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik : konsekvenser för tillgänglighet: en kunskapsöversikt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att presentera en översikt av befintliga styrmedel i Norge och Sverige som avser att ge ekonomiska incitament för individer att förändra sin bilanvändning i hållbar riktning. Syftet är vidare att ge en kunskapsöversikt kring hur dessa styrmedel har behandlats i internationell tillgänglighetsforskning där frågor kring jämlikhet och fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället fokuseras. Rapporten inleds med en översikt av befintliga styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik i Norge och Sverige. Rapporten fortsätter med en introduktion av internationell tillgänglighetsforskning; hur tillgänglighet, jämlikhet och fördelning konceptualiseras och utforskas inom denna forskning och forskningens centrala resultat. Därefter redogörs för hur ekonomiska styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik behandlas i tillgänglighetslitteraturen samt vilka behov av vidare forskning som identifieras i denna litteratur. Rapporten avslutas med att presentera ett antal områden av relevans för fortsatt forskning i Sverige och Norge. I rapporten visas att ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafik för att åstadkomma hållbara transporter har uppmärksammats alltmer i internationell tillgänglighetsforskning under senare år. I tillgänglighetslitteraturen behandlas och diskuteras dessa ekonomiska styrmedel utifrån forskningsresultat inom fältet kring ojämlika strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Genomgående bedöms de ekonomiska styrmedlen leda till att transportrelaterad social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner såsom exempelvis arbete, baskonsumtion, utbildning, hälso- och sjukvård. I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel: gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ekonomiska styrmedlen avvisas inte som sådana i litteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster samt satsningar på alternativ transportinfrastruktur som minskar medborgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets- och fördelningseffekter.
|
|
| 3. |
- Aretun, Åsa, et al.
(författare)
-
Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik – konsekvenser för tillgänglighet : En kunskapsöversikt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att presentera en översikt av befintliga styrmedel i Norge och Sverige som avser att ge ekonomiska incitament för individer att förändra sin bilanvändning i hållbar riktning. Syftet är vidare att ge en kunskapsöversikt kring hur dessa styrmedel har behandlats i internationell tillgänglighetsforskning där frågor kring jämlikhet och fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället fokuseras. Rapporten inleds med en översikt av befintliga styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik i Norge och Sverige. Rapporten fortsätter med en introduktion av internationell tillgänglighetsforskning; hur tillgänglighet, jämlikhet och fördelning konceptualiseras och utforskas inom denna forskning och forskningens centrala resultat. Därefter redogörs för hur ekonomiska styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik behandlas i tillgänglighetslitteraturen samt vilka behov av vidare forskning som identifieras i denna litteratur. Rapporten avslutas med att presentera ett antal områden av relevans för fortsatt forskning i Sverige och Norge. I rapporten visas att ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafik för att åstadkomma hållbara transporter har uppmärksammats alltmer i internationell tillgänglighetsforskning under senare år. I tillgänglighetslitteraturen behandlas och diskuteras dessa ekonomiska styrmedel utifrån forskningsresultat inom fältet kring ojämlika strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Genomgående bedöms de ekonomiska styrmedlen leda till att transportrelaterad social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner såsom exempelvis arbete, baskonsumtion, utbildning, hälso- och sjukvård. I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel: gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ekonomiska styrmedlen avvisas inte som sådana i litteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster samt satsningar på alternativ transportinfrastruktur som minskar medborgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets- och fördelningseffekter. I tillgänglighetslitteraturen poängteras att kunskapen generellt är bristfällig kring bilberoende respektive hur tillgängligheten med alternativa transportslag ser ut i samhället; hur tillgänglighet fördelar sig mellan individer och grupper med olika transportförutsättningar och transportbehov i samspel med lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur. Bristen på kunskap förklaras med att tillgänglighet kräver analys av empiriska faktorer som traditionellt har ansetts ligga utanför transportområdet. I mycket transportforskning fokuseras resande och rörlighet som sådant. Denna fokusering präglar även 6 VTI notat 33-2012 FoU om ekonomiska styrmedel, vilket således medför att jämlikhets- och fördelningseffekter avseende rörlighet utreds. Tillgänglighet kräver studium av hur människors transportbehov och transportvillkor är sammanlänkade med hur samhällslivet är organiserat i tid och rum. För att utreda jämlikhets- och fördelningseffekter av ekonomiska styrmedel avseende tillgänglighet måste modeller och metoder som kan hantera sociospatiala förhållanden appliceras, där hänvisning görs till utvecklingsarbetet inom tillgänglighetsforskningen kring Social Impact Assessments och Accessibility Planning. Det är angeläget att i kommande FoU testa och utveckla den här typen av modeller, anpassade till geografiska förhållanden i Sverige och Norge. Det är vidare viktigt att studera hur miljömål och tillgänglighetsmål och eventuella målkonflikter hanteras i den politiskt-administrativa processen som föranleder ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafiken. Det är också angeläget att studera hur en bättre samverkan kan ske mellan olika transportpolitiska verktyg för att uppnå mål om hållbara transporter såsom styrmedel, regleringar, transportplanering och fysisk planering. För denna FoU kan ett komparativt perspektiv mellan Norge och Sverige vara värdefullt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Aretun, Åsa
(författare)
-
Från ungdomsgårdar till kulturarena : Omläggning av ungdomsverksamhet för kulturskapande, kreativitet och entreprenörskap
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2009 tilldelades Katrineholms kommun medel från Statens Folkhälsoinstitut för satsningar på lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Den här rapporten behandlar en av satsningarna, Ung Kultur och Fritid. Bakgrunden till satsningen var att ungdomar var missnöjda med hur ungdomens hus, som öppnat ett par år tidigare i Katrineholm, hade utvecklat sig. Det hade inte blivit den sociala mötesplats och ”hängställe” efter skolan som många hade hoppats på och deras deltagande begränsades till konserter vissa helger. Satsningen som initierades av det dåvarande folkhälsorådet i Katrineholms kommun syftade till att öka ungdomars inflytande och delaktighet över verksamhetens utformning i ungdomens hus med målet om att öka tillgängligheten. Kultur- och turismnämnden var huvudman för verksamheten. De startade huset med syftet att skapa en arena för estetisk och kulturskapande verksamhet riktad mot ungdomar, men resurserna för att driva verksamheten var initialt små. Rapporten belyser hur hälsosatsningen kom att inordnas i nämndens och den tillhörande förvaltningens pågående arbete med att avveckla fritidsgårdsverksamhet i syfte att omfördela resurser till en kulturarena för ungdomar, något som kom att motiveras utifrån ett hälsoperspektiv. Kommunledningen kom att ta över ansvaret för genomförandet av kulturarenan i samband med beslut om att arenan skulle inhysas i gamla lokstallslokaler. Dessa blev föremål för omfattande renovering och ombyggnation, och där betydande ekonomiska resurser tillsköts för det. Rapporten belyser hur kulturarenan inordnades i den lokala utvecklingspolitiken där platser för ungdomars kulturskapande syftade till att öka ortens attraktivitet och locka kreativa invånare till sig. I rapporten diskuteras detta händelseförlopp och utfall i förhållande till frågor om ungdomars delaktighet och inflytande.
