| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Beier, Ulrika
(författare)
-
Habitat use in fish communities : size- and environment-dependent mechanisms affecting biotic interactions and population regulation
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Through the influence of abiotic factors, the habitat use of organisms affects their metabolism as well as other species- and size-dependent individual-based rates. The habitat-specific performances of individuals interacting in different habitats thereby affect biotic interactions. Habitat use is thus central for the outcomes of biotic interactions that, in turn, regulate populations and communities. My aim is to investigate how individual processes are influenced by habitat-dependent abiotic factors, affecting biotic interactions to regulate habitat use and population structures in fish communities. I examined patterns of habitat distribution and population structures of perch (Perca fluviatilis L.), roach (Rutilus rutilus (L.)), and the zooplankton specialist vendace (Coregonus albula (L.)) using a database of standardised test fishing data in lakes. To clarify mechanisms, I experimentally studied predation from perch in pond enclosures as well as relative foraging abilities of the two competitors roach and vendace in aquaria with different temperature and light treatments. To test mechanisms in natural situations, I calculated species- and size-dependent net energy intake, incorporating temperature- and light-dependence, including metabolism, using field data from different habitats in lakes with and without vendace. I also developed and applied a stage-structured biomass model, considering a cold water species (vendace) using two habitats differing in temperature. I thereby studied how climate warming which acts differently on different lake habitats affected temperature-dependent individual-based processes, and results on the population level. Through multi-species studies, I found that a combination of size- and environment-dependent individual processes determining energy gain, rather than predation risk, could explain size- and species-specific habitat use. The single-species study showed that stage-specific intake rates in one habitat, altered by increased temperature, affected intraspecific competition in both habitats, through a mechanism of ‘inter-habitat subsidies’ which altered population structure through maturation and reproduction rates. My thesis shows how including size- and environment-dependent individual processes, and interactions across habitats, increases our understanding of population and community structure as well as effects of environmental change.
|
|
| 9. |
- Beier, Ulrika
(författare)
-
Temperature- and light-dependent ratio of energy gain to metabolic costs explains spatial and temporal habitat use of zooplanktivorous fish
- 2017
-
Ingår i: Ecology of Freshwater Fish. - : Wiley. - 0906-6691 .- 1600-0633. ; 26, s. 506-516
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding the forces that drive habitat selection of species in communities is important in both ecology and evolution. In nature, species face variation in competition, predation and physical characters among habitats. Vendace (Coregonus albula (L.)) is a specialised zooplanktivorous fish predominantly using deeper water in lakes during summer, while roach (Rutilus rutilus (L.)) uses mainly the shallow littoral zone as well as the upper layer of the pelagic zone. To understand mechanisms behind habitat use of these species, I first conducted a predation experiment to investigate their sensitivity to predation by perch (Perca fluviatilis L.). Second, I performed a foraging experiment using different temperature and light treatments. I then used metabolic calculations to estimate energetic costs when foraging. I found no difference between species regarding sensitivity to predation. Vendace was the most efficient forager on zooplankton but also swam faster spending more energy compared to roach. Roach had a comparatively high metabolic rate in the lowest temperature, where their foraging efficiency was lowest. The energy gain ratio at 6 degrees C was highest for vendace, while it was lowest for roach. In the highest temperature (18 degrees C) and the lowest light level (1lux), both species were similar in their energy gain ratio. The relative energy gain ratio provides a mechanism to explain habitat distribution for the two species. An increased understanding of the role of metabolism in combination with biotic interactions and habitat use may help to foresee effects of environmental change for different species.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Kulatska, Nataliia, et al.
(författare)
-
Understanding ontogenetic and temporal variability of Eastern Baltic cod diet using a multispecies model and stomach data
- 2019
-
Ingår i: Fisheries Research. - : Elsevier BV. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 211, s. 338-349
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Size of predator and prey determines, to a large extent, predator-prey interactions in aquatic systems. Understanding the relationship between predator and prey size in the individual predator's food selection process is a cornerstone of ecological modelling. Stomach content data are used to inform such models, as they provide prey species specific information about the predator diet in the wild. These data are strongly relevant as direct observations of species trophic interactions, but they have limitations, and are costly. Our objective was to develop and test a model which is able to predict changes in the Baltic cod diet by reconstructing the dynamics of cod and its prey, herring and sprat, populations, their length distributions, and parametrizing trophic interactions between them. We analysed time-series of cod stomach data and built an age-length structured multispecies model using Gadget. Both observed and predicted diets of smaller (juvenile) cod consisted mainly of benthos, while larger cod fed mostly on fishes (herring and sprat). Our model could predict the main patterns in species and length composition of cod diet. We also identified important knowledge gaps, especially on benthos dynamics and processes affecting prey availability and predator preference.
|
|
| 12. |
- Van Dorst, Renee, et al.
