| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Henrohn, Dan, et al.
(författare)
-
Changes in plasma levels of asymmetric dimethylarginine, symmetric dimethylarginine, and arginine after a single dose of vardenafil in patients with pulmonary hypertension
- 2015
-
Ingår i: Vascular pharmacology. - : Elsevier BV. - 1537-1891 .- 1879-3649. ; 73, s. 71-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: We investigated whether vardenafil, a phosphodiesterase-5 inhibitor, alters plasma levels of asymmetric dimethylarginine (ADMA), symmetric dimethylarginine (SDMA), and arginine.PATIENTS AND METHODS: ADMA, SDMA, and arginine were measured (0-540min) in 12 patients with pulmonary hypertension after a single oral dose of vardenafil. Invasive hemodynamic data were collected at baseline and after 60min.RESULTS: A reduction in ADMA was observed at 30 and 45min with a median change of -11.1% (P=0.021) and -12.5% (P=0.002). SDMA decreased with a median -5.3% change (P=0.032) at 45min. An increase in arginine, median 40.3% (P=0.002), 45.0% (P=0.010), and 77.1% (P=0.008) was observed at 120, 300, and 540min respectively. An increase in the arginine/ADMA ratio, median 11.7% (P=0.012), 32.5% (P=0.003), 26.5% (P=0.021), 33% (P=0.007), 48.5% (P=0.007), and 63.1% (P=0.008) was observed at 15, 45, 60, 120, 300, and 540min respectively. There was a positive correlation between vardenafil exposure and the percent change in the arginine/ADMA ratio from baseline to 540min (r=0.80; P=0.01). A correlation between baseline mean right atrial pressure (mRAP) and baseline ADMA (r=0.65; P=0.023), and baseline SDMA (r=0.61; P=0.035) was observed. A correlation between the baseline arginine/ADMA ratio and baseline cardiac output (CO) (r=0.59; P=0.045) and baseline cardiac index (CI) (r=0.61; P=0.036) was observed. Baseline arginine/ADMA ratio correlated with baseline mRAP (r=-0.79; P=0.002). A correlation between change (0-60min) in CI and change in arginine (r=0.77; P=0.003) as well as change in the arginine/ADMA ratio (r=0.61; P=0.037) was observed.CONCLUSIONS: Vardenafil induced changes in ADMA, SDMA, arginine, and the arginine/ADMA ratio in patients with PH. An increase in arginine and the arginine/ADMA ratio was associated with improvement in CI.
|
|
| 4. |
- Johansson, Victoria, et al.
(författare)
-
En dikt blir till
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lundgren, Jakob, et al.
(författare)
-
Alterations in plasma L-arginine and methylarginines in heart failure and after heart transplantation
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal. - : Taylor & Francis. - 1401-7431 .- 1651-2006. ; 52:4, s. 196-204
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Endothelial function, including the nitric oxide (NO)-pathway, has previously been extensively investigated in heart failure (HF). In contrast, studies are lacking on the NO pathway after heart transplantation (HT). We therefore investigated substances in the NO pathway prior to and after HT in relation to hemodynamic parameters.DESIGN: 12 patients (median age 50.0 yrs, 2 females), heart transplanted between June 2012 and February 2014, evaluated at our hemodynamic lab, at rest, prior to HT, as well as four weeks and six months after HT were included. All patients had normal left ventricular function post-operatively and none had post-operative pulmonary hypertension or acute cellular rejection requiring therapy at the evaluations. Plasma concentrations of ADMA, SDMA, L-Arginine, L-Ornithine and L-Citrulline were analyzed at each evaluation.RESULTS: In comparison to controls, the plasma L-Arginine concentration was low and ADMA high in HF patients, resulting in low L-Arginine/ADMA-ratio pre-HT. Already four weeks after HT L-Arginine was normalized whereas ADMA remained high. Consequently the L-Arginine/ADMA-ratio improved, but did not normalize. The biomarkers remained unchanged at the six-month evaluation and the L-Arginine/ADMA-ratio correlated inversely to pulmonary vascular resistance (PVR) six months post-HT.CONCLUSIONS: Plasma L-Arginine concentrations normalize after HT. However, as ADMA is unchanged, the L-Arginine/ADMA-ratio remained low and correlated inversely to PVR. Together these findings suggest that (i) the L-Arginine/ADMA-ratio may be an indicator of pulmonary vascular tone after HT, and that (ii) NO-dependent endothelial function is partly restored after HT. Considering the good postoperative outcome, the biomarker levels may be considered "normal" after HT.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nylander, Magnus
(creator_code:cre_t)
-
Vem äger copyrighten till ditt liv?
- 2015
-
Konstnärligt arbete (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Improvisationsteater blandat med föreläsning. Gästföreställning på Helsingborgs stadsbibliotek.
|
|
| 9. |
- Rydevik, Axel, et al.
(författare)
-
A novel trapping system for the detection of reactive drug metabolites using the fungus Cunninghamella elegans and high resolution mass spectrometry
- 2015
-
Ingår i: Drug Testing and Analysis. - : Wiley. - 1942-7603 .- 1942-7611. ; 7:7, s. 626-633
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A new model is presented that can be used to screen for bioactivation of drugs. The evaluation of toxicity is an important step in the development of new drugs. One way to detect possible toxic metabolites is to use trapping agents such as glutathione. Often human liver microsomes are used as a metabolic model in initial studies. However, there is a need for alternatives that are easy to handle, cheap, and can produce large amounts of metabolites. In the presented study, paracetamol, mefenamic acid, and diclofenac, all known to form reactive metabolites in humans, were incubated with the fungus Cunninghamella elegans and the metabolites formed were characterized with ultra high performance liquid chromatography coupled to a quadrupole time of flight mass spectrometer. Interestingly, glutathione conjugates formed by the fungus were observed for all three drugs and their retention times and MS/MS spectra matched those obtained in a comparative experiment with human liver microsomes. These findings clearly demonstrated that the fungus is a suitable trapping model for toxic biotransformation products. Cysteine conjugates of all three test drugs were also observed with high signal intensities in the fungal incubates, giving the model a further indicator of drug bioactivation. To our knowledge, this is the first demonstration of the use of a fungal model for the formation and trapping of reactive drug metabolites. The investigated model is cheap, easy to handle, it does not involve experimental animals and it can be scaled up to produce large amounts of metabolites. Copyright (c) 2014 John Wiley & Sons, Ltd.
|
|
| 10. |
- Sandqvist, Anna, 1980-, et al.
(författare)
-
Acute vasodilator response to vardenafil and clinical outcome in patients with pulmonary hypertension
- 2015
-
Ingår i: European Journal of Clinical Pharmacology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0031-6970 .- 1432-1041. ; 71:10, s. 1165-1173
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: Acute vasodilator testing is recommended in patients with pulmonary arterial hypertension to identify individuals who may benefit from long-term treatment with oral calcium channel blockers. The aim of this study was to investigate the use of vardenafil in acute vasoreactivity testing compared to adenosine.METHODS: A total of 20 patients eligible for right heart catheterisation were enrolled. Acute vasoreactivity testing was carried out with intravenous (iv) adenosine (n = 18) followed by oral vardenafil (n = 20). Haemodynamic responses were recorded at baseline and after 60 min (vardenafil). Responders were defined according to consensus guideline criteria.RESULTS: Both vardenafil and adenosine significantly decreased mean pulmonary arterial pressure (mPAP, p < 0.001 and p = 0.026, respectively) and pulmonary vascular resistance (p < 0.001 and p > 0.001, respectively), and significantly increased cardiac output (p = 0.001 and p = 0.005, respectively). Vardenafil reduced mPAP more than adenosine (p = 0.044), while adenosine resulted in higher responses of cardiac index (p = 0.009) and pulmonary arterial oxygen saturation (p = 0.042). Acute adverse reactions were common with adenosine, while no side effects were observed after a single oral dose vardenafil. Vardenafil identified five responders (out of 20), while adenosine identified three responders (out of 18). During a 7-year follow-up, vardenafil responders had significantly lower NT-proBNP levels compared to non-responders.CONCLUSIONS: Vardenafil may be safely used for acute vasoreactivity testing in patients with PH. A single oral dose of vardenafil is better tolerated than iv adenosine and may identify additional responders who could benefit from long-term vasodilator treatment.
|
|
| 11. |
- Sandqvist, Anna, et al.