|
|
| 6. |
- Aretun, Åsa, et al.
(författare)
-
Ökad cykling : professionella utmaningar och hinder i den lokala transportplaneringen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att belysa orsaker till varför inte policymål om en ökad andel cykling uppnås i den praktiska planeringen på kommunal nivå, samt bidra med kunskap om hur detta implementeringsunderskott kan minskas. Rapporten baseras på forskningsresultat kring implementering av policymål för ökad cykling i fyra större kommuner. Resultaten visar att implementeringsunderskott delvis är en konsekvens av så kallat stigberoende. Mål om ökad cykling hanterats inom ramen för en implementeringsstruktur, organisering – kunskap – åtgärder, där professionella grupper präglas av kunskaper och färdigheter som konventionellt varit inriktade mot att optimera framkomlighet för biltrafik. Denna inriktning tjänar som modell för operativa problembilder och lösningar i planeringen för ökad cykling. Fokus har legat på funktionell uppbyggnad av cykelnät, förbättrad vägutformning och andra cykelinfrastrukturåtgärder. Framkomlighet för cykel har ökat över åren, men effekter i form av ökad andel cykling har uteblivit. Brist på måluppfyllelse har inte lett till någon omprövning av exiterande angreppssätt och metoder. Tjänstemännen är istället orienterade mot att upprätthålla professionella gränser avseende kompetenser och val av åtgärder. Konkret betyder det att tillgänglighetsvillkor för cykel inte säkerställs, vilket vidare medför risker för att effekter av framkomlighetsåtgärder, och andra åtgärder av kompletterande karaktär, blir små eller uteblir. För att förändra denna situation krävs att trafikprofessionerna utvecklas. I rapporten skisseras tre möjliga angreppssätt kring hur det kan ske: utveckling av planeringsstöd kring tillgänglighetsvillkor för cykel av nationella myndigheter som ska stödja kommunerna i sin planering; större fokus och systematik kring att utreda lokala problembilder för ökad cykling, vilket blir styrande för valet av åtgärder; en starkare styrning av tvärsektoriellt arbete i den praktiska planeringen.
|
|
| 7. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
Ungdomars inställning till att ta körkort 2002-2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande arbete är att öka vår kunskap om vad som påverkar ungdomars körkortstagande underperioden 2002–2009. En enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval av ungdomar (17,5 år) i Sverige vid fem separata tillfällen (2002, 2003, 2004, 2006 och 2009). Totalt ingick 6 015 personer i studien. Huvudresultaten av undersökningen visar att majoriteten har för avsikt att ta körkort vid 18–-19 års ålder. Deras främsta motiv för att ta körkort är ökad rörelsefrihet, minskat beroende av andra för sitt resande, att det underlättar fritidsresor och att det ökar deras möjligheter att få arbete. Främsta motiven för att inte ta körkort är tidsbrist och bristande ekonomi. Ett ytterligare viktigt motiv är bilens negativa inverkan på miljön, vilket ökat något över åren. På frågan om grupptryck visar resultaten att ungdomarnas föräldrar i betydligt högre grad än syskon och vänner anser att det är viktigt att de tar körkort. Resultaten visar också att ungdomarna har ett relativt gott självförtroende då det handlar om att klara av bådeuppkörningen och teoriprovet. Tillgång till bil bedöms också vara god, däremot är det inte lika lätt att få hjälp från en handledare. Den teoretiska modellen ”Theory of planned behaviour” förklarar ungdomars beteende och intentioner med avseende på körkortstagande vid en tidig ålder på ett tillfredställande sätt. Slutligen analyserades vad som kunde göra det lättare för ungdomar att ta körkort. Resultaten visar att det främst handlar om den egna självbilden, vilken i detta fall är kopplat till om de tror att de kan klara av det praktiska provet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Joelsson, Tanja, 1980-
(författare)
-
Space and Sensibility : Young Men’s Risk-Taking with Motor Vehicles
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community.The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety.
|
|
