| 1. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
”Vi snakker bare litt om porno” : Multimodal och platsorienterad analys av rumsligt gestaltade affekter i Sesam Sesam av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta komplexa och kontroversiella teman. Agnes-Margrethe Bjorvand menar i sin analys av boken Sinna mann (2003) att Dahle bidragit till att förnya bilderboksgenren:”[w]hat is new, however, is that such a concrete presentation of physical abuse and violence inside the home finds its way into picturebooks intended to be read to and by relatively small children” (2010, s. 217). Därutöver finns det inte sällan i bilderböckerna en problematiserande ansats som erbjuder flera tolkningsvägar. Ett exempel är Snill (2002) av Dahle (text) och Svein Nyhus (bild) där problemställningen kretsar kring flickan Lussis frigörelse från att inledningsvis vara en snäll, tyst och osynlig tyst flicka till att bli en individ med egen vilja. Eva Maagerø och Guri Lorentzen Østbye (2017) resonerar kring hur Snill i första hand gestaltar Lussis frigörelse men att den avslutande bilden också signalerar andra barns, till exempel pojkars, behov av frigörelse, vilket även är en slutsats som Alfredsson (2021) drar. I föreliggande studie är det Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle (text) och Kaia Dahle Nyhus (bild) som är i fokus. Berättelsen handlar kortfattat om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Snill och Sinna mann gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv. Ämnet är känslomässigt komplicerat och berättelsen visar hur olika typer av affekter i Silvan S. Tomkins definition som exempelvis nyfikenhet, avsmak och skam, kan ta sig uttryck. I denna artikel är syftet att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer samspelar och skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera olika affekter (Nathanson 1992; Tomkins 1995). Vidare kommer vi att diskutera vilka litteraturdidaktiska möjligheter vår analys rymmer. Detta resonemang är samtidigt en vidareutveckling av ett redan påbörjat projekt med syftet att undersöka möjligheterna med att fläta samman litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga analysmetoder i undervisningen vid svensklärarutbildningen (Dahl & Smedberg Bondesson 2021). Den visuella analysen rymmer tre delar: ideationell, textuell och interpersonell betydelse. Ideationell betydelse avser här det Kress & van Leeuwen benämner narrativa processer och de frågor vi ställer är: Vad händer i bilden och hur gestaltas det? Textuell analys innebär en kartläggning av hur de avbildade är relaterade till varandra i fråga om avstånd och storlek och de betydelser som samspelen mellan de avbildade ger uttryck för. Vi tar fasta på aspekterna avgränsning och sambandsskapande, samt avstånd, visuellt rim och kontrast (Kress & van Leeuwen, s. 201ff). Den interpersonella analysen handlar om de sociala relationer människor etablerar visuellt. Här fokuserar vi på hur bruk av färg realiserar interpersonell betydelse som glädje, sorg, ilska eller rädsla med hjälp av aspekterna färgmättnad, modulation och differentiering (Kress & van Leeuwen, s. 232ff). Vidare kommer vi i analysen och tolkningen med mer litteraturvetenskapliga anspråk att använda tre topi-begrepp, nämligen Bakhtins kronotopi, främst tröskelkronotopin, Foucaults heterotopi, samt lingvistikens diatopi-begrepp, omformulerat och omdefinierat för att tjäna litteraturvetenskapliga syften. Atle Krogstads artikel ”The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences” (2016) konstaterar att familjehuset är den primära scenen för händelserna i Dahles och Nyhus bilderboksuniversum. Vi instämmer med Krogstad i detta liksom i påståendet att Dahles och Nyhus bilderboksberättelser kan betraktas som just tröskelstudier som utforskar, förtydligar och tänjer ut det tillfälle och den tidpunkt då barnet förändras och blir synligt i den vuxna världen. Bakhtins tröskelkronotopi gestaltar existentiellt avgörande förändringar, medan Foucaults heterotopi erbjuder en motplats som ställer övriga världen på ända (Bachtin 1991, s. 157; Foucault 2008, s. 252 f.). Smedberg Bondessons diatopi häver klaustrofobin och innebär en öppning mellan den inre och den yttre världen, en genomsläpplighet och vidgning mot universums oändlighet, i fantasin såväl som i verkligheten (Smedberg Bondesson 2014, s. 50; 2017, s. 208; 217 f; 2018, s. 75). Analysen visar hur visuella val som rör narrativa processer, samband och avstånd samt interpersonella aspekter av färg såsom färgmättnad, differentiering och kontrast förstärker och förtydligar såväl materiella (yttre) som mentala (inre) dimensioner av den skrivna berättelsen. Starka affekter som avsmak, nyfikenhet och skam men också den nödvändiga tryggheten, känslan av att dela världen med någon, det ömsesidiga förtroendet som förutsättning för att klara av att reglera affekterna, kan urskiljas i berättelsens dramaturgi. En slutsats är att Kress & van Leeuwens modell möjliggör en detaljerad multimodal analys av olika affekter i en bilderbok som Sesam Sesam – och vidare ger detta en fingervisning om att man med fördel torde kunna kombinera en litteraturvetenskaplig/litteraturdidaktisk analys med en språkvetenskaplig/sociosemiotisk. Denna kombination är intressant ur många perspektiv, inte minst ett didaktiskt och svenskämnesperspektiv med tanke på hur språk- och litteraturdelen många gånger behandlas som skilda entiteter i klassrummet. Vidare står det i läroplanen att elever ska arbeta med ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.” Här kan man tillägga bilderböcker. Den nordiska bilderboken utmärker sig nämligen på så vis att den inte uteslutande riktar sig till småbarn. Författare som till exempel Gro Dahle eller danskarna Oskar K och Dorte Karrebæk har visat hur gränsen mellan barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur kan tänjas och problematiseras. Referenser Alfredsson, J. (2021). Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker for barn. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur årgång 142. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Översättning Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Bjorvand, A-M. (2010). Do Sons Inherit the Sins of Their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man. In T. Colomer, B. Kümmerling-Meibauer & C. Silva-Diaz (eds.), New Directions in Picturebook Research. New York & London: Routledge. Dahle, G & Dahle Nyhus, K. (2017). Sesam Sesam. Oslo: Cappelen Damm. Dahl, C. & Smedberg Bondesson, A. (2021). Skönlitteraturens språk – Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare nr 2. Foucault. M. (2008). Diskursernas kamp. Översättning Jonas (J) Magnusson. Thomas Götselius & Ulf Olsson (eds). Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York & London: Routledge. Krogstad, A. (2016). The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences. Barnelitterært Forskningstidsskrift. Nordic Journal of ChildLits Aesthetics, 7:1, 26040, DOI: 10.3402/blft.v7.26040. Maagerø, E. & Lorentzen Østbye, G. (2017). What a Girl! Fighting Gentleness in the Picture Book World. An Analysis of the Norwegian Picture Book What a Girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children’s Literature in Education nr 48. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex and the birth of the self. New York & London: Norton. Smedberg Bondesson, A. (2014). Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn. Göteborg & Stockholm: Makadam. Smedberg Bondesson, A. (2017). Through the land of lagom in literature. Passing small towns in middle Sweden. Steven P. Sondrup & Mark B. Sandberg (eds.), Nordic Literature. A Comparative History. Volume I: Thomas A. Dubois & Dan Ringgaard (eds), Spatial Nodes. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. Smedberg Bondesson, A. (2018). Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien. Göteborg & Stockholm: Makadam. Tomkins, S. S. (1995). Exploring affect. The selected writings of Silvan. S. Tomkins. Virginia E. Demos (eds). Cambridge: Cambridge University Press.