(författare)
-
Plasma l-arginine levels distinguish pulmonary arterial hypertension from left ventricular systolic dysfunction
- 2018
-
Ingår i: Heart and Vessels. - : Springer. - 0910-8327 .- 1615-2573. ; 33:3, s. 255-263
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pulmonary arterial hypertension (PAH) is a life-threatening condition, characterized by an imbalance of vasoactive substances and remodeling of pulmonary vasculature. Nitric oxide, formed from l-arginine, is essential for homeostasis and smooth muscle cell relaxation in PAH. Our aim was to compare plasma concentrations of l-arginine, asymmetric dimethylarginine (ADMA), and symmetric dimethylarginine (SDMA) in PAH compared to left ventricular systolic dysfunction (LVSD) and healthy subjects. This was an observational, multicenter study comparing 21 patients with PAH to 14 patients with LVSD and 27 healthy subjects. Physical examinations were obtained and blood samples were collected. Plasma levels of ADMA, SDMA, l-arginine, l-ornithine, and l-citrulline were analyzed using liquid chromatography–tandem mass spectrometry (LC–MS/MS). Plasma levels of ADMA and SDMA were higher, whereas l-arginine and l-arginine/ADMA ratio were lower in PAH patients compared to healthy subjects (p < 0.001). Patients with PAH also had lower levels of l-arginine than patients with LVSD (p < 0.05). l-Arginine correlated to 6 min walking distance (6MWD) (r s = 0.58, p = 0.006) and l-arginine/ADMA correlated to WHO functional class (r s = −0.46, p = 0.043) in PAH. In conclusion, l-arginine levels were significantly lower in treatment naïve PAH patients compared to patients with LVSD. Furthermore, l-arginine correlated with 6MWD in PAH. l-arginine may provide useful information in differentiating PAH from LVSD.
|
|
| 12. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
A Proper and a Big Boy : Bodily Metamorphoses in The Adventures of Pinocchio and The Wonderful Adventures of Nils
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- One of the many figures of shame in The Adventures of Pinocchio is when the poor puppet becomes a donkey. Another we find at the very end, when he rejects his past: “How funny I was, when I was a puppet!” (Collodi 1996: 170). Pinocchio finally becomes human through experiencing shame until he can’t bear it and therefore desires adaptation to the norm and acceptance, turning into “a proper boy” (ibid). The Wonderful Adventures of Nils is the story of the spoilt boy Nils, who is – literally – cut down to the size of a thumb by an elf, following which he must travel on goose- back along the length and breadth of Sweden before he can return home, reformed. While Pinocchio is driven by shame, Nils Holgersson rather grows with a growing sense of guilt and responsibility. In a historical perspective, the figures of Pinocchio and Nils incarnate two very different national selves but also two different roads to take in modernity. Comparing them is like placing the characters of Dickens side by side with those of Kafka. And yet, on the surface, the two stories have so much in common. But Nils, just like Oliver Twist, manages to grow up in one piece. In the end Nils cries out: “Mother and father! […] I’m a big boy. I’m a human being again!”. Pinocchio, by contrast, embodies the fundamental split of the modern self, both as a puppet without strings, and, in the end, as a boy with metaphorical strings. Within the story, though, one could argue that repression rules not so much in the representation of Pinocchio as in the representation of Nils. And, more precisely, this has to do with bodily representations, with giving form and meaning to corporal needs and feelings. Strong emotions always take place in a body, and if the person who feels them isn’t aware of them, they become only its body. Interestingly enough, Pinocchio as a puppet is the one who shows a natural ability to feel and express for example hunger and tiredness, while Nils as transformed to the size of a thumb, seems to, if not lacking the need of food and sleep so at least not being ruled of this need, as is the puppet Pinocchio. So perhaps Collodi, just like Kafka, actually shows a more constructive solution than does Lagerlöf, since the Collodian one sticks to the truth instead of projecting a utopian image of the future. As Suzanne Stewart-Steinberg (2007) puts it, “Pinocchiology” is not only mirroring or performing the things as they are. In criticizing the state apparatus, the norms, the acute problems of the modern self, perhaps in the end it also gives us a solution of how to transcend and overcome them.
