| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Blåljusorganisationer på olycksplatsen. - Om samverkansminimering
- 2009
-
Ingår i: Petra Adolfsson & Rolf Solli (Red). Offentlig sektor och komplexitet. Om hantering av mål, strategier och professioner.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144057804 ; , s. 59-79
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Etnografiska observationer
- 2009
-
Ingår i: Kommunal Ekonomi och Politik. - Lund : Studentlitteratur. - 1402-8700. ; 13:4, s. 65-68
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Berlin, Johan, 1975
(författare)
-
Inflytande och delegation
- 2008
-
Ingår i: Kapacitet att möta förändrade förutsättningar? På väg in i krisen. - Göteborg : Kommunforskning i Västsverge (KFi). - 9789197750233 ; , s. 60-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Organisatorisk samverkan på olycksplatsen. - Om stabilitet och förändring.
- 2007
-
Ingår i: Göteborg Public Management Seminar - On risk and leadership. (GPMS) 19-20 November 2007..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om organisatorisk samverkan på olycksplatsen. Varje år genomförs ett antal övningstillfällen där personal från ambulans, räddningstjänst och polis övar på mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning har visat att samverkan är svårt att åstadkomma. Den forskningsfråga som ställs inom ramen för denna artikel är: varför samverkansövning?
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Team i hälso- och sjukvården.
- 2005
-
Ingår i: Nordic Conference on Business Studies. School of Business, Århus. 18-20 Augusti 2005..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna studie ställs frågan: Vad karaktäriserar team inom hälso- och sjukvård? För att besvara frågan har såväl konsultlitteratur som empirisk litteratur granskats. Detta har bidragit till att ett teams karaktär kan beskrivas på två sätt. Dels har team karaktären av förväntade egenskaper, dels har det karaktären av uppvisade egenskaper. Förväntade egenskaper återges i management litteratur som idealiserade förväntningar av vad team kan åstadkomma, uppvisade egenskaper återges i empirisk och kritisk litteratur där team och teams utveckling beskrivits. I studien sammanfattas dessa egenskaper som dikotomier fördelade på externa karaktärsdrag, karaktärsdrag hos ledning, uttryck för mål, inci-tament som driver teamarbetet och interna karaktärsdrag. De begrepp som deducerats fram prövas på tre hälso- och sjukvårdsteam. Dessa utgörs av ett tandvårdsteam, ett vårdcentralsteam och ett traumateam. Resultatet pekar på att de granskade hälso- och sjukvårdsteamen hade fler av de förväntade egenskaperna än de uppvisade. Dominerande egenskaper hos dessa team var att de var normativt motiverade och uppgiftsfokuserade. Detta tolkas som att hälso- och sjukvårdsteamens medlemmar bär ett gemensamt intresse av att behandla och vårda patienter. Denna normativa motivation bidrar till flexibla och synkrona arbetsformer. Hälso- och sjukvårdsteamens medlemmar har också individuella incitament för att arbeta i team. Det finns ett inslag av status och glamour att arbeta i dessa team. Detta incitament bidrar också till flexibla och synkrona beteenden eftersom det upprätthåller en bild av teamet gentemot en omgivande publik. Resultatet pekar på att hälso- och sjukvårdsteam inte har svårt att hävda sig, de är inte enkelriktade, de är inte utilitaristiskt motiverade, och medlemmarna betraktar det inte som en eftergift att vara medlem i teamen.
|
|
| 18. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
The 20-minute team : a critical case study from the emergency room
- 2008
-
Ingår i: Journal of Evaluation in Clinical Practice. - : Wiley. - 1356-1294 .- 1365-2753. ; 14:4, s. 569-576
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rationale: In this article, the difference between team and group is tested empirically. The research question posed is How are teams formed? Three theoretical concepts that distinguish groups from teams are presented: sequentiality, parallelism and synchronicity. The presumption is that groups cooperate sequentially and teams synchronously, while parallel cooperation is a transition between group and team. Methods: To answer the question, a longitudinal case study has been made of a trauma team at a university hospital. Data have been collected through interviews and direct observations. Altogether the work of the trauma team has been studied for a period of 5 years (2002–2006). Results: The results indicate that two factors are of central importance for the creation of a team. The first is related to its management and the other to the forms of cooperation. To allow for a team to act rapidly and to reduce friction between different members, clear leadership is required. Conclusions: The studied team developed cooperation with synchronous elements but never attained a level that corresponds to idealized conceptions of teams. This is used as a basis for challenging ideas that teams are harmonious and free from conflicts and that cooperation takes place without friction.