|
|
| 2. |
- Bondesson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Can Baseline Characteristics Predict Successful Outcomes after Individual, Physiotherapist-Led Rehabilitation in Patients with Chronic Musculoskeletal Pain?
- 2023
-
Ingår i: Pain research & management. - 1203-6765. ; 2023
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: No strong and consistent variables to predict outcome after pain rehabilitation have been reported in patients with chronic musculoskeletal pain. The aim of the present study was to clarify if baseline variables could predict successful outcome after a unique, individualized, physiotherapist-led rehabilitation of nine sessions.METHODS: In 274 individuals with severe chronic musculoskeletal pain, the risk ratio (RR) and 95% confidence intervals (CIs) were estimated for potentially predictive baseline variables on successful outcomes of pain management, overall health, and pain rating.RESULTS: Statistically significant results show that patients rating moderate or severe baseline pain were in both cases 14% less likely to improve pain management compared to patients rating mild baseline pain (RR = 0.86; 95% CI 0.77-0.97, RR = 0.86; 95% CI 0.74-1.00). Patients with the shortest pain duration were 1.61 times more likely to improve overall health (RR = 1.61; 95% CI 1.13-2.29) compared to patients reporting the longest pain duration (>5 years). Patients reporting anxiety/depression or severe pain were in both cases 1.48 times more likely to improve overall health compared to better baseline presentations (RR = 1.48; 95% CI 1.16-1.88, RR = 1.48; 95% CI 1.03-2.15). Patients with regional/generalized pain were 36% less likely to rate pain reduction (RR = 0.64; 95% CI 0.41-1.00) compared to patients rating localized baseline pain. Of 17 potentially predictive baseline variables, four reached statistical significance for at least one of the three outcomes; although none of them for all three outcomes.CONCLUSIONS: Of 17 potentially predictive baseline variables, mild pain ratings, short pain duration, and localized baseline pain were statistically significantly associated with improvements after individual, physiotherapist-led rehabilitation for patients with chronic musculoskeletal pain. This suggests that this type of rehabilitation probably should be offered early in the pain process. Reporting anxiety/depression or severe pain at the baseline did not hinder the improvements of overall health.
|
|
| 3. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Selma Lagerlöf och Rom : resan och romanen
- 2020
-
Ingår i: Luften så klar. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. ; , s. 222-248
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Trulsson Schouenborg, Anna, et al.
(författare)
-
Physiotherapist-led rehabilitation for patients with chronic musculoskeletal pain : interventions and promising long-term outcomes
- 2021
-
Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2474. ; 22:1, s. 910-910
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: There is no consensus on best content, set-up, category of involved healthcare professionals or duration of rehabilitation-programs for patients with chronic musculoskeletal pain, and outcomes show varying results. Individual care regimes for sub-groups of patients have been proposed.AIM: To describe the type of interventions used in a physiotherapist-led, rehabilitation-program for patients with chronic musculoskeletal pain, refractory to preceding treatments. A second aim was to report clinical outcomes at 1-year follow-up after the intervention period.METHODS: All patients referred to physiotherapist within a specialist pain-unit due to being refractory to preceding treatments, and deemed fit to undergo physiotherapy-based, individualized rehabilitation during 2014-2018 were consecutively included and followed-up 1 year after ending the program. The inclusion was based on structured 'clinical reasoning' using the referral, examination and on patient-relevant outcome measures. The individual interventions, recorded according to a manual used when reading the patients' medical records, were described. Primary outcomes were clinical results of perceived pain, disability and overall health at start, discharge and 1 year after discharge.RESULTS: In total, 274 patients (mean age 42 years, 71% women) were included, suffering from chronic, severe, musculoskeletal pain (VAS median 7/10, duration median 2.8 years) and moderate disability. The most frequent interventions were education, sensorimotor training, physical activity-advice and interventions for structures/functions (for example manual techniques, stretching) for a median of nine sessions during five months. Despite refractory to preceding treatments, 45% of the patients rated clinically important improvements on pain, 61% on disability and 50% on overall health at discharge and the figures were similar at 1-year follow-up.CONCLUSIONS: A physiotherapist-led, one-to-one, rehabilitation-program of median nine sessions during five months, combining individualized education, sensorimotor training, physical activity-advice and interventions for structures/functions rendered clinically relevant improvements on pain, disability and overall health in half of the patients at 1-year follow-up. Since the cohort consisted of patients refractory to preceding treatments, we believe that these results warrant further studies to identify the subgroups of patients with chronic musculoskeletal pain that will improve from new, distinctive, resource-effective rehabilitation-programs involving individualized rehabilitation.