|
|
| 13. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
A Proper and a Big Boy : Bodily Metamorphoses in The Adventures of Pinocchio and The Wonderful Adventures of Nils
- 2015
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- One of the many figures of shame in The Adventures of Pinocchio is when the poor puppet becomes a donkey. Another we find at the very end, when he rejects his past: “How funny I was, when I was a puppet!” (Collodi 1996: 170). Pinocchio finally becomes human through experiencing shame until he can’t bear it and therefore desires adaptation to the norm and acceptance, turning into “a proper boy” (ibid). The Wonderful Adventures of Nils is the story of the spoilt boy Nils, who is – literally – cut down to the size of a thumb by an elf, following which he must travel on goose- back along the length and breadth of Sweden before he can return home, reformed. While Pinocchio is driven by shame, Nils Holgersson rather grows with a growing sense of guilt and responsibility. In a historical perspective, the figures of Pinocchio and Nils incarnate two very different national selves but also two different roads to take in modernity. Comparing them is like placing the characters of Dickens side by side with those of Kafka. And yet, on the surface, the two stories have so much in common. But Nils, just like Oliver Twist, manages to grow up in one piece. In the end Nils cries out: “Mother and father! […] I’m a big boy. I’m a human being again!”. Pinocchio, by contrast, embodies the fundamental split of the modern self, both as a puppet without strings, and, in the end, as a boy with metaphorical strings. Within the story, though, one could argue that repression rules not so much in the representation of Pinocchio as in the representation of Nils. And, more precisely, this has to do with bodily representations, with giving form and meaning to corporal needs and feelings. Strong emotions always take place in a body, and if the person who feels them isn’t aware of them, they become only its body. Interestingly enough, Pinocchio as a puppet is the one who shows a natural ability to feel and express for example hunger and tiredness, while Nils as transformed to thesize of a thumb, seems to, if not lacking the need of food and sleep so at least not being ruled of this need, as is the puppet Pinocchio. So perhaps Collodi, just like Kafka, actually shows a more constructive solution than does Lagerlöf, since the Collodian one sticks to the truth instead of projecting a utopian image of the future. As Suzanne Stewart-Steinberg (2007) puts it, “Pinocchiology” is not only mirroring or performing the things as they are. In criticizing the state apparatus, the norms, the acute problems of the modern self, perhaps in the end it also gives us a solution of how to transcend and overcome them.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Anna Rydstedt : 1928-1994
- 2017
-
Ingår i: En lundensisk litteraturhistoria. - Lund : Makadam Förlag. - 9789170612503 ; , s. 168-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna Rydstedt : 1928-1994
- 2017
-
Ingår i: En lundensisk litteraturhistoria. - Lund : Makadam Förlag. ; , s. 168-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Anna själv
- 2019
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna själv
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Anna Viola Magdalena Rydstedt
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 2003-0088.
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna Viola Magdalena Rydstedt
- 2018
-
Ingår i: Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon. - 2003-0088.
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-, et al.
