| 1. |
- Fu, Jiali, 1973-, et al.
(författare)
-
Locating charging infrastructure for freight transport using multiday travel data
- 2024
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 152, s. 21-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vehicle electrification has shown the potential to reduce environmental impacts and greenhouse gas emissions from the transport sector. As electric vehicles (EVs) become increasingly prominent, the efficient placement of charging infrastructure poses a complex challenge that demands careful consideration. This paper delves into the investigation of how travel and parking patterns, derived from empirical data on freight vehicles, influence the optimal distribution of charging infrastructure across the freight network. This paper presents a node-based approach to optimize the allocation of charging infrastructure tailored explicitly for freight transport. The study identifies optimal locations for operator-owned charging infrastructure by leveraging GPS-based data collected from a fleet of freight vehicles operating in the greater Gothenburg metropolitan area. This research aims to enhance our understanding of the charging infrastructure requirements inherent in the freight transport system and provide decision support to logistics companies contemplating the shift from conventional fossil fuel vehicles to electric freight vehicles. The proposed model holds the potential for seamless adaptation to diverse freight transport systems, offering valuable insights to expedite the transition toward fossil-free freight transport on a broader scale.
|
|
| 2. |
- Fu, Jiali, 1973-, et al.
(författare)
-
Optimization of Freight Charging Infrastructure Placement Using Multiday Travel Data
- 2024
-
Ingår i: 2023 IEEE 26th International Conference on Intelligent Transportation Systems (ITSC). - : IEEE. - 9798350399462 - 9798350399479 ; , s. 1576-1582
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The electrification of vehicles has the potential to significantly reduce greenhouse gas emissions and environmental impacts on transportation. However, locating charging infrastructure for electric vehicles has become increasingly complex. This research examines the distribution system of a logistics firm located in Gothenburg, Sweden, and the problem of allocating shared or semi-public charging stations for their fleet of vehicles. A real-time database was set up to record trip data for the company's fleet of freight vehicles, and data from over 110,000 trips were collected from November 2021 to May 2022. The study proposes parking locations during daytime as potential sites for shared charging stations, and the problem of allocating shared charging stations is formulated as a Location Set Covering Problem (LSCP). The goal is to provide decision-making support for logistics companies transitioning to electric vehicles. The model proposed in this study can be easily adapted to other freight transport systems, facilitating a swift transition to eco-friendly freight transportation.
|
|
| 3. |
- Fu, Jiali, 1973-, et al.
(författare)
-
Optimization of freight charging infrastructure placement using multiday travel data
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 385-386
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The electrification of vehicles has the potential to significantly reduce greenhouse gas emissions and environmental impacts on transportation. However, locating charging infrastructure for electric vehicles has become increasingly complex. This research examines the distribution system of a logistics firm located in the greater Gothenburg area, Sweden, and the problem of allocating shared or semi-public charging stations for their fleet of vehicles. A real-time database was set up to record trip data for the company's fleet of freight vehicles, and data from over 110,000 trips were collected from November 2021 to May 2022. The study proposes parking locations during daytime as potential sites for shared charging stations, and the problem of allocating shared charging stations is formulated as a Location Set Covering Problem (LSCP). The goal is to provide decision.making support for logistics companies transitioning to electric vehicles. This study suggests using daytime parking locations as potential sites for these stations, and adopts a coverage.based approach to determine where and how many shared/semi-public charging stations should be placed for the freight network. The problem of allocating shared charging stations presented in this study is formulated as a Location Set Covering Problem (LSCP), which is a combinatorial optimization problem that arises in facility location analysis. The problem involves selecting a minimum number of facility locations from a set of candidate locations to ensure that a certain level of demand is covered. In this study, the demand is defined as a maximum service distance, i.e., any location of charging stations is within the defined service distance. The framework of the charging facility allocation problem is composed of the following three steps:Parking location extractionA k-means clustering method is first developed to group the data points into distinct clusters to simplify and summarize the data for subsequent analysis as well as to mitigate the effect of noise in the GPS position data.Route planningThis step computes the optimal route (shortest route) for the studied freight transport demand.LSCP optimizationThe LSCP is NP-hard and the spopt open-source Python library is used in this study to solve the proposed optimization problem.
|
|
| 4. |
- Gillström, Henrik, et al.