|
|
| 6. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor: Konferensvolym 2021. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kapitlet ”Narrativ teknik och känsla i Hemingways ’Hills Like White Elephants’” utgår vi från frågan om det huruvida samtidigt vara känslomässigt berörd av en text och förhålla sig kritiskt till den. I en undersökning av förhållandet mellan estetisk form och känslor argumenterar vi för att kritisk närläsning kan vara ett helt nödvändigt första steg för att uppfatta karaktärers känslor och för att som läsare själv känna känslomässigt engagemang för en text. Analysen fokuserar på de känslor “Hills Like White Elephants” förmedlar genom sin minimalistiska form. Kapitlet diskuterar den effekt formen kan ha på läsaren men snarare än att försöka slå fast vilka känslor som kan eller bör genereras menar vi att pedagogens uppgift främst är att sträva efter att ge studenterna en beredskap för att ta till sig konstverket, det vill säga, arbeta med det som Felski kallar attunement. Vi föreslår tre huvudområden att arbeta med i klassrummet för att uppnå en djupare textförståelse som i sin tur kan leda till attunement. Det första är kulturell och litterär kontext: vad behöver läsaren veta om modernismen för att förstå ”Hills Like White Elephants”? Det andra är analys av miljö, vilket inbegriper bland annat betydelsen av plats men också språkliga konstruktioner och symbolism. Slutligen diskuteras förhållandet mellan karaktärernas känslor och läsarens samt frågan om huruvida det är rimligt att ha som mål att dessa båda parter ska dela känslotillstånd.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bondesson, Anna Smedberg
(författare)
-
"Jag är inte riktigt mig själv. Och det är jag glad för" : Kristina Lugns humor som bokstavlig språkdräkt i Hej då, ha det så bra!
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Kristina Lugns sista diktsamling Hej då, ha det så bra! från 2003 drivs den egna poetiken till sin spets. Metaforikens oegentlighet blottas medan bokstavlighetens absurditet tar plats. Enligt Lars Elleström ringar Lugns dikter ”in människans konkret kroppsliga, och därmed också mentala, villkor. [---] När någon människa som står oss nära sårar oss, säger vi att det gör ont, och det är definitivt inte ’bildspråk’” (Elleström 2006: 28). I mitt föredrag gäller detta resonemang inte bara den kroppsliga metaforiken utan hela den bokstavliga språkdräkten, som i sin roll som ”sparkbyxor” rymmer humorns avväpnande sprängkraft. En dikt inleds: ”Jag behöver tystnad / och ensamhet / och en språkdräkt med god passform”. Först det sista ordet välter meningen över ända genom att bokstavliggöra metaforen språkdräkt. Men egentligen välts inget över ända. Vi står tvärtom stadigare än förr, med ett större mått av konkretion i våra slitstarka ”verklighetsunderlag”. Ann-Helén Andersson formulerar i sin avhandling ”Jagär baserad på verkliga personer”. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap att ”skrattet i den humoristiska texten huvudsakligen finns där för sin egen skull, medan det i den satiriska respektive ironiska texten däremot präglas av ett vidare syfte. I Lugns texter kan det komiska ses som ett element inom en dominerande ironisk tendens.” (Andersson 2010: 115). Att bokstavliggöra metaforiska uttryck räknas i den klassiska retoriken till de ironiska troperna. Ändå vill jag i mitt föredrag, med utgångspunkt i Luigi Pirandellos essä L’umorismo från 1908, argumentera för att Lugns bokstavliga språkdräkt kan fungera som en humoristisk och komisk, snarare än ironisk, strategi (inte minst i betydelsen läsarens förhållningssätt till och bruk av den lyriska texten) för att få verkligheten att framträda som aningen mer fattbar och gripbar – i all sin fasansfulla absurditet. Referenser Andersson, Ann-Helén, ”Jag är baserad på verkliga personer”. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap, h:ström, Umeå, 2010. Elleström, Lars (2006), ”Epifenomenalism eller psykosomatik? Kropp, kropp och själ i Kristina Lugns Hejdå, ha det så bra!”, i Sture Packalén (red.), Litteratur och språk. Forskning vid Institutionen för Humaniora. Tema: Kristina Lugn m.fl. Pirandello, Luigi, L’umorismo, Garzanti, Milano, 2008.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bondesson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Health care utilization among individuals who die by suicide as compared to the general population : a population-based register study in Sweden
- 2022
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Globally, 700 000 people die every year by suicide. Health care consultation patterns the period before suicide could be one potential way to identify people at risk for suicide. Therefore, this study examines health care patterns up to one year prior to the suicide by age, sex and prior diagnoses and specifically investigates if and how this differs from the general population of Skåne, Sweden.METHODS: This cohort study includes all individuals, aged 15 and older, that died by suicide in Region Skåne, Sweden from 2004 to 2015 (n = 1653). The individuals were identified through the Cause of death register and then linked to the Skåne healthcare register. Health care data was analyzed as proportions consulting different types of health care the month and year preceding the suicide, we also investigated the impact of age, sex and the occurrence of prior psychiatric and pain diagnoses. Additionally, we compared the proportion of consulting care among the suicide victims and the general population of Skåne.RESULTS: In the month before their death, 53% of the suicide victims had any health care consultation, compared with 20% in the general population of Skåne, a given month (p < 0.0001). The corresponding figures for the year prior to suicide was 86% among those who died by suicide, compared to 69% in the general population of Skåne, a given year (p < 0.0001). Women, and those having a documented history of psychiatric diagnosis were more likely to have health care consultations in the month and year preceding suicide (p < 0.001), compared to men and suicide victims without a history of psychiatric disease. Older adults that died by suicide, were less likely to consult psychiatric care compared to the younger suicide victims (p < 0.001).CONCLUSION: A majority of the suicide victims consulted health care in the near time before death and the proportion of seeking health care was significantly higher than in the general population of Skåne and higher among female suicide victims as compared to males. Alternative preventive screening measures should be considered for individuals consulting health care, especially for older people and individuals outside the psychiatric care.
