| 1. |
- Ejhed, Helene, et al.
(author)
-
Beräkning av kväve-och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning"
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Naturvårdverket har SMED genomfört beräkningar av kväve- och fosforbelastningar på vatten och hav i Sverige för år 2009. Beräkningarna har ge-nomförts med PLC5-metodik och underlag för att möjliggöra jämförelse med tidi-gare beräknad belastning år 1995, 2000 och 2006. Inom uppdraget har underlag och sammanställningar tagits fram till den nationella miljömålsuppföljningen av målet "Ingen övergödning" och uppföljning av utsläppsreduktion i förhållande till de Svenska betingen inom Baltic Sea Action Plan.Tidigare belastningsberäkningar (år 1995, 2000 och 2006) genomfördes baserat på långtidsmedelvärde av avrinning för att korttidsvariationer i klimatet inte skulle överskugga förändringar i källornas storlek. Beräkningarna genomfördes också av nettobelastningen på havet för kväve och fosfor, d.v.s. hur stor del som når havet efter avskiljning (retention) som sker vid transport genom mark, sjöar och vatten-drag. I detta projekt har samma metodik utnyttjats; samma avrinning och retent-ionsandel har använts för att resultaten från samtliga år ska kunna jämföras med varandra.Den totala bruttobelastningen av kväve från samtliga källor är 155 700 ton kväve år 2009 (utan bidrag från hygge), vilket motsvarar en minskning med totalt 11 % från år 1995. Den totala diffusa bruttobelastningen av kväve beräknades för år 2009 till 129 200 ton, d.v.s. ca 6 % minskning från 1995 års bruttobelastning av kväve från diffusa källor. Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark minskade med ca 10 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006. Den minskade totala arean jordbruksmark står för i stort sett hela minskningen av belastningen från jord-bruksmark från år 2006 till 2009. Åtgärder i form av skyddszoner och fånggrödor har minskat under perioden och bidrar därmed inte till den lägre belastningen. Bruttobelastningen av kväve från reningsverk och industrier har minskat under perioden 1995 till 2009 med totalt 31 % respektive 34 %. Den största förändringen skedde mellan år 1995 och 2000 då kväverening infördes som reningssteg i många reningsverk och industrier. Från år 2000 till år 2009 har bruttobelastningen fortsatt att minska med 8 och 17 % från reningsverk respektive industrier. Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat något med 200 ton kväve sedan år 1995 på grund av ökat antal fastigheter med enskilda avlopp.Total nettobelastning av kväve år 2009 för hela Sverige var 115700 ton, vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Regeringens havsmiljöplan (Rege-ringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara ut-släppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Minskningen i nettobe-lastning av kväve från år 2000 till 2009 utgör endast 4700 ton kväve (Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt) och mycket återstår om målet, 20780 ton kväve, ska uppnås.Den antropogena belastningen efter retention (netto) var 59000 ton kväve år 2009 för hela Sverige, totalt inklusive hyggen. Punktutsläpp av kväve år 2009 var 21800 ton och står för en betydande del av minskningen av den antropogena nettobelast-ningen med 30 % från 1995. De antropogena diffusa källorna har minskat med 12 % (netto) från år 1995 till 2009. Delmålet för kväve inom miljökvalitetsmålet "Ing-en övergödning" anger att senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Den totala antropogena nettobelast-ningen av kväve till haven söder om Ålands hav har beräknats till 42400 ton (utan hyggen för jämförelse med år 1995). Det innebär en minskning med ca 25 % från år 1995 till år 2009, vilket betyder att delmålet för kväve inte uppnåtts.Den totala bruttobelastningen av fosfor (diffusa källor och punktkällor) var sam-manlagt 4730 ton år 2009 (4750 ton med bidrag från hyggen inkluderat). Det mots-varar en minskning med 10 % sedan år 1995.Den totala diffusa bruttobelastningen av fosfor minskar med ca 4 % från år 1995. Bruttobelastningen av fosfor från jord-bruksmark minskade med ca 7 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006. Orsaken till förändringen mellan 1995 och 2006 är införsel av åtgärder för minskat växtnäringsläckage, men från år 2006 till 2009 är det minskad total areal jord-bruksmark som står för i stort sett hela förändringen. Bruttobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 beräknades till 880 ton, vilket motsvarar en minskning med ca 17 % från år 2006 och 30 % sedan år 1995. Kommunala avloppsrenings-verk står för den största förändringen, motsvarande ca 45 % lägre belastning år 2009 jämfört med år 1995. Den viktigaste orsaken till minskningen är att ny re-ningsteknik införts framför allt i de största reningsverken. Industrier står också för en betydande minskning, motsvarande 33 % från år 1995 till år 2009. De totala förändringarna i utsläpp innebär att enskilda avlopp, KARV respektive industrier står för ungefär lika stor belastning år 2009.Den antropogena bruttobelastningen av fosfor var sammanlagt 1930 ton år 2009, vilket motsvarar en minskning med ca 7 % från år 2006. Delmålet för fosfor inom miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning" anger att till år 2010 ska de svenska vat-tenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vatten-drag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. Den av mänsk-lig verksamhet orsakade vattenburna belastningen av fosfor har minskat med ca 18 % från år 1995 till år 2009 och miljömålet har därmed inte uppnåtts. Enligt dessa beräkningar återstår det att minska ca 50 ton fosfor för att miljömålet ska uppnås.Total nettobelastning av fosfor år 2009 för hela Sverige är 3360 ton, vilket motsva-rar en minskning från 1995 med 11 %. Den antropogena nettobelastningen av fos-for på havet har minskat med ca 22 % (380 ton) från år 1995 för hela Sverige. En-ligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) är målet att minska belastningen av fosfor med 290 ton från land till Egentliga Östersjön. Minskningen i nettobelastning av fosfor från år 2000 till 2009 till Egentliga östersjön utgör endast 50 ton fosfor och mycket återstår om målet ska uppnås.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Holmefur, Marie, 1968-, et al.
