| 1. |
- Andersén, Åsa, 1975-
(författare)
-
Self-efficacy, Vocational Rehabilitation and Transition to Work
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis was to examine the relationship between self-efficacy, individually tailored vocational rehabilitation and transition to work or studies.Study I was a cross-sectional study based on questionnaire- and registry data, investigating whether factors related to sick leave predict self-efficacy in women on long-term sick leave (n= 337) due to pain and/or mental illness. General self-efficacy was low. Anxiety and depression were the strongest predictors for low self-efficacy.Study II used longitudinal data from a randomised controlled trial, comprising partly the same women (n=401) as in Study I. Participants were allocated to either 1) assessment of multidisciplinary team and multimodal intervention (TEAM), 2) acceptance and commitment therapy (ACT), or 3) control group. Self-efficacy increased in the TEAM group in comparison with the control group.Study III had a descriptive qualitative design with individual interviews, studying participants’ (n=14) experiences with an individually tailored vocational rehabilitation project, and encounters with professionals working in it. The participants, who were on long-term sick leave due to mental illness or pain reported overall positive experiences with the project. The project was based on collaboration between authorities and motivational interviewing. The positive experiences were based on four categories: Opportunities for receiving various dimensions of support, Good overall treatment by the professionals, Satisfaction with the working methods of the project, and Opportunities for personal development.Study IV was a prospective cohort study investigating perceived self-efficacy in unemployed young adults (n= 249) aged 19-29 year with disabilities, and the association between self-efficacy and transition to work or studies. The study used questionnaire- and registry data from a vocational rehabilitation project. Higher levels of self-efficacy were associated with increased odds for ‘transition to work’. General self-efficacy was low, and young adults with lower self-efficacy reported worse self-rated health compared with those with higher self-efficacy.This thesis showed that multidisciplinary assessment with a multimodal intervention had positive effects on self-efficacy. Individually tailored vocational rehabilitation, based on cooperation and motivational interviewing, may be beneficial for individuals on long-term sick leave and the interactions between participants and the professionals may affect participants’ self-efficacy positively. Mental health needs to be considered when targeting self-efficacy in vocational rehabilitation. Furthermore, research is needed to a) clarify which components in the multidisciplinary team intervention can increase self-efficacy, b) study the effects of vocational rehabilitation based on an individual design, cooperation and motivational interviewing on self-efficacy, health and transition to work, and c) develop interventions that can increase self-efficacy and support transition to work/ studies in young adults with disabilities.
|
|
| 2. |
- Bergmark, Magnus, 1975-
(författare)
-
Integrerade psykosociala insatser : Policy, implementering och praktik i ett komplext verksamhetsfält
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InledningAlltsedan psykiatrins avinstitutionalisering tog fart under 1980- och 1990-talen har en utveckling av samhällsbaserade psykosociala insatser förespråkats för att erbjuda vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatserna förväntas bidra till att brukarna får tillgång till effektiv vård och stöd, samtidigt som de inkluderas i samhället. Vidare förutsätts insatserna baseras på kunskap och evidens, samt bygga på brukarens delaktighet och stödja dennes återhämtning. En annan målsättning är att vissa insatser ges i form av integrerade modeller, så att personer ur målgruppen får tillgång till sammanhållet stöd från inblandade myndigheter. Även om Sverige räknas som ett resursstarkt land som har kommit långt på området, så förekommer kritik mot utvecklingen. Kritiken har berört både planering och styrning på politisk nivå, men även utförandet av de insatser som erbjuds till brukarna. Kritiken har bland annat handlat om bristande samverkan mellan landsting och kommuner, och om stora lokala variationer i den erbjudna servicens kvalitet. I den här avhandlingen studeras dels utformningen av policy på området, dels implementering av specifika insatser. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur svenska policymakare på nationell nivå har hanterat utvecklingen av psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt att analysera möjligheter och svårigheter för organisationer och personal när det gäller att implementera de insatser som förespråkas av beslutsfattare. De frågeställningar som avhandlingen söker besvara är följande:Hur formuleras policy som syftar till att införa samhällsbaserade psykosociala insatser, och vad kan policyns egenskaper innebära för genomförandet av den?Vilka styrstrategier uttrycks i statliga policydokument?Vad hämmar respektive underlättar implementeringen av föreslagna integrerade psykosociala insatser?Hur kan vi förstå vad som påverkar möjligheten att erbjuda integrerade psykosociala insatser, i termer av lokala förutsättningar och strategier för