| 1. |
- Bejerot, Susanne, 1955-, et al.
(författare)
-
Teaching psychiatry to large groups in society
- 2019
-
Ingår i: BMC Medical Education. - : BioMed Central. - 1472-6920. ; 19:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: There is a need to educate a range of professionals in caring for individuals with long-term mental disability who reside within our communities. Empathy alone is insufficient. The Kognus 4-Step Education Program was developed to achieve this goal.METHOD: The program consisted of independent courses, including an 18-session basic course on psychiatric disability (on-site or online), advanced courses, and highly specialized training programs (Nidotherapy/Peer Consultation). Experts lectured together with clients with psychiatric disabilities. We first report Swedish reforms in which institutionalized patients were relocated to semi-independent individual households. We then describe the design and implementation of the education program. Approximately 50% of participants who were younger than 36 years old lacked any healthcare education. The participants' backgrounds, perceptions, participation in the education program, and costs are presented.RESULTS: Between 2009 and 2014, 8959 participants attended the Kognus psychiatry courses online or on-site in Stockholm (basic on-site course, n = 2111; online course, n = 4480; advanced courses, n = 2322; highly specialized programs, n = 46). A total of 73% of the participants satisfactorily attended the basic sessions on-site compared with 11% of the online participants. The developers conducted the education program for the first 3 years. Thereafter, another course provider continued the program with other types of participants. The program was perceived to be equally interesting and meaningful to participants with low and high levels of education, demonstrating the generalizability of the program. The quality of the basic and advanced courses was rated as 4.4 and 4.3, respectively, on a 5-point Likert scale.CONCLUSIONS: Personnel without appropriate education who work with people with psychiatric/intellectual disabilities can be educated in large numbers. The Kognus program represents a novel and successful way of training people who have no formal education about some essentials of good mental healthcare. Moreover, the model can be easily implemented elsewhere.
|
|
| 2. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Akutmottagningarnas konstanta kaos : styrning, det oförutsedda och motstånd
- 2015
-
Ingår i: Book of Abstracts FALF 2015 Conference 10.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under många år har det funnits ett brett missnöje med långa väntetider på akutmottagningarna på svenska sjukhus. Media har skrivit mycket om detta område, politiker och huvudmän har introducerat en rad interven-tioner och myndigheter har inspekterat, mätt och jämfört för att stimulera ”best practice”. Men resultatet av allt detta är negativt – väntetiderna på akutmottagningarna har ökat under senare år! Vad kan detta bero på? Kan orsaken vara att styrformerna varit felaktigt utformade, att det under perioden skett andra förändringar vars effekter beslutsfattarna inte förutsåg, eller kan det vara läkargruppens motstånd till effektiviserande åtgärder som ligger bakom uteblivna förbättringar? I denna studie beskrivs dels de politiska initiativ och interventioner som gjorts på nationell nivå för att komma tillrätta med väntetiderna under 2010-talet, dels utfallet av dessa insatser så som de uppfattas av läkare som arbetar på akutmottagningar. I analysen intresserar vi oss särskilt för läkarnas inflytande och eventuella motstånd till förändringar.Initialt gjordes intervjuer med 14 läkare som arbetar på akutmottagningar på fyra sjukhus. De tillhör både den nya specialiteten akutvårdsläkare och andra specialiteter som är “gästdoktorer” på akuten. Intervjuerna gjor-des för att få kunskap inför en enkätundersökning, och har för detta arbete analyserats tematiskt med fokus på styrning, förändringar och dilemman i arbetet. Efter analysen av intervjuerna och identifiering av de styrfor-mer som respondenterna tog upp, studerades de rapporter och beslut som låg bakom dessa styrformer. Vilken kunskap baserades de på? Vilka hade inflytande på utformningen av förändringarna? Hur har styrningen anpassats över tid i relation till de svårigheter som akutmottagningarna har att klar av att möta målen?Den styrning som de intervjuade läkarna tar upp som kontraproduktiv är relaterad till överorganisatoriska direktiv och mål som är kopplade till prestationsmätningar av olika slag. Ett par exempel: För akutmottag-ningarna finns landstingsspecifika mål att i stort sett alla patienter på akuten ska vara färdigbehandlade inom fyra timmar. Det är ett mål som ständigt fallerar, som medför negativa ekonomiska konsekvenser för kliniken, men framför allt ger en känsla av misslyckande. På vissa enheter har styrningen lett till att man organiserat om arbetet för att förbättra mätresultaten – inte vården. Andra förändringar handlar om ett nationellt föränd-ringsprogram för att med stöd av lean effektivisera arbetssättet, det vill säga hur arbetsuppgifterna organiseras på mottagningarna. Även här beskriver respondenterna problem avseende arbetmiljö och vårdkvalitet.Analysen indikerar att styrformerna utmanar den professionella identiteten och skapar nya dilemman. Men det finns i praktiken inga möjligheter för läkarna att göra motstånd; man kan föra fram synpunkter, men de beaktas inte, man kan på individnivå strunta i något delmoment, men det är i det lilla. Resultaten diskuteras i termer av makt och motstånd. I förlängningen bör denna studie utvidgas med intervjuer av chefer och besluts-fattare.