|
|
| 12. |
- Bondesson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Utilization of healthcare and prescription medicines after non-pharmacological interventions for depression - A 3-year register follow-up of an RCT in primary care
- 2022
-
Ingår i: Preventive Medicine Reports. - : Elsevier. - 2211-3355. ; 25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Depression is a common, recurrent disorder. There is a need for readily available treatments with few negative side effects, that demands little resources and that are effective both in the short- and long term. Our aim was to investigate the long-term effectiveness of two different interventions; physical exercise and internet-based cognitive behavioural therapy (internet-CBT), compared to usual care in patients with mild to moderate depression in a Swedish primary care setting. We performed a register-based 3-year follow-up study of participants in the randomized controlled trial REGASSA (n = 940) using healthcare utilization and dispensed medicines as outcomes. We found no difference between the three groups regarding proportion of participants consulting healthcare due to mental illness or pain during follow-up. Regarding number of consultations, there was no difference between the groups, except for consultations related to pain. For this outcome both treatment arms had significantly fewer consultations compared to usual care, during year 2-3, the risk ratio (RR) for physical exercise and internet-CBT was 0.64 (95% CI = 0.43-0.95) and 0.61 (95% CI = 0.41-0.90), respectively. A significantly lower proportion of patients in both treatment arms were dispensed hypnotics and sedatives year 2-3 compared to the usual care arm, RR for both physical exercise and internet-CBT was 0.72 (95% CI = 0.53-0.98). No other differences between the groups were found. In conclusion, considering long-term effects, both physical exercise and internet-CBT, being resource-efficient treatments, could be considered as appropriate additions for patients with mild to moderate depression in primary care settings.
|
|
| 13. |
- Dahl, Christoffer, et al.
(författare)
-
Det dubbla perspektivets didaktiska potential
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det övergripande syftet i alla våra gemensamma projekt är att bota svenskämnets schizofreni, det vill säga dess egen inneboende och paradoxalt skarpa gränslinje mellan språk och litteratur, mellan språkvetenskap och litteraturvetenskap. Vi kommer att med olika exempel visa hur en kombination av litteraturvetenskaplig och språkvetenskaplig analys, det dubbla perspektivet (Dahl & Smedberg Bondesson 2021) som vi kallar det, är fruktbara ur ett didaktiskt perspektiv. Våra exempel berör två skönlitterära skildringar: ”Far och jag” (Onda sagor, 1924) av Pär Lagerkvist och bilderboken Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus. Vad gäller ”Far och jag” är det en empirisk studie där vi undersöker lärarlyftsstudenters uppfattningar om det dubbla perspektivets möjligheter till en fördjupad förståelse för Pär Lagerkvists novell med hjälp av dels en språkvetenskaplig textanalys, dels en litteraturvetenskaplig analys. I det andra exemplet gör vi en multimodal och platsorienterad analys av bilderboken Sesam Sesam och vilka typer av affekter som den rymmer. Här kombineras en sociosemiotisk analysmodell (Kress & van Leeuwen) med en plats- och affektteoretisk litteraturvetenskaplig tolkning där vi använder begrepp från Bakhtin, Foucault och Tomkins. Med utgångspunkt i dessa exempel diskuterar vi vilka didaktiska möjligheter som det dubbla perspektivet rymmer. Vi menar att man undviker en ämnessplittring genom att synliggöra hur språk och litteratur kan samspela på ett produktivt sätt, till exempel hur det dubbla perspektivet ger eleven/studenten förutsättningar för mer nyanserade tolkningar av och därigenom en ökad förståelse för olika slags berättelser och berättande, både i skrift och bild. Detta menar vi stärker elevens/studentens litterära kompetens, kritiska tänkande samt förmåga att problematisera känsliga och kontroversiella ämnen.
|
|
| 14. |
- Dahl, Christoffer, 1968-, et al.
(författare)
-
Skönlitteraturens språk : det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys
- 2021
-
Ingår i: Educare - Vetenskapliga Skrifter. - 1653-1868. ; 2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the possibilities of combining literary and linguistic text analyses: a double perspective on the teacher education for lower secondary school. The aim is to analyze how two students, in a course in text analysis, solve an examination assignment where they are asked to combine literary and linguistic tools in their analysis of Pär Lagerkvist's short story "Father and I" (1924). We ask the following questions: How do students use literary and linguistic tools in the analysis of Lagerkvist's work and how do they combine these tools? What kind of didactic potentials do students see in a double perspective? The result shows both similarities and differences in how the students combine linguistic and literary tools and how they underpin the analysis. The students’ meta-reflections indicate that such double perspective provides a deeper understanding of literary texts containing both literary and linguistic resources. Our conclusion is that the double perspective may provide a powerful theoretical and didactic tool for students of the Swedish language at the teacher education for lower secondary school.
|
|
| 15. |
- Dahl, Christoffer, et al.
(författare)
-
Skönlitteraturens språk : det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys
- 2020
-
Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter. - : Malmo University Library. - 1653-1868. ; 2:2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the possibilities of combining literary and linguistic text analyses: a double perspective on the teacher education for lower secondary school. The aim is to analyze how two students, in a course in text analysis, solve an examination assignment where they are asked to combine literary and linguistic tools in their analysis of Pär Lagerkvist's short story "Father and I" (1924). We ask the following questions: How do students use literary and linguistic tools in the analysis of Lagerkvist's work and how do they combine these tools? What kind of didactic potentials do students see in a double perspective? The result shows both similarities and differences in how the students combine linguistic and literary tools and how they underpin the analysis. The students’ meta-reflections indicate that such double perspective provides a deeper understanding of literary texts containing both literary and linguistic resources. Our conclusion is that the double perspective may provide a powerful theoretical and didactic tool for students of the Swedish language at the teacher education for lower secondary school.
|
|
| 16. |
- Ferrari, Desiree, et al.
