| 1. |
- Bodén, Bo, et al.
(författare)
-
Kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland : Rapport från en förstudie
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten redovisar en förstudie som Turismforskningsinstitutet ETOUR utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Förstudien syftar till att utreda den regionala turismorganisationen i Västernorrlands län, samt analysera tre på förhand utpekade destinationer; Sundsvall med Timrå, Höga Kusten samt en inlandsdestination. I rapporten pekas även på möjliga vägar för fortsatt kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland. Ser vi till de utpekade destinationerna är det idag Sundsvall som förefaller mest kommersiellt driven med flera relativt tunga kommersiella aktörer inblandade i strategiarbetet. Viss otydlighet finns kring destinationens avgränsning, med Timrå och kustområdena som något perifera i den mobilisering som skett kring konferens- och shoppingturism. Vad gäller destinationsorganisation förefaller ett av privat logik dominerat destinationsbolag ligga närmast till hands. På Höga Kusten är bilden något mer sammansatt men grunden för en organisation driven med privat logik finns genom Entré Höga Kusten. Avgränsningen är något otydligt i fråga om hur mycket inland destinationen omfattar och hur det förhåller sig med Härnösands kommun, vid sidan av de dominerande kommunerna Örnsköldsvik och Kramfors. Höga Kusten världsarvsområde ligger helt inom dessa kommuner. Här finns också statligt engagemang genom Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Om det är privat mobilisering kring turism som åsyftas förefaller dock Entré Höga Kusten med sina 110 medlemmar vara den naturliga organisatoriska basen. I Inlandet, som i denna studie främst behandlar Sollefteå kommun, är organiseringen svag. Ett fåtal privata aktörer mobiliserar krafterna och efterlyser samtidigt ett tydliggörande av kommunens hållning i turismfrågorna. Destinationens avgränsningar är otydliga då kopplingarna till andra delar än Sollefteå kommun är oklara och länkarna till aktörer utanför Ångermanälvens dalgång är svaga. Det är önskvärt med ett tydliggörande av destinationens geografi samt vilka aktörer som räknas och inte. I rapportens sista kapitel finns en diskussion om fortsatt kunskapsuppbyggnad knutet till turismutvecklingsarbetet i Västernorrlands län och dess destinationer. Det är uppenbart att de olika destinationerna skiljer sig åt och då mycket väl kan göra det avseende kunskapsbehov, medan de i andra avseenden kan förmodas ha liknande behov. Detta avsnitt kan ses som en första reflektion utifrån det nu genomförda pilotprojektet. Fortsatt dialog i dessa frågor följer för att kunna konkretiseras i ett eventuellt fortsatt samarbete under hösten 2006.
|
|
| 2. |
- Bodén, Robert, et al.
(författare)
-
Association between symptomatic remission and functional outcome in first-episode schizophrenia
- 2009
-
Ingår i: Schizophrenia Research. - : Elsevier BV. - 0920-9964 .- 1573-2509. ; 107:2-3, s. 232-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although operational criteria for remission in schizophrenia have recently been proposed, the association of this definition with broader functional outcome has not yet been established in first-episode patients. The severity criteria for remission consist of a score of mild or less on eight core symptoms of schizophrenia. We applied the severity criteria for remission to a sample of patients with first-episode schizophrenia (n = 76) in order to explore the association with functional outcome five years after first presentation to mental healthcare. We evaluated whether other factors than those included in the remission definition predicted good function in logistic regression models. The discriminatory capacities for remission and other factors for good function were tested using C-statistics. The proportions of remitters and non-remitters having good function were 73% and 17%, respectively. Furthermore, remitters had a higher level of subjective satisfaction with life. In comparison with non-remission, symptomatic remission was strongly associated with good function: odds ratio 13.2, 95% confidence interval, 4.3 to 40.3. A duration of untreated psychosis of three months or less as compared with a longer duration was associated with having good function at a five-year follow-up independently of remission status. The discriminatory capacity for symptomatic remission between having good function vs. not was acceptable (C-statistic = 0.78), which was significantly improved to an excellent discriminatory capacity by adding duration of untreated psychosis less than three months (C-statistic = 0.83, p = 0.04). In conclusion, core symptoms of schizophrenia have an important limiting effect on functioning and subjective life satisfaction in the early course of the illness.
|
|
| 3. |
- Bodén, Robert, et al.
(författare)
-
Biochemical risk factors for development of obesity in first-episode schizophrenia
- 2009
-
Ingår i: Schizophrenia Research. - : Elsevier BV. - 0920-9964 .- 1573-2509. ; 115:2-3, s. 141-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Obesity is a serious health issue for many patients with schizophrenia. There is a lack of predictors for and understanding of the development of obesity in the early phase of the illness. Therefore we investigated a set of routine biochemistry variables in blood as predictors of the development of obesity and weight gain over 5 years in an observational cohort study of patients with first-episode schizophrenia (n=59). Twelve percent of the patients were obese at baseline and 37% were obese at the 5-year follow-up. The mean body mass index (BMI) change over 5 years was a 4.1 kg/m(2) increase (4.5 SD). Obesity was predicted by baseline hemoglobin levels (odds ratio per standard deviation [OR/SD] 3.3, 95% confidence interval [CI] 1.4 to 7.5), red blood cell count (OR/SD 2.6, 95% CI 1.2 to 5.5), hematocrit (OR/SD 2.8, 95% CI 1.3 to 5.9), gamma-glutamyltransferase (OR/SD 2.8, 95% CI 1.2-6.3) and creatinine (OR/SD 3.1, 95% CI 1.2 to 8.0). After adjustment for baseline BMI, the associations were attenuated for gamma-glutamyltransferase and creatinine. Low baseline BMI was associated with a greater BMI increase. The major conclusion is that easily available routine biochemistry markers can be useful in predicting the development of obesity in first-episode schizophrenia. The mechanisms underlying the observed associations are unknown, but the predictors identified in this study could signify dehydration or insulin resistance. These observations open a new window to future research on the mechanisms underlying the development of obesity in schizophrenia.
|
|