|
|
| 19. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
The 90 Second Collaboration - A critical study of collaboration exercises at extensive accident sites
- 2008
-
Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management. - : Wiley. - 0966-0879 .- 1468-5973. ; 16:4, s. 177-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, a critical examination of collaboration, focusing on the alternatives, is carried out. The study is based on empirical data from four inter-organizational exercises involving ambulance police and fire departments. We studied collaboration between the three organizations, from the arrival of the first units, until the mission was completed. It was found that collaboration was practiced to a relatively small degree, and that it primarily took place due to understaffing. In summary, the different organizational phenomena are sorted on a scale of stability vs. change. The result of the study shows that the organizations observed strive for stability, preferring repeated and well-known behaviour.
|
|
| 20. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
The Yellow Line
- 2009
-
Ingår i: Nordic Conference on Business Studies (NFF) 19-21 August 2009. Åbo Akademi University, School of Business..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 21. |
- Berlin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Traumateam - förenklat flöde eller försvårande hinder?
- 2006
-
Ingår i: Hälso- och sjukvårdens ekonomi och logistik. En sammanställning av forsknings och utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och Västra Götalandsregionen.. - Göteborg : Göteborg University. - 9197613606 ; , s. 202-209
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
- Berlin, Johan, 1975-, et al.
(författare)
-
Typifiering eller normering? : En kritisk studie av teamteoretiska modeller
- 2009
-
Ingår i: Företagsekonomisk ämneskonferens 2009. ; , s. 1-15
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I den här studien fokuseras den starka passion som finns för typologier inom teamforskningen. Det finns typologier av teamprocesser, strukturella teamtyper och modeller för implementering av teamarbete. Vid första anblicken kan man i vissa fall få intrycket av att modellerna utvecklats utan att vara baserade på empiriska fynd och i andra fall att modeller blir en sorts självuppfyllande profetior som döljer möjligheten att urskilja variationer ur empiriska fynd.Syftet med denna artikel är att granska samband mellan ett antal typologier och diskutera varför teamarbete uttrycks som stegvisa utvecklingsmodeller. Speciellt fokus läggs på trestegsmodeller, så kallade triader.Vi har identifierat och analyserat fem teoretiska triader som beskriver teamarbete. Forskningsfrågan för denna artikel är: Är teamtypologierna värderande på så sätt att de särskiljer excellenta team från mindre framgångsrika, eller klassificerar de utan att värdera teamens grad av excellens? Är de teoretiska modellerna sorterande eller värderande?
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Johansson, Björn, 1975, et al.
(författare)
-
Discrete Event Simulation with Lifecycle Assessment Data at a Juice Manufacturing System
- 2008
-
Ingår i: 2008 5th International Conference on Simulation and Modelling in the Food and Bio-Industry, FOODSIM 2008; Dublin; Ireland; 26 June 2008 through 28 June 2008. ; , s. 165-169
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In order to measure and evaluate productivity and environmental parameters simultaneously and in consideration to each other, they need to be presented on the same basis and put up on the same table, at the same time. Otherwise, while considering only parts of the relevant parameters at a time, there is a great risk for sub-optimisation. The study presented in this paper shows one way of putting productivity parameters such as batch size, batch frequency, production planning, and resource management on the same table as environmental parameters such as emissions, waste and energy consumption. This is done through the use of lifecycle assessment in combination with discrete event simulation. The result gives an example of a sound basis for decision-making when changes are to be made in the juice production system at hand. The presented case study gives information on energy consumption, waste and pollutants such as CO2, NOx, SO2, and ethene generated from production of juice. Results show that some changes of the system improves both environment and productivity, others improves one and worsens the other!
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