(författare)
-
Concentration of carprofen in the milk of lactating bitches after cesarean section and during inflammatory conditions
- 2022
-
Ingår i: Theriogenology. - : Elsevier. - 0093-691X .- 1879-3231. ; 181, s. 59-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pain treatment of lactating bitches is a clinically relevant, but complicated issue. Published scientific studies regarding the excretion of drugs in canine milk are scarce. When considering the risk of side effects in their offspring, lactating bitches have traditionally received very restricted analgesic and anti-inflammatory therapy. Our aim was to quantify the concentrations of carprofen in milk from lactating bitches and relate those to potential risks for the puppies. A second aim was to evaluate the impact mastitis may have on the concentration of carprofen in milk. A population of 100 bitches was enrolled in the study, among which 88 were bitches treated with carprofen after cesarean section (Group CS), eight were bitches with painful inflammatory conditions (Group I) and four were bitches with mastitis (Group M). The patients enrolled in the study received carprofen 4 mg/kg sc at day 1 followed by 2 mg/kg po every 12 h for the following 2-5 days. Owners were instructed to collect milk once a day for five days. The concentration of carprofen in the milk was quantified with ultra-performance liquid chromatography-tandem mass spectrometry. The data obtained were statistically analyzed as repeated-measures data with a mixed-model approach. Data were used to calculate the theoretical maximum total daily intake of carprofen by the puppies in order to perform a computerized simulation of the plasma concentration of carprofen in the puppies. Follow-up telephone interviews to check the status of the enrolled bitches and their litters occurred at one week and three-six months after treatment with car-profen. The major finding of the study was that the concentration of carprofen in the milk was <700 ng/ mL from bitches undergoing CS or suffering painful conditions other than mastitis. In comparison, administration of 2 mg/kg of carprofen sc or po to adult dogs, results in mean maximal plasma con-centrations of 19480 +/- 5420 ng/mL (mean +/- SD). Moreover, data suggests that inflammation of the mammary gland results in a higher concentration of carprofen in milk (up to 1300 ng/mL). In the computerized simulation, the plasma concentrations of carprofen in puppies in group CS and in group I are one tenth of the concentration in adult dogs receiving carprofen at standard doses. Considering the low excretion into milk, carprofen provides an analgesic alternative to lactating bitches without mastitis.(c) 2022 Published by Elsevier Inc.
|
|
| 17. |
- Gustafsson, Lena-Karin, 1966-, et al.
(författare)
-
Actions taken to safeguard the intended health care chain of older people with multiple diagnoses-a critical incident study
- 2022
-
Ingår i: BMC Nursing. - : BMC. - 1472-6955. ; 21:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Older people with multiple diagnoses often have problems coping with their daily lives at home because of lack of coordination between various parts of the healthcare chain during the transit from hospital care to the home. To provide good care to those persons who have the most complex needs, regions and municipalities must work together. It is of importance to develop further empirical knowledge in relation to older persons with multiple diagnoses to illuminate possible obstacles to person-centred care during the transition between healthcare institutions and the persons livelihood. The aim of the present study was to describe nurses' experienced critical incidents in different parts of the intended healthcare chain of older people with multiple diagnoses.Methods: The sample consisted of 18 RNs in different parts of the healthcare system involved in the care of older people with multiple diagnoses. Data were collected by semi structured interviews and analysed according to Critical Incident Technique (CIT). A total of 169 critical incidents were identified describing experiences in recently experienced situations.Results: The result showed that organizational restrictions in providing care and limitations in collaboration were the main areas of experienced critical incidents. Actions took place due to the lack of preventive actions for care, difficulties in upholding patients' legal rights to participation in care, deficiencies in cooperation between organizations as well as ambiguous responsibilities and roles. The RNs experienced critical incidents that required moral actions to ensure continued person-centred nursing and provide evidence-based care. Both types of critical incidents required sole responsibility from the nurse. The RNs acted due to ethics, 'walking the extra mile', searching for person-centred information, and finding out own knowledge barriers.Conclusions: In conclusion and based on this critical incident study, home-based healthcare of older people with multiple diagnoses requires a nurse that is prepared to take personal and moral responsibility to ensure person-centred home-based healthcare. Furthermore, the development of in-between adjustments of organizations to secure cooperation, and transference of person-centred knowledge is needed.
|
|
| 18. |
- Gustafsson, Lena-Karin, Docent, 1966-, et al.
(författare)
-
Dilemmas in rehabilitation and patient strategies in an intensive home intervention: a follow-up study
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background The original project, where older persons received reablement performed by an interprofessional team showed success factors for IHR. However, since there is a lack of knowledge about why some persons do not recover despite receiving IHR, this study follows up patients' experiences of IHR.Aim To describe older persons' perceived dilemmas in the reablement process within the framework of IHR.Method 11 CIT interviews with participants who have previously received IHR, were analysed, interpreted and categorized according to CIT. The study was approved by the Swedish Ethical Review Authority.Results The results showed disease-related dilemmas, fatigue or pain so that participants could not cope with the prescribed exercises. New diseases appeared, as well as medication side effects made exercising difficult, and painkillers became a prerequisite for coping with IHR. Low self-motivation and mistrust towards the staff emerged like lack of trust due to otherness such as sex, cultural background, or language also became critical.Conclusions Interventions that consider individual- and contextual dilemmas are very important. By recognizing critical situations, this study can work as a basis of evidence to further develop interventions for older people living in their own homes and to ensure them to stay there.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Gustafsson, Lena-Karin, Docent, 1966-, et al.