(författare)
-
Ett nödvändigt drivmedel i transformationen mot ellastbilar? : en jämförelse av resursdelning mellan två tekniker
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 370-371
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aktörssamverkan är central för omställning mot en grönare transportsystem, exempelvis vid omställning till eldrift. En organisation i isolering har inte allt det som krävs för en omställning till eldrift, och resurser måste istället delas mellan centrala aktörer såsom fordonstillverkare, infrastrukturhållare och logistikföretag. En aktör har tekniken medan en annan kanske har kunskapen. Beroendet kan vara av olika karaktär och dess omfattning påverkas av exempelvis hur kritisk eller vanlig resursen är. Men på vilket sätt är dessa beroenden centralt vid valet av lösning? Laddning av batterier med sladd är det koncept som vi satsar främst på inom Europa, medan byte av batterier (battery swapping) är den teknik med störst genomslag i exempelvis Kina. Vi har jämfört vilken roll resursdelning har för dessa tekniker. Studien har jämfört resultat från två forskningsprojekt finansierade av Vinnova och Energimyndigheten. Båda projekten har haft arbetspaket som berör samverkan, samtidigt som de fokuserar olika former av tekniska lösningar. Empirin kommer från en strukturerad intervjustudie med 19 svenska logistikaktörer som testat sladdladdning, djupare intervjuer och workshops med olika aktörer från akademi och näringsliv. Empiriska data har analyserats utifrån Resource dependency theory. Den mest centrala resursen är fordonet. Här finns flertalet utmaningar då elbilarna är dyrare i inköp och det råder en osäkerhet kring t.ex. andrahandsvärde och servicebehov. Därför kan ägandeskapets utformning bli en nyckelfråga. Olika typer av leasingavtal kan exempelvis möjliggöra nya sätt att dela på risker för fordonen. I battery swapping är det relevant med leasing av fordonet och batteriet, som kan ägas av olika aktörer. I fallet med sladdladdning säljs detta vanligtvis i ett paket. Även tillgång till laddning utgör en central resurs, där tillgången är bristande på grund av underutvecklad laddningsinfrastruktur. Denna resurs framhålls däremot som betydligt mer sårbar i system baserade på sladdladdning jämfört med battery swapping, till följd av att swapping bättre kan utjämna efterfrågetoppar på el. Ett intressant resultat är att flertalet logistikoperatörer visar på ett intresse att äga laddningsinfrastruktur (dvs ny typ av roll).
|
|
| 5. |
- Nåbo, Arne, 1958-, et al.
(författare)
-
Battery-Swapping for Heavy Duty Vehicles : A Feasibility Study on Up-Scaling in Sweden
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på den kommersiella genomförbarheten av ett batteribytessystem för tunga lastbilar i Sverige. Genom att studera affärsmodeller, kompatibilitet med svenska regelverk och integration i transportverksamheten har vi utforskat hur disruptiva teknologier, ekosystemeffekter och cirkularitet skulle kunna möjliggöra en snabb introduktion och uppskalning av ett batteribytessystem. Ett särskilt fokus har legat på Kina för att analysera statusen för batteribyten och de processer som har lett till den snabba utvecklingen och uppskalningen där. I Kina krävde batteribyte en ny affärsmodell där aktörer såsom energiproducenter, batteritillverkare och maskinindustri går i spetsen för utvecklingen och spridningen av batteribyten. Batteribyte är nu den dominerande tekniken för eldrivna lastbilar i Kina.Exempel på fördelar med batteribyte som förespråkas är att det bara tar några minuter att byta batteri, minskad investering för lastbilsägare, låg påverkan på det lokala elnätet och att fordons- och batterilivscykler separeras. En simuleringsstudie om batteribyte för tunga lastbilar i hamnverksamhet visar i denna rapport på tydliga fördelar jämfört med kabelladdning. Det finns dock ett par utmaningar med att införa batteribyte i Sverige. För det första finns det inga tydliga förespråkare för batteribyte inom industrin. Till exempel är de svenska och europeiska fordonstillverkarna tveksamma eftersom det utmanar deras nuvarande affärsmodell och att de kan ta rollen som grindvakter. För det andra omfattar inte de nuvarande standarderna och regelverken för fordon och energisystem i Sverige och i EU batteribyte. Rapporten tar också upp behovet av kunskap och utbildning av personer vid batteribytesstationer, samt vikten av social hållbarhet vid elektrifiering av tunga transporter.
|
|