(författare)
-
Att ta språket till hjälp : det dubbla perspektivets fördel vid fördjupad litterär tolkning
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En av vinsterna med ämnet svenska med didaktisk inriktning är att det till skillnad från den institutionella och ämnesmässiga uppdelningen mellan språk- och litteraturvetenskap möjliggör ett integrerat arbetssätt inom såväl forskning som undervisning. Detta öppnar för det dubbla perspektivets alla fördelar, eftersom de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga analysverktygen i själva verket kan berika och nyansera varandra ömsesidigt.Utgångspunkten för vår diskussion är två lärarstudenters analyser av Pär Lagerkvists Far och jag. Vi kommer att visa hur studenterna kombinerar litteraturvetenskapliga begrepp som fokalisering och intrig med språkvetenskaplig stilanalys, t.ex. textbindning, komposition och interpersonella drag, och hur detta bidrar till en fördjupad litterär tolkning. Vi kommer också att visa hur studenterna reflekterar över de möjligheter som analysens dubbla perspektiv erbjuder. Frågorna vi mot bakgrund av detta vill dryfta är dels vilka möjligheter och implikationer som det dubbla perspektivet kan ha i svenskundervisning, dels hur man skulle kunna vidareutveckla denna mikrostudie teoretiskt, metodologiskt och empiriskt.
|
|
| 23. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
Att ta språket till hjälp : det dubbla perspektivets fördel vid fördjupad litterär tolkning
- 2017
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En av vinsterna med ämnet svenska med didaktisk inriktning är att det till skillnad från den institutionella och ämnesmässiga uppdelningen mellan språk- och litteraturvetenskap möjliggör ett integrerat arbetssätt inom såväl forskning som undervisning. Detta öppnar för det dubbla perspektivets alla fördelar, eftersom de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga analysverktygen i själva verket kan berika och nyansera varandra ömsesidigt. Utgångspunkten för vår diskussion är två lärarstudenters analyser av Pär Lagerkvists Far och jag. Vi kommer att visa hur studenterna kombinerar litteraturvetenskapliga begrepp som fokalisering och intrig med språkvetenskaplig stilanalys, t.ex. textbindning, komposition och interpersonella drag, och hur detta bidrar till en fördjupad litterär tolkning. Vi kommer också att visa hur studenterna reflekterar över de möjligheter som analysens dubbla perspektiv erbjuder. Frågorna vi mot bakgrund av detta vill dryfta är dels vilka möjligheter och implikationer som det dubbla perspektivet kan ha i svenskundervisning, dels hur man skulle kunna vidareutveckla denna mikrostudie teoretiskt, metodologiskt och empiriskt.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Efterord : Anna i världen
- 2018
-
Ingår i: Anna Rydstedts samlade dikter. - Stockholm : Faethon. - 9789198410839 ; , s. 397-418
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Efterord : Anna i världen
- 2018
-
Ingår i: Anna Rydstedts samlade dikter. - Stockholm : Faethon. ; , s. 397-418
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
’En fresk av Signorelli’ - Selma Lagerlöfs Antikrists mirakler som utvidgad ekfras
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Selma Lagerlöfs andra roman, Antikrists mirakler från 1897, är en samtidsskildring som utspelar sig nästan uteslutande på Sicilien. I början är emellertid scenen Rom vid tiden för Jesu födelse och i slutet är vi tillbaka i Rom men kvar i 1890-talet. I det sista kapitlet, ”En fresk av Signorelli”, uppmanar påven ”Pater Gondo” att åka till Orvieto och se dômen där för att vid återkomsten berätta vad han har sett. Pater Gondo berättar om kapellet med Luca Signorellis fresker och zoomar i sin redogörelse in på ”den stora målning, som guardianen kallade Antikrists mirakler”. I min presentation kommer jag att ta denna bokstavliga ekfras, som ju Pater Gondos beskrivning av Signorellis fresk är, till min utgångspunkt. Jag kommer därefter att problematisera ekfrasens skenbara enkelhet och uppenbarhet. Slutligen kommer jag att argumentera för hur hela romanen kan ses som en ekfras i en utvidgad och mer mångbottnad mening, och då inte bara i relation till Signorellis fresk. Också de andra freskerna i cykeln, liksom helt andra konstverk av helt andra konstnärer, finns representerade. Framför allt handlar det emellertid om den träskulptur av det heliga Jesusbarnet, Santo Bambino, i Aracoeli, som fungerar som hela berättelsens huvudperson och motor. Genom att vara händelsernas drivkraft illustrerar samtidigt denna utvidgade ekfras själva begreppets inneboende paradox: när beskrivning blir berättelse får bilden liv – och ekfrasen dör. Ekfrasbegreppets problem blottläggs härmed: när man försöker ringa in rörelsen från bildkonst till ordkonst, transposition d’art (Spitzer 1955), dör meningen med den. Vad som däremot inte dör är romanens två centrala konstnärsberättelser: den om den manlige konstnären Gaetano och den om den kvinnliga ”konstnären” Micaela. Båda berättelserna står i relation till såväl karaktärernas altruistiska idealism som deras kärlekshistoria, och de kan med fördel läsas mot bakgrund av sekelskiftets arts-and-crafts-movement.