(author)
-
Factors that predict and correlate with development of hand function in children with unilateral cerebral palsy
- 2012
-
In: 9th COTEC Congress of Occupational Therapy.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Earlier studies of development of hand function showed large variation between individuals in course of development.Aim: To identify factors that predict or correlate with development of hand function in children with unilateral cerebral palsy (CP).Methods: Forty-five children with unilateral CP (inclusion age 18-64 months) were measured repeatedly with the Assisting Hand Assessment over on average 4,5 years. Data was collected on brain lesion (n=27), learning ability, sensibility in affected hand etc. A non-linear mixed models analysis was used.Results: Type, extent and location of brain lesion could predict development of hand function. Decreased learning ability was a predictor of slower development of hand function. Poor sensibility in the affected hand correlated with slower development and a lower ability level compared to children with good sensibility.Conclusion: Development of hand function can be predicted by brain lesion and is correlated to learning ability and sensibility in the affected hand.
|
|
| 5. |
- Holmefur, Marie, 1968-, et al.
(author)
-
Neuroradiology can predict the development of hand function in children with unilateral cerebral palsy
- 2013
-
In: Neurorehabilitation and Neural Repair. - : Sage Publications. - 1545-9683 .- 1552-6844. ; 27:1, s. 72-78
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Much variation is found in the development of hand function in children with unilateral cerebral palsy (CP).OBJECTIVE: To explore how anatomic brain abnormalities can be used to predict the development of hand function.METHODS: A total of 32 children with unilateral CP (16 boys and 16 girls) were evaluated at least once a year by the Assisting Hand Assessment (AHA). The data collection covered an age range from 18 months to 8 years (mean time in study, 4 years and 6 months). Computerized tomography or magnetic resonance imaging of the brain were assessed for patterns of brain damage, including the location of gray and extent of white-matter damage. The children were divided into groups according to lesion characteristics, and a series of univariate models were analyzed with a nonlinear mixed-effects model. The rate and maximum limit of development were calculated.RESULTS: The highest predictive power of better development of hand function was the absence of a concurrent lesion to the basal ganglia and thalamus, independent of the basic type of brain lesion. This model predicted both the rate of increasing ability and hand function at age 8 years. Hand function was also predicted by the basic pattern of damage and by the extent of white-matter damage. The presence of unilateral or bilateral damage had no predictive value.CONCLUSIONS: Neuroradiological findings can be used to make a crude prediction of the future development of the use of the affected hand in young children with unilateral CP.
|
|
| 6. |
- Tuiskunen, Anne, et al.
(author)
-
Phenotypic characterization of patient dengue virus isolates in BALB/c mice differentiates dengue fever and dengue hemorrhagic fever from dengue shock syndrome
- 2011
-
In: Virology Journal. - : BioMed Central (BMC). - 1743-422X. ; 8:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Dengue virus (DENV) infection is the most common arthropod-borne viral disease in man and there are approximately 100 million infections annually. Despite the global burden of DENV infections many important questions regarding DENV pathogenesis remain unaddressed due to the lack of appropriate animal models of infection and disease. A major problem is the fact that no non-human species naturally develop disease similar to human dengue fever (DF) or dengue hemorrhagic fever (DHF) and dengue shock syndrome (DSS). Apart from other risk factors for severe dengue such as host genetics and secondary infection with a heterologous DENV, virus virulence is a risk factor that is not well characterized.
|
|