(författare)
-
Warmer and browner waters decrease fish biomass production
- 2019
-
Ingår i: Global Change Biology. - : WILEY. - 1354-1013 .- 1365-2486. ; 25:4, s. 1395-1408
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change studies have long focused on effects of increasing temperatures, often without considering other simultaneously occurring environmental changes, such as browning of waters. Resolving how the combination of warming and browning of aquatic ecosystems affects fish biomass production is essential for future ecosystem functioning, fisheries, and food security. In this study, we analyzed individual- and population-level fish data from 52 temperate and boreal lakes in Northern Europe, covering large gradients in water temperature and color (absorbance, 420 nm). We show that fish (Eurasian perch, Perca fluviatilis) biomass production decreased with both high water temperatures and brown water color, being lowest in warm and brown lakes. However, while both high temperature and brown water decreased fish biomass production, the mechanisms behind the decrease differed: temperature affected the fish biomass production mainly through a decrease in population standing stock biomass, and through shifts in size- and age-distributions toward a higher proportion of young and small individuals in warm lakes; brown water color, on the other hand, mainly influenced fish biomass production through negative effects on individual body growth and length-at-age. In addition to these findings, we observed that the effects of temperature and brown water color on individual-level processes varied over ontogeny. Body growth only responded positively to higher temperatures among young perch, and brown water color had a stronger negative effect on body growth of old than on young individuals. Thus, to better understand and predict future fish biomass production, it is necessary to integrate both individual- and population-level responses and to acknowledge within-species variation. Our results suggest that global climate change, leading to browner and warmer waters, may negatively affect fish biomass production, and this effect may be stronger than caused by increased temperature or water color alone.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Östman, Örjan, et al.
(författare)
-
Förvaltningsmål för nationellt förvaltade fiskbestånd : En översikt av kvantitativa mål
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk - och skaldjursbestånd som i huvudsak är begränsad e till svenska nationella vat- ten förvaltas av svenska myndigheter och organisationer. Dessa bestånd kan i motsats till internationellt exploaterade och förvaltade arter utnyttjas av flera olika aktörer (t.ex. kommersiellt - och fritidsfiske) . Olika grupper av aktö rer kan ha olika syn på vad som är de lämpligaste långsiktiga förvaltningsmålen (t.ex. stor avkastning vs. stora individer). För dessa nationella bestånd är ofta datatillgången sämre än för in- ternationella bestånd, och ofta saknas tydliga mätbara förvaltni ngsmål, vilket resul- terar i en mindre effektiv förvaltning. Syftet med denna rapport är att ge en överblick över tillgängliga kvantitativa förvaltningsmål med tillhörande metoder som är lämp- liga för ett långsiktigt hållbart utnyttjande av nationella fisk - och skaldjursbestånd. Vi identifierar tre huvudkategorier av kvantitativa förvaltningsmål: 1) Långsiktigt hållbar avkastning, som kräver detaljerade data från många olika källor . 2) Minini- våer av biomassa - eller abundansindex, eller ett specifikt förhållan de mellan fångst och biomassaindex, vilket kräver pålitlig övervaknings - eller fångstdata. 3) "Natur- lik" eller "önskvärd" demografisk struktur, vilket kräver information om egenskaper så som storlek, ålder, och könsmognad. Alla tre typer na av mål har sina förtjänster och nackdelar. Mål för hållbar avkastning och biomassa -index tar inte hänsyn till storleksstruktur, och vice versa, och olika mål kräver olika typer av indata. Vi gör en översikt av vilka förvaltningsmål som kan vara lämpliga för olika typer av nationellt förvaltade fisk - och skaldjursbestånd. För närvarande är aktuell a data i allmänhet allt- för begränsade för att föreslå specifika förvaltningsmål för de flesta bestånd som kan komma i fråga för nationell förvaltning. Snarare betonar vi vikten av att använda flera olika mål i stället för att förlita sig på ett enda för att underlätta en hållbar användning av akvatiska resurser med hänsyn tagen till olika intressenter. Dessutom finns det ingen klar definition av vad ett nationellt bestånd är och när det är lämpligt att ha en nationell förvaltning. Därför är det viktigt att förvaltningsmålen sätts så att de kan återspegla både internationella, nationella och lokal a förutsättningar .
|
|