|
|
| 35. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
’En fresk av Signorelli’ - Selma Lagerlöfs Antikrists mirakler som utvidgad ekfras
- 2018
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Selma Lagerlöfs andra roman, Antikrists mirakler från 1897, är en samtidsskildring som utspelar sig nästan uteslutande på Sicilien. I början är emellertid scenen Rom vid tiden för Jesu födelse och i slutet är vi tillbaka i Rom men kvar i 1890-talet. I det sista kapitlet, ”En fresk av Signorelli”, uppmanar påven ”Pater Gondo” att åka till Orvieto och se dômen där för att vid återkomsten berätta vad han har sett. Pater Gondo berättar om kapellet med Luca Signorellis fresker och zoomar i sin redogörelse in på ”den stora målning, som guardianen kallade Antikrists mirakler”. I min presentation kommer jag att ta denna bokstavliga ekfras, som ju Pater Gondos beskrivning av Signorellis fresk är, till min utgångspunkt. Jag kommer därefter att problematisera ekfrasens skenbara enkelhet och uppenbarhet. Slutligen kommer jag att argumentera för hur hela romanen kan ses som en ekfras i en utvidgad och mer mångbottnad mening, och då inte bara i relation till Signorellis fresk. Också de andra freskerna i cykeln, liksom heltandra konstverk av helt andra konstnärer, finns representerade. Framför allt handlar det emellertid om den träskulptur av det heliga Jesusbarnet, Santo Bambino, i Aracoeli, som fungerar som hela berättelsens huvudperson och motor. Genom att vara händelsernas drivkraft illustrerar samtidigt denna utvidgade ekfras själva begreppets inneboende paradox: när beskrivning blir berättelse får bilden liv – och ekfrasen dör. Ekfrasbegreppets problem blottläggs härmed: när man försöker ringa in rörelsen från bildkonst till ordkonst, transposition d’art (Spitzer 1955), dör meningen med den. Vad som däremot inte dör är romanens två centrala konstnärsberättelser: den om den manlige konstnären Gaetano och den om den kvinnliga ”konstnären” Micaela. Båda berättelserna står i relation till såväl karaktärernas altruistiska idealism som deras kärlekshistoria, och de kan med fördel läsas mot bakgrund av sekelskiftets arts-and-crafts-movement.