implementering?MetodPolicy på området studerades genom en studie av tre av de övergripande dokument som beslutats på regeringsnivå de senaste 20 åren. Riktade kvalitativa innehållsanalyser baserade på relevant litteratur genomfördes. Implementering av insatser studerades genom att 15 program följdes under 3 års tid. 14 av dessa arbetade med att implementera arbetsrehabiliteringsprogram utifrån modellen Individual Placement and Support (IPS). Under samma tidsperiod följdes ett team som implementerade den intensiva samordnings-, vård- och stödmodellen Assertive Community Treatment (ACT). För att bedöma verksamheternas följsamhet till modellerna genomfördes programtrohetsskattningar av samtliga program. Data avseende programmens målgrupp samlades också in. Tre IPS-program deltog i en fördjupningsstudie där kvalitativa intervjuer genomfördes med ledare, personal och samverkanspartners. Implementeringen av dessa program analyserades utifrån implementeringsramverket the Consolidated Framework for Implementation Research. Implementeringen av samtliga 14 IPS-program studerades med hjälp av skattningsskalan the Sustainable Implementation Scale (SIS). När det gäller ACT-teamet genomfördes dels kvalitativa innehållsanalyser av djupintervjuer, och dels skattningar av implementeringskomponenter med hjälp av SIS.ResultatPolicy på området har innehållit stora mått av otydlighet och konflikt, både gällande de mål och medel som har formulerats. Regeringen har främst förespråkat så kallade mjuka styrstrategier, vanligen i form av statliga stimulansbidrag. Vissa förtydliganden och konkretioner har skett under tid, vilka ibland går i linje med de internationella rörelserna New Public Management och evidensbaserad praktik. Exempel på försök att strama upp styrningen är målformuleringar som förespråkar riktade och prestationsbaserade stimulansbidrag, samt nationella riktlinjer för att styra utvecklingen mot utvalda specificerade insatser. Trots detta är det fortfarande de berörda myndigheterna som är ansvariga för att välja ut, utforma och implementera psykosociala insatser. På verksamhetsnivå leder detta till att många otydligheter består, vilka ibland är relaterade till svårigheter att avgränsa ansvarsområden och att förändra hindrande regelverk och traditioner. Dessutom förekommer konflikter, exempelvis i form av konkurrerande målsättningar och ojämn resurstilldelning.Studierna av de integrerade modellerna IPS och ACT visar att implementering av dessa är möjlig, även i en sektoriserad välfärdskontext som den svenska. Det finns dock en rad faktorer på såväl organisationsnivå som teamnivå, som försvårar implementeringen. Exempel på dessa är de involverade organisationernas varierande målsättningar och traditioner, regelverkens utformning, samt svårigheter att erhålla långsiktig finansiering. I en del fall beskrivs de arbetssätt som modellerna förespråkar som försvårande, då de upplevs som annorlunda och utmanande för existerande rutiner och uppfattningar om stöd till målgruppen. Ett stort hinder för effektiv implementering är svårigheter att samverka, främst mellan, men även inom inblandade organisationer. De flesta program som lyckades genomföra en hållbar implementering hade personal som var duktiga på att navigera förbi de hinder som orsakades av ogynnsamma regler, och de lyckades även hitta vägar för att etablera samverkan, både horisontellt (med samarbetspartners på samma hierarkiska nivå) och vertikalt (mellan ledning och personal). En verksamhetsledare som har möjlighet att påverka samverkansrelationer i både horisontell och vertikal riktning är gynnande för implementeringen. Andra betydelsefulla komponenter som underlättar implementering är en noggrann planering innan ett program startas, medveten rekrytering av personal, formering av ändamålsenliga styrgrupper, samt att tidigt i processen arbeta strategiskt för att lösa finansieringsfrågan. Även programtrohetsskattningar var betydelsefulla, då de både fungerade som instrument för att identifiera förbättringsområden för programmen, men också hade en legitimerande funktion vid återkoppling till ledningen.SlutsatserDet råder en samstämmighet i övergripande målsättningar som syftar till att utveckla området integrerade psykosociala insatser. På en mer konkret nivå är läget betydligt oklarare, både gällande målsättningar i policy och av vem och hur insatserna ska implementeras. Även om vissa förändringar skett, står regeringen fortsatt för en mjuk styrning vilken lämnar ett stort ansvar till de myndigheter som ska implementera valda insatser. Detta innebär en rad svårigheter för frontlinjepersonalen, vilket leder till att de ofta behöver lägga mycket tid och energi på att hitta vägar för att överkomma dessa svårigheter.I många fall har ledare och personal goda möjligheter att uppnå en hög programtrohet på teamnivå, men för en hållbar implementering krävs det att ett program är väl förankrat både vertikalt och horisontellt. Därför finns ett behov av att forskare och beslutsfattare tar ett tydligare helhetsgrepp, både på området policy och implementering av specifika insatser. Skattningar av programtrohet och implementering kan vara ett stöd i att identifiera vad som fungerar samt vad som behöver förändras i och mellan organisationer. Men för att programmen ska lyckas med en effektiv implementering på organisationsnivå behöver deras legitimitet stärkas vertikalt, och planering för långsiktig lokal finansiering behöver göras i ett tidigt skede.