(författare)
-
Implementation of a New Integrated Healthcare Model; Quality Aspects to Support the Complex Home Care of Older Adults with Multiple Needs
- 2024
-
Ingår i: Journal of Multidisciplinary Healthcare. - : DOVE MEDICAL PRESS LTD. - 1178-2390. ; 17, s. 2879-2890
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: This study aims to describe experiences of the implementation of a new integrated healthcare model for older adults with complex care needs due to multimorbidity, living at home, from a health and welfare personnel perspective. The goal was to diminish hospitalization and still carry out high quality care at home for older adults living with multimorbidity. The model was implemented by two organizations working in cooperation, the municipality, and the region that handles interprofessional social care and healthcare in people's homes. Materials and Method: Open-ended group interviews with personnel were carried out, three of the group interviews preimplementations of the model, and three of the group interviews post -implementation. The interviews were audiotaped and analysed according to the procedure of thematic analysis. Results: The quality of the integrated care model was based on care -chain cooperation, shared professionalism, and creating relations with the patient including closeness to next of kin, which was underlined by the participants. Unencumbered time gave the professionals the possibility to develop quality in integrated healthcare as part of integrated and person -centred care. The coproduction of education, research interviews and the follow-up meeting identified successes in diminishing hospitalization rates according to the participants' experiences of the post -implementation interviews. An identified failure was, however, that shared professionalism was not developed over time, rather the different responsibilities were accentuated according to the information retrieved at the follow-up meeting. Conclusion: Quality aspects of the model were identified in the present study. However, when implementation of a new model is completed, the organizations always have their own interpretation of how to further understand the model in question. Plain language summary: The intention of the present study was to follow the process of working with a new model of providing care at home, thus preventing increased numbers of hospital readmissions, based on the professionals point of view of what quality care is for older adults with complex care needs due to multimorbidity, living in their own home. The professionals were interviewed in group settings on several occasions during the implementation. The result showed hopeful expectations expressed by the professionals before the new model was implemented, such as a hope for getting more time for high -quality care for the older adults with multimorbidity. During the teamwork, the conversation within the team members was praised as a key factor that included shared professionalism from professionals with different levels of education and focus on their work. According to the staff, unnecessary hospital stays were reduced, while the interprofessional care -chain cooperation was improved through the work of the integrated care team. For many team members, the positive difference in both work and care satisfaction was highlighted in comparison to regular home care as they were able to use their multi -disciplinary skills and support.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Johansson, Victoria, et al.
(författare)
-
Poetic writing: What keystroke logging and eye tracking can reveal about how professional poets work
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This paper aims to explore the creative writing process of poems. The over-arching research question is how the poets engage in planning and revision activities during the poetic writing, and how these processes relate to the linguistic content and literate properties of the final poems Expert writing has been characterized as domain specific skill that involves complicated problem-solving processes (Scardamalia & Bereiter, 1991). Expert writers are also described as advanced designers (Maun & Myhill, 2005), and knowledge crafters with abilities to adapt their texts to the audience with less cognitive effort (Kellogg, 2018). The professional creative writing process is however little explored from a cognitive writing perspective (but see Bekius, 2019). This study wanted to capture the full writing process of a poem. For this purpose two professional poets were recruited. The data collection took part in a lab setting, where the writing processes were collected by keystroke logging, combined with eye-tracking. Each poem was elicited by a prompt at the start of the 60-minute recording session. Both poets were satisfied with their poems. The final poems were analyzed linguistically and found to be lexically dense and diverse, with a high usage of low frequent words, sometimes neologisms, and very few conjunctions. The literary analyses show how the final poems are constituted of multi-layered nets, constructed through metaphorical and metonymical connections. The analyses of the writing processes show two dynamic, though different writers. While both spend much of their writing time pausing and revising on a global level, one of them shows a writing pattern consisting of long pauses followed by bursts of text production, the other shows a text production pattern with many immediate revisions, and shorter pauses. The amount of reading differs between the poets, but an extensive global reading of the text is suggested to be a prerequisite for the creation of the dense, metaphorical texts in the poetic genre. In sum, this combination of theoretical and methodological perspectives shows the writing process of two mature, conscious writers who has a global plan for their texts, and who have the domain specific skills to execute the plan.
|
|
| 24. |
-
Litteraturdidaktik och känslor : LDN 2021 Konferensvolym
- 2023
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Konferensen ”Litteraturdidaktik och känslor” anordnades med hjälp av Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN), vilket samlar forskare och praktiker från alla språkområden. Dess uppgift är att synliggöra och stärka litteraturdidaktikens ställning i skola, akademi och samhälle. De bidrag som samlats i den här volymen visar på bredden i konferensens fyra temaområden: - Litterär gestaltning, litterär stämning; Klassrumspraktiker: elevers engagemang under litteraturarbetet; Läsning, undervisning och utbildning; samt Berättande och medier: kognitiva och emotionella utmaningar - men också på hur viktiga litteraturdidaktiska frågor blivit i en tid då skönlitteraturen och läsandet ställs inför många utmaningar. Tillsammans ger bidragen en mångfasetterad bild av litterärt gestaltande av känslor och läsares möjliga känslomässiga reaktioner, liksom av de didaktiska möjligheter detta medför.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
At beskrive et sted
- 2024