|
|
| 36. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Finnskogen som exceptionellt litterärt landskap
- 2018
-
Ingår i: https://nors.ku.dk/english/calendar/2018/scandinavian-exceptionalisms/IASS2018_Abstracts.pdf.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- De så kallade skogsfinnarna (eller på norska “skogfinner”) var som bekant finnar som flyttade från den dåvarande östra delen av Sverige och slog sig ner i de svenska och norska skogarna (från början Norrland, Bergslagen, Värmland och Hedmark) på det sena 1500-talet och tidiga 1600-talet. Orsaken var markbrist och svält men också den svenska statens intresse att bryta nya marker. Savolaxborna var duktiga på svedjebruk. För nyodlingen fick de några skattefria år. Det som än idag kallas för Finnskog(en) korsar nationsgränsen och förenar därmed de två skandinaviska länderna.Detta finsk-svensk-norsk-blandade skogsområde är en kontaktzon full av avstånd, vilket gör den exceptionell i sin kombination av både innanförskap och utanförskap. I en svensk litterär kontext har den laddats med fascination och föreställningskraft, som producerar både förväntningar och fasor. Den har gestaltats både inifrån och utifrån och båda formerna har mötts av såväl igenkänning som upplevelser av något exotiskt och främmande(gjort) – ofta samtidigt och i en särdeles exceptionell kombination. Det är alltså själva föreställningen om Finnskogen som intresserar mig snarare än Finnskogen som sådan, och närmare bestämt hur ett par sådana föreställningar tar sig konstnärliga uttryck i form av litterära representationer, som i sin tur påverkar eller rentav skapar nya föreställningar i en imagologisk mening (se till exempel Beller & Leerssen 2007).Jag kommer att undersöka den mångtydiga känslan av Borta och Hemma, av främlingar och fränder, det vill säga hur denna skildras och/eller skapas i två författarskap, Selma Lagerlöfs och Dan Anderssons, framför allt i Lagerlöfs kapitel ”Finnprästen” i Liljecronas hem från 1911 respektive Anderssons dikt/visa ”Helgdagskväll i timmerkojan” ur samlingen Kolvaktarens visor från 1915. Jag kommer att använda mig bland annat av Foucaults begrepp heterotopi för att analysera Finnskogens mångtydiga meningsskapande som litterärt landskap.Till min hjälp tar jag även Sofia Wijkmarks undersökning av det gotiska hos Selma Lagerlöf i avhandlingen Hemsökelser. Gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf, 2009 med fokus på representationen av skogen som ”den kusliga förvandlingens plats” och dess speglande förhållande med det skrämmande inre, inte bara hos Lagerlöf utan också hos Andersson. Båda författarskapen projicerar en utopisk längtan mot bakgrunden av/till priset av något tillbakapressat och undertryckt, likaledes gestaltat.
|
|
| 37. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Finnskogen som exceptionellt litterärt landskap
- 2018
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De så kallade skogsfinnarna (eller på norska “skogfinner”) var som bekant finnar som flyttade från den dåvarande östra delen av Sverige och slog sig ner i de svenska och norska skogarna (från början Norrland, Bergslagen, Värmland och Hedmark) på det sena 1500-talet och tidiga 1600-talet. Orsaken var markbrist och svält men också den svenska statens intresse att bryta nya marker. Savolaxborna var duktiga på svedjebruk. För nyodlingen fick de några skattefria år. Det som än idag kallas för Finnskog(en) korsar nationsgränsen och förenar därmed de två skandinaviska länderna.Detta finsk-svensk-norsk-blandade skogsområde är en kontaktzon full av avstånd, vilket gör den exceptionell i sin kombination av både innanförskap och utanförskap. I en svensk litterär kontext har den laddats med fascination och föreställningskraft, som producerar både förväntningar och fasor. Den har gestaltats både inifrån och utifrån och båda formerna har mötts av såväl igenkänning som upplevelser av något exotiskt och främmande(gjort) – ofta samtidigt och i en särdeles exceptionell kombination. Det är alltså själva föreställningen om Finnskogen som intresserar mig snarare än Finnskogen som sådan, och närmare bestämt hur ett par sådana föreställningar tar sig konstnärliga uttryck i form av litterära representationer, som i sin tur påverkar eller rentav skapar nya föreställningar i en imagologisk mening (se till exempel Beller & Leerssen 2007).Jag kommer att undersöka den mångtydiga känslan av Borta och Hemma, av främlingar och fränder, det vill säga hur denna skildras och/eller skapas i två författarskap, Selma Lagerlöfs och Dan Anderssons, framför allt i Lagerlöfs kapitel ”Finnprästen” i Liljecronas hem från 1911 respektive Anderssons dikt/visa ”Helgdagskväll i timmerkojan” ur samlingen Kolvaktarens visor från 1915. Jag kommer att använda mig bland annat av Foucaults begrepp heterotopi för att analysera Finnskogens mångtydiga meningsskapande som litterärt landskap.Till min hjälp tar jag även Sofia Wijkmarks undersökning av det gotiska hos Selma Lagerlöf i avhandlingen Hemsökelser. Gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf, 2009 med fokus på representationen av skogen som ”den kusliga förvandlingens plats” och dess speglande förhållande med det skrämmande inre, inte bara hos Lagerlöf utan också hos Andersson. Båda författarskapen projicerar en utopisk längtan mot bakgrunden av/till priset av något tillbakapressat och undertryckt, likaledes gestaltat.