|
|
| 3. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Förberedd för läraryrket? Lärare under 40 år av reformer
- 2018
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 24:1-2, s. 7-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien belyser hur gymnasielärare retrospektivt uppfattar att de förberetts för sitt yrke under lärarutbildningen. Enkätsvar från 1554 gymnasielärare kategoriserades efter den tidsperiod då de examinerades. Frågan om hur väl förberedda de nyexaminerade lärarna var för sitt yrke kopplas till de nationella reformer som styrde lärarutbildningen under den period som läraren studerade. Medan utbildningen i praktisk yrkeskunskap uppfattas ha försämrats över tid, har andra områden förbättrats. Lärosäte hade inte något samband med respondenternas svarsmönster. Slutsatsen är att utbildningsreformerna har samband med förändringar i utbildningens måluppfyllelse, att förbereda lärarstudenter för sitt yrke, samt att utbildningens anpassning till yrkets krav försämrats över tid.
|
|
| 4. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Nyexaminerade om lärarutbildningen i Sverige och i Finland
- 2018
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 24:3-4, s. 66-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En professionsutbildning utmärks av en spänning mellan teoretisk kunskap och praktisk yrkeskunskap. Vi vet dock inte mycket om hur en professionsutbildning bäst utformas för att förbereda studenter inför yrket. Utifrån tre enkäter, två i Sverige och en i Finland, analyseras nyexaminerade lärares uppfattning om hur förberedda de var för sitt arbete efter lärarutbildningen. Området metodik och praktik hade tydligast samband med känslan av att vara väl förberedd. I flera områden var de finska respondenterna mer kritiska än de svenska. De många positiva omdömena om den finska lärarutbildningen gjorde att vi förväntat oss ett mer positivt resultat i den finska studien.
|
|
| 5. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Occupational Control on Drift : National and Local Intervention in Clinical Work at Emergency Departments
- 2017
-
Ingår i: Professions & Professionalism. - : Høgskolen i Oslo og Akershus. - 1893-1049. ; 7:2, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Forsberg Kankkunen, Tina, et al.
(författare)
-
Välfärdstjänstearbetet : mellan professionslogik och managementlogik
- 2017. - 3
-
Ingår i: Arbetslivet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144113326 ; , s. 181-202
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta människor tillbringar en stor del av sina liv med att förvärvsarbeta. Arbetet och dess egenskaper påverkar den fysiska och psykiska hälsan, människors livskvalité och arbetsglädje. Men personens klassposition, ålder och livsfas, kön och härkomst spelar också en roll för olika utfall av arbete.
I Arbetslivet belyses och besvaras en mängd av de olika frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Den ger en unik översikt över de förhållanden som råder på den svenska arbetsmarknaden, kombinerat med internationella utblickar.Boken ger också teoretiska perspektiv på hur olika förhållanden i arbetslivet kan förstås och förklaras. Sedan den senaste upplagan har kapitlen uppdaterats, viktiga perspektiv har breddats och antalet teman utökats för att
ge en ännu mer sammansatt bild av arbetslivet. Härigenom har kapitel om välfärdstjänstearbete,konstnärligt arbete,
attityder till arbete, yrkesstatus, erkännande och identitet samt europeiska arbetsmarknader tillkommit.
Boken vänder sig till alla som vill få kunskaper om arbetslivet. Den lämpar sig väl som litteratur på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad vid universitet och högskolor. Boken är också intressant läsning för alla som vill skaffa sig perspektiv på frågeställningar och konfliktpunkter inom arbetslivsområdet.
|
|
| 9. |
- Gustavsson, Maria, et al.
(författare)
-
Den nya akutläkaren : arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läkare i akutsjukvård är en egen basspecialitet sedan 2015. En ny specialitet och stor efterfrågan på akutläkare innebär en omställning för akutmottagningarna, sjukhusen och gängse utbildningssystem för läkare. Föreliggande studie initierades som en konsekvens av behovet av dessa behov av förändringar – vilka är förutsättningarna på landets akutmottagningar för att den nya specialiteten ska få goda arbetsförhållanden och stanna kvar på akutmottagningarna?I studien genomfördes inledningsvis en intervjustudie med 14 akutläkare. Därefter utvecklades en webb-baserad enkät. Totalt 15 akutmottagningar i landet valde att deltaga i studien, och 147 läkare på akutmottagningar (51%) besvarade enkäten. Forskargruppen har erbjudit samtliga medverkande akutmottagningar återkoppling av resultaten, några akutmottagningar har deltagit i dessa möten. Tanken med återkopplingarna är att ge underlag för förbättringsarbetet inom respektive akutmottagning.Resultaten av intervjustudien och enkätstudien visar att det finns en stor variation mellan de olika akutmottagningarna med avseende på hur arbetet organiseras, hur arbetsmiljön blir för läkarna, hur läkarna mår och i vilken grad de vill stanna kvar på akutmottagningen.De tre distinkta faserna inflöde, vårdprocess och utflöde utgör ramen för arbetets förutsättningar på akutmottagningar. Hur inflödet organiseras beror dels på politiska beslut, dels på triage processen inom akutmottagningen. Ofta görs arbetet i team, ett välfungerande team ger bättre förutsättningar i arbetet än team med oerfarna medlemmar. Att arbeta i team kan vara en ny erfarenhet för många läkare och övrig vårdpersonal och ställer krav på relevant utbildning för detta. Även oklarheter i rollerna inom teamet kan försvåra arbetet.Många akutläkare rapporterar att vårdprocessen inom akutmottagningarna organiserats så att de får många oskäliga och onödiga arbetsuppgifter: dubbeldokumentation, att jaga vårdplatser, rutiner kring intagning eller överflyttning av patienter, administrativa uppgifter, mm. Denna typ av arbetsuppgifter fördubblar risken för arbetsrelaterad anspänning och utmattning bland akutläkarna. Många akutläkare upplever också oacceptabel tidspress och överbelastning, samtidigt som de anser sig ha måttligt inflytande över verksamhetsnära frågor om hur arbetet skall organiseras. Ett gott inflytande över arbetet kan kompensera för höga krav, men i denna studie finner vi inte belägg för att graden av inflytande kompenserar för de höga kraven. Höga krav i arbetet har starka samband med en ökad risk för trötthet bland akutläkare.Generellt sett har läkarna en mycket positiv inställning till den nya specialiteten och de menar att patientflödet förbättras. Akutläkare uppfattas dock ha låg status jämfört med traditionella specialiteter. Följande slutsatser dras från denna studie.De flesta akutläkare mår bra, men en tredjedel av akutläkarna har symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Dessa symptom är vanligare bland kvinnliga akutläkare. Symptomen har starka samband med arbetets organisering. Organisering av arbetet bidrar till förekomsten av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning. Akutläkarna har inte inflytande över verksamhetsnära frågor och upplever sin autonomi och sitt inflytande som reducerat på grund av organisatoriska förändringar. Ett gott arbetsklimat innebär att risken för att utveckla dessa symptom minskar. Ett gott arbetsklimat bygger dels på ett väl fungerande teamarbete, dels på ett gott ledarskap där akutläkarna uppfattar att de får stöd och återkoppling på sitt arbete.Införande av nya organisations- och flödesmodeller inspirerade av lean och teamorganisering används för att effektivisera arbetet. I denna förändringsprocess går verksamheten från en vertikal organisation som bygger på profession till en horisontell organisation som bygger på teamarbete. Detta kan skapa otydliga professionsgränser mellan läkare och annan vårdpersonal. Studien pekar på att det kan finnas vissa motsättningar mellan olika yrkesgrupper på akutmottagningarna och att det kan finnas oklarheter i vem som är teamledare. Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning är inte alltid utvecklad, vilket kan leda till meningsmotsättningar. Akutmottagningar uppfattas ofta som sjuksköterskornas arena, medan läkare, som har det medicinska ansvaret, uppfattar sig som faktiska ledare. En viktig förutsättning för ett väl fungerande teamarbete är att de olika ingående professionerna har fått träning och utbildning i teamarbete.En relativt stor andel av de läkare som arbetar på akutmottagningar, eller som avser att bli specialister i akutsjukvård, är inte helt tillfreds med sina arbetsförhållanden. Ungefär hälften av läkarna har övervägt att byta arbetsgivare eller att byta klinik. Viljan att stanna kvar inom akutmottagningen har starkt samband med om läkaren får stöd och feedback från ledningen. Andra studier har visat att symptom på utmattning ökar benägenheten att byta arbete. Majoriteten av de som svarat på enkäten är ST-läkare inom akutsjukvård vilket indikerar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma symptom på utmattning för att förebygga att yngre läkare väljer att lämna arbetet.Hur arbetet på akutmottagningar organiseras har betydelse för arbetsmiljön och för om processer och flöden möjliggör för läkarna att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt. En akutmottagning måste ses som en del i vårdkedjan i ett större system, men också att akutmottagningen är ett system i sig med lokala förutsättningar som styr in- och utflödet av patienter. Interventioner för att förbättra arbetsförhållanden kan därför inte begränsas till enskilda faktorer utan bygga på hur förutsättningar för hälsopromotiva arbets- och lärmiljöer skapas i organisationer.
|
|
| 10. |
- Hasselbladh, Hans, 1961-, et al.
(författare)
-
Performative policy : the case of Swedish healthcare reforms
- 2017
-
Ingår i: Critical Policy Studies. - : Routledge. - 1946-0171 .- 1946-018X. ; 11:3, s. 291-310
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we analyze public sector change as a profoundly constructed phenomenon – as performative reforms. Public sector reforms, of which policy processes are an integral part, are constituted and realized through long chains of interventions.Communicative–discursive interventions posit and constitute problemsas real and important, while technocratic interventions, such as plans, analyses, and schemes construct new imagined worlds for possible and attractive instrumental solutions. Our empirical results display circular movements of three modes ofchange, making up a continuous policy cycle in the transformation of Swedish health, reiterated on different levels of the system, indifferent scales, and with different actors involved.The continuity of the reforms is to a large extent the result of a successful institutionalization of the policy cycle and its content. It is stabilized as a set of discourse and social technologies, distributed throughout the entire healthcare system and almost impossibleto question.
|
|
| 11. |
- Tucker, Philip, et al.
(författare)
-
The impact of work time control on physicians' sleep and well-being
- 2015
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 47, s. 109-116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Physicians' work schedules are an important determinant of their own wellbeing and that of their patients. This study considers whether allowing physicians control over their work hours ameliorates the effects of demanding work schedules. A questionnaire was completed by hospital physicians regarding their work hours (exposure to long shifts, short inter-shift intervals, weekend duties, night duties, unpaid overtime; and work time control), sleep (quantity and disturbance) and wellbeing (burnout, stress and fatigue). Work time control moderated the negative impact that frequent night working had upon sleep quantity and sleep disturbance. For participants who never worked long shifts, work time control was associated with fewer short sleeps, but this was not the case for those who did work long shifts. Optimizing the balance between schedule flexibility and patient needs could enhance physicians' sleep when working the night shift, thereby reducing their levels of fatigue and enhancing patient care.
|
|