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Å beskrive et sted har lange tradisjoner i litteraturen, fra 1700-tallets topografier, nasjonalromantikkens hyllingsdikt av nasjonen og det rurale, til dagens rapmusikk. Mange tekster tar nettopp utgangpunkt i menneskets forhold til stedet. Men globaliseringa har medført at stedene har blitt mer like, og at deres betydning har blitt utjevnet (Mønster, 2009). Likevel kan man se en motsatt tendens, nemlig at litterære retninger innenfor økokritikk og bærekraftstematikk kan revitalisere stedet som viktig å ta vare på, og at egenart og det spesifikke ved stedet er viktig for identitet og selvforståelse (Vold, 2019; Furuseth & Hennig, 2023). Nettopp stedet kan være et utgangspunkt for litteraturundervisning både om identitet og om bærekraft i lærerutdanningene. Prosjektet Nordiske Temadage (2022-2024) ønsker gjennom å arrangere fire temadager å utvikle en didaktikk som integrerer bærekraftstematikk, lyrikk og nordisk didaktikk. Prosjektet er et samarbeid mellom fire lærerutdanningsinstitusjoner: Københavns Professionshøjskole, Høgskolan i Kristianstad, NTNU og Høgskulen i Volda. Under temadagen arbeider studentene med å samskrive et dikt om et selvvalgt sted. I presentasjonen vår drøfter vi følgende forskningsspørsmål: Hvilket potensial har estetiske læringsprosesser med grunnlag i stedsbasert litteraturteori for å integrere bærekraft i litteraturundervisningen? Gjennom en kvalitativ innholdsanalyse av tekster
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
"Bär det stora Barnet in i Ordens Domäner" : Anna Rydstedts levande diktkonst
- 2020
-
Ingår i: In i ordens domäner. - Stockholm : Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. - 9789188763051 ; , s. 10-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Poeten Anna Rydstedt skulle ha fyllt 90 år 2018. I april samma år höll Anna Rydstedt-sällskapet och Kungl. Vitterhetsakademien ett två dagar långt symposium i Stockholm, ”Att vara Anna i världen – om Anna Rydstedts liv och diktning”. De sjutton bidragen från detta symposium, som förts samman i denna volym, belyser olika aspekter av hennes liv och diktning.Anna Rydstedt växte upp i Ventlinge på södra Öland. För att kunna studera flyttade hon till Lund, där hon först tog studenten och sedan läste vidare på universitetet och tog en filosofie magisterexamen. I Lund umgicks hon med andra poeter och kom själv att räknas till den så kallade Lundaskolan. Hon debuterade 1953 med diktsamlingen Bannlyst prästinna, och därefter skulle det komma ytterligare sju samlingar. Den sista samlingen Kore kom ut 1994, en kort tid efter hennes död. Anna Rydstedts dikter har humor och värme. Hon skriver ofta om det stora i det lilla men ibland skriver hon också om religion och politik. Här finns många fåglar, husdjur, gräs, blommor men också asfalt, is mörker och ångest. Så här beskriver hon själv sin diktning: ”Det finns mera mörker än ljus i mina dikter, men kanske är det därför att mörkret är så stort som ljuset blir synligt.”
|
|
| 30. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
"Bär det stora Barnet in i Ordens Domäner" : Anna Rydstedts levande diktkonst
- 2020
-
Ingår i: In i ordens domäner. - Stockholm : Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. ; , s. 10-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Poeten Anna Rydstedt skulle ha fyllt 90 år 2018. I april samma år höll Anna Rydstedt-sällskapet och Kungl. Vitterhetsakademien ett två dagar långt symposium i Stockholm, ”Att vara Anna i världen – om Anna Rydstedts liv och diktning”. De sjutton bidragen från detta symposium, som förts samman i denna volym, belyser olika aspekter av hennes liv och diktning. Anna Rydstedt växte upp i Ventlinge på södra Öland. För att kunna studera flyttade hon till Lund, där hon först tog studenten och sedan läste vidare på universitetet och tog en filosofie magisterexamen. I Lund umgicks hon med andra poeter och kom själv att räknas till den så kallade Lundaskolan. Hon debuterade 1953 med diktsamlingen Bannlyst prästinna, och därefter skulle det komma ytterligare sju samlingar. Den sista samlingen Kore kom ut 1994, en kort tid efter hennes död. Anna Rydstedts dikter har humor och värme. Hon skriver ofta om det stora i det lilla men ibland skriver hon också om religion och politik. Här finns många fåglar, husdjur, gräs, blommor men också asfalt, is mörker och ångest. Så här beskriver hon själv sin diktning: ”Det finns mera mörker än ljus i mina dikter, men kanske är det därför att mörkret är så stort som ljuset blir synligt.”
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
I en rymd och en tid som inte har ålder : Selma Lagerlöf och Grazia Deledda
- 2020
-
Ingår i: CSS Conference 2017: Rethinking Scandinavia. - Lund : Lund University Open Access. ; , s. 9
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Plats och perspektiv är intrikat förenade med varandra. En plats ser man från någonstans, ett här eller ett där i tid och rum. Platsen behöver en utkikspunkt, som också är en plats, varifrån den kan betraktas. Perspektivet har den betrak-tade platsen för både sina inre och yttre ögon. Allt vi ser och föreställer oss är situerat i både tid och rum. Ingenting finns i ett vakuum utan är tvärtom präg-lat och överlagrat av tidigare information och konstruktion i vår levande och levda värld. Och allt utsätts för ständiga och konstanta omförhandlingar över tid.
|
|
| 33. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Jag skälver, alltså finns jag
- 2020
-
Ingår i: Kristianstadsbladet. - 1103-9523. ; :14 mars
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Jag skälver, alltså finns jag
- 2020
-
Ingår i: Kristianstadsbladet. - 1103-9523. ; :14 mars
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 35. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
"Jag är inte riktigt mig själv. Och det är jag glad för" : Kristina Lugns humor som bokstavlig språkdräkt i Hej då, ha det så bra! och Inte alls dåligt
- 2023
-
Ingår i: NORDLIT. - 1503-2086. ; 51:2, s. 91-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Kristina Lugn’s poetry collection Hej då, ha det så bra! (2003), as well as in the posthumous ”Inte alls dåligt” (2022), her own poetics is pushed to its extreme. The non-literality of the metaphor as well as the absurdity of the literality is laid bare. According to Lars Elleström, Lugn’s poems accentuates ”man’s concrete physical, and thus also mental, conditions” (Elleström 2006, 28). In my article, this reasoning applies not only to the bodily metaphoric, but to the entire literal language. Ann-Helén Andersson formulates in her PhD thesis ”Jag är baserad på verkliga personer”. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap that ”In Lugn’s texts, the comic can be seen as an element within a dominant ironic tendency.” (Andersson 2010, 115). Using Luigi Pirandello’s essay L’umorismo (1908) and the concept sentimento del contrario, I will instead argue that Lugn’s literal language, the object of my analysis, opens for a humorous, rather than ironic, effect which can make reality appear a little more tangible and graspable – in all its horrific absurdity.
|
|
| 36. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-, et al.