|
|
| 38. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Forest of Finns facing the frontier of fear of the foreign
- 2018
-
Ingår i: <sup>https://scandinavianstudy.org/wp-content/uploads/2017/11/program_final0323.pdf</sup>. - Los Angeles.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The so called Forest Finns (SE: skogsfinnar; NO: skogfinner) were Finnish migrants who settled in the forests of Sweden and Norway during the late 16th and 17th century. The reason was lacking land and food in Finland (which was part of Sweden) but also Swedish interests in expanding the fields. The Finns were really good at forest clearing. What is still today called Finnskog(en) crosses the border of the two Scandinavian countries. In a Swedish literary context, this forest area of mixture and mystery, inclusion and alienation, has been loaded with a great deal of imaginative power producing both wishes and fears and it has been represented both from within and from without. I will explore the ambiguous sense of Otherness and Home, of foreigners and friends, represented and/or produced in the chapter “Finnprästen” in Selma Lagerlöf’s novel Liliecrona’s Home from 1911 respectively Dan Andersson’s poem/song ”Saturday night in log-cabin” (Kolvaktarens visor) from 1915. I will use some concepts from Place/Space Studies as Foucault’s heterotopia, and I will also, loosely, let myself me be inspired by some classical psychological theories as Bowlbys attachment theory and Tomkins affect theory in analyzing the literary Finn Forest.
|
|
| 39. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Forest of Finns facing the frontier of fear of the foreign
- 2018
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The so called Forest Finns (SE: skogsfinnar; NO: skogfinner) were Finnish migrants who settled in the forests of Sweden and Norway during the late 16th and 17th century. The reason was lacking land and food in Finland (which was part of Sweden) but also Swedish interests in expanding the fields. The Finns were really good at forest clearing. What is still today called Finnskog(en) crosses the border of the two Scandinavian countries. In a Swedish literary context, this forest area of mixture and mystery, inclusion and alienation, has been loaded with a great deal of imaginative power producing both wishes and fears and it has been represented both from within and from without. I will explore the ambiguous sense of Otherness and Home, of foreigners and friends, represented and/or produced in the chapter “Finnprästen” in Selma Lagerlöf’s novel Liliecrona’s Home from 1911 respectively Dan Andersson’s poem/song ”Saturday night in log-cabin” (Kolvaktarens visor) from 1915. I will use some concepts fromPlace/Space Studies as Foucault’s heterotopia, and I will also, loosely, let myself me be inspired by some classical psychological theories as Bowlbys attachment theory and Tomkins affect theory in analyzing the literary Finn Forest.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Gösta Berling på La Scala : Selma Lagerlöf och Italien
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dukan tro att här är ett underland, bara sommar och skönhet" , skrev Selma Lagerlöf i ett brev från Venedig i oktober 1895. Lagerlöf hade starka band till Italien, och italienarna uppskattade hennes verk. I Gösta Berling på La Scala gör litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson en essäistisk resa om Lagerlöf, inspirerad av bland annat översättningsteori och psykologi.
|
|
| 45. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Gösta Berling på La Scala : Selma Lagerlöf och Italien
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dukan tro att här är ett underland, bara sommar och skönhet" , skrev Selma Lagerlöf i ett brev från Venedig i oktober 1895. Lagerlöf hade starka band till Italien, och italienarna uppskattade hennes verk. I Gösta Berling på La Scala gör litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson en essäistisk resa om Lagerlöf, inspirerad av bland annat översättningsteori och psykologi.
|
|
| 46. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Hemmets gräns och inre öppning
- 2017
-
Ingår i: Kristianstadsbladet. - 1103-9523. ; :15 april, s. B9-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 47. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Hemmets gräns och inre öppning
- 2017
-
Ingår i: Kristianstadsbladet. - 1103-9523. ; :15 april
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