|
|
| 3. |
- Holstein, Jane, 1970-
(författare)
-
Cultural Competence for Health Professionals : Instrument Development
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent decades, both global migration in general and specifically migration to Sweden have increased. This development compels the need for delivering healthcare to the increasingly diverse populations in Sweden. To support health professionals, for instance occupational therapists, in developing their professional knowledge in encounters with foreign-born clients a self-rating instrument measuring cultural competence is developed. This may contribute to the development of suitable services for foreignborn clients and improve person-centered interventions for these clients.The general aim of this thesis was to develop an instrument for health professionals by examining psychometric properties and utility of the Swedish version of the Cultural Competence Assessment Instrument (CCAI-S) among occupational therapists. The specific aim of study I was to evaluate the content validity and utility of the Swedish version of the Cultural Competence Assessment Instrument (CCAI-S) among occupational therapists. The study had a descriptive and explorative design. Nineteen occupational therapists participated, divided into four focus groups. Qualitative content analysis was used to examine the content validity and utility of the CCAI-S. The specific aim of study II was to examine the clinical relevance, construct validity and reliability of the Swedish version of the Cultural Competence Assessment Instrument (CCAI-S) among Swedish occupational therapists. The study had a cross-sectional design. A web-based questionnaire was e-mailed to a randomised sample of 428 occupational therapists to investigate the construct validity, reliability and utility of the CCAI-S. Factor analysis was performed as well as descriptive statistics.The findings from study I revealed high content validity for all 24 items. However, six items needed reformulations and exemplifications. Regarding utility, the results showed strong support for CCAI-S. The category ‘Interactions with clients’ showed that the CCAI-S could be utilised individually for the health professional and create a higher awareness of cultural questions in practice. The category ‘Workplace and its organisational support’ displayed potential for use in different workplaces regarding CCAI-S and indicated the importance of organisational support for health professionals in the development of cultural competence. The findings from study II regarding construct validity generated a three-factor model with the labels ‘Openness and awareness’, ‘Workplace support’ and ‘Interaction skills’. All three factors showed high factor loadings and contained 12 of the 24 original items. The Cronbach’s Alpha showed high support for the three-factor model. Concerning utility, the participants reported that all 24 items had high clinical relevance.In conclusion, the findings from the two studies indicated good measurement properties and high clinical relevance for the CCAI-S. This may sup-port the utilisation of CCAI-S in the Swedish context for health professionals, for instance occupational therapists. The results of the instrument development show that the upcoming published version of the CCAI-S can be a valuable self-assessment tool for health professionals who strive to improve in person-centred communication in encounters with foreign-born clients. CCAI-S can also be of support for the organisation to serve as a guide for what to focus on to develop cultural competence within the staff. Altogether this presumably influence the effectiveness of the healthcare and enhance the evidence of interventions for foreign-born clients. To develop an instrument is an iterative process requiring several evaluations and tests in various settings and populations. Therefore further psychometric testing and utility studies on the CCAI-S is crucial.
|
|
| 4. |
- Bolic Baric, Vedrana
(författare)
-
Support in school and the occupational transition process : Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis was to describe and explore the experiences of support in school of adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities. Furthermore, the aim was to explore support that influences the occupational transition to upper secondary school, further education and work. The two first studies investigated computer use in educational activities and during leisure activities by adolescents with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Study II also aimed to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD. In Studies I and II data was collected using a questionnaire focusing on information and communication technology (ICT) use in school and leisure. Adolescents with ADHD (n = 102) aged 12-18 years were compared with adolescents with physical disabilities (Study I) and adolescents from the general population (Studies I and II). In Study III the aim was to describe the experiences of support at school among young adults with AS and ADHD, and to explore what support they, in retrospect, described as influencing learning. Study IV aimed to describe the occupational transition process to upper secondary school, further education and/or work and to explore what support influenced the process from the perspectives of young adults with AS or ADHD. Studies III (n=13) and IV (n=15) used qualitative semi-structured interviews with young adults with AS or ADHD, aged 18-30 years and were analysed using hermeneutics according to Gadamer.The findings of Study I showed that students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. They reported low satisfaction with computer use in school and a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities. Study II showed that Internet activities among adolescents with ADHD during leisure, tended to focus on online games. Furthermore, analysis demonstrated that Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities. Study III found that young adults with AS or ADHD experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional aspects, all of which influenced learning. Support addressing difficulties with academic performance was described as insufficient and only occasionally provided in school. In conclusion, support for learning among students with AS or ADHD needs to combine academic and psychosicial support. The findings of Study IV identified three different pathways following compulsory school. Support influencing the occupational transition process included: occupational transition preparation in compulsory school, practical work experience in a safe environment, and support beyond the workplace. Support from community-based day centres was described both as an important step towards work in the regular labour market, as well as being too far away from the regular labour market.In conclusion, this thesis revealed that support in school among students with AS or ADHD needs to combine academic and psychosocial support. Despite being regarded as facilitating learning, individuals with ADHD or AS reported limited computer and Internet use in school. Based on the results it is suggested that Internet activities may provide adolescents with neuropsychiatric disabilities with new opportunities for social interaction and educational activities. On the basis of the results it is suggested that the occupational transition process should be viewed as a longitudinal one, starting in compulsory school and continuing on until young adults obtain and are able to remain in work or further education. This thesis revealed that extended transition planning, inter-service collaboration and support from communitybased day centres were aspects of the environment that influenced the occupational transition process.
|
|