(författare)
-
Luften så klar : Nordeuropeiska konstnärer och författare i Rom 1780-1950
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Även å den ödsligaste och osundaste sidan av Campagna di Roma, den åt Ostia till, […] är luften så klar, att den i de skarpaste drag visar de fjärmaste föremål. De förtrollande konturerna och perspektiven det veka smältande fjärran det harmoniskt rödaktiga i luften, som utbreder sig över alla föremål vid solens upp- och nedgång…” (Per Daniel Amadeus Atterbom minns sin resa till Italien 1817–19)Konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter i norra Europa har längtat till Italien åtminstone från Goethe och framåt. Denna essäsamling ger ett brett perspektiv på den nordeuropeiska Italienbilden från sent 1700-tal till mitten av 1900-talet. Vi får följa såväl Goethe som H.C. Andersen och Georg Brandes på deras italienska resor, uppleva poeten John Keats sista dagar, se arbeten av målarna Gustaf Söderberg, Gustaf Wilhelm Palm, Carl August Ehrensvärd och Louis Masreliez, delta i salonger med aktrisen Emilie Högqvist, studera Colosseum genom arkitekten Gustaf af Sillén, höra romerska visor av Evert Taube och leva oss in i Percy Bysshe Shelleys dramatik, ta del av Selma Lagerlöfs förundran och August Strindbergs frustration.Sammantaget visar Luften så klar att den nordeuropeiska traditionen av Italienskildringar inte är så ensidigt romantiserande som historien vill göra gällande, utan i själva verket rymmer en stor komplexitet.Författarna är konst-, teater- och litteraturvetare verksamma i Sverige och Danmark.
|
|
| 37. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
Luften så klar : Nordeuropeiska konstnärer och författare i Rom 1780-1950
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Även å den ödsligaste och osundaste sidan av Campagna di Roma, den åt Ostia till, […] är luften så klar, att den i de skarpaste drag visar de fjärmaste föremål. De förtrollande konturerna och perspektiven det veka smältande fjärran det harmoniskt rödaktiga i luften, som utbreder sig över alla föremål vid solens upp- och nedgång…” (Per Daniel Amadeus Atterbom minns sin resa till Italien 1817–19) Konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter i norra Europa har längtat till Italien åtminstone från Goethe och framåt. Denna essäsamling ger ett brett perspektiv på den nordeuropeiska Italienbilden från sent 1700-tal till mitten av 1900-talet. Vi får följa såväl Goethe som H.C. Andersen och Georg Brandes på deras italienska resor, uppleva poeten John Keats sista dagar, se arbeten av målarna Gustaf Söderberg, Gustaf Wilhelm Palm, Carl August Ehrensvärd och Louis Masreliez, delta i salonger med aktrisen Emilie Högqvist, studera Colosseum genom arkitekten Gustaf af Sillén, höra romerska visor av Evert Taube och leva oss in i Percy Bysshe Shelleys dramatik, ta del av Selma Lagerlöfs förundran och August Strindbergs frustration. Sammantaget visar Luften så klar att den nordeuropeiska traditionen av Italienskildringar inte är så ensidigt romantiserande som historien vill göra gällande, utan i själva verket rymmer en stor komplexitet. Författarna är konst-, teater- och litteraturvetare verksamma i Sverige och Danmark.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
”Norsken, svensken och dansken” – Framtidens skandinaviska skola – en nordisk didaktik? : ved ph.d., docent och biträdande professor Anna Smedberg Bondesson, Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad.
- 2024
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med anspelning på radioprogrammet ”Norsken, svensken och dansken”, som sänds i NRK, DR och SR varje vecka, och som inleder med frasen: ”Välkommen till veckans samskandinaviska familjeterapi” och behandlar den senaste veckans händelser, vill jag härmed i mitt plenum föreslå framtidsvisionen DEN SAMSKANDINAVISKA SKOLAN. För att få syn på denna behöver vi starta med en utifrån-blick på Skandinavien, på vad utomjordingar eller efterlevande skulle anse vara särskilt utmärkande för just den nordiska utbildningstraditionen och samhällsstrukturen. Här får vi syn på alla likheter i allt som faktiskt förenar oss. Men vad jag verkligen vill dela med mig av, som en försmak på framtiden, är fröjden i upplevelsen av alla de små kittlande skillnaderna. Det finns helt enkelt inget mera levande, inget mera sexigt, än att vara en gränsgångare MELLAN de olika språken, kulturerna, situationerna och skolmiljöerna. Här kommer jag att ta exempel från olika tidigare Nordplus-projekt som har gått ut på att utveckla nya didaktiska ochsamskandinaviska modeller och mynta nya begrepp, på tvärs av nationsgränserna. Det rör sig om ambassadörsmodellen som använder sig av levande undervisningsmaterial. Det rör sig också om det pågående A.P. Møller-projektet ”Nordiska temadagar i lärarutbildningen”, där vi grannspråksdidaktiskt arbetar med hållbarhetstemat i litteraturundervisningen.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Pirandello - pjäsförfattare, poet, prosaist
- 2021. - 1
-
Ingår i: En, ingen och hundratusen. - LUND : Palaver press. - 9789198565898 ; , s. 7-9
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Selma Lagerlöf och Rom : resan och romanen
- 2020
-
Ingår i: Luften så klar. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170613234 ; , s. 222-248
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 48. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Skammen förkroppsligad : estetiskt produktiv men didaktiskt kontraproduktiv?
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Affekten skam tar sig alltid kroppsliga uttryck (Tomkins 1995; Nathanson 1992). Den avslöjar sig i rodnad, hopsjunken hållning, oförmåga att se den andre i ögonen, en önskan att sjunka genom jorden, bli osynlig, försvinna helt enkelt. Omedveten och obearbetad skam fastnar i kroppen, tar sig aldrig vidare till tanken och känslan som går att hantera och resonera kring utan förvandlas till psykosomatik. Det kan röra sig om själväckel som yttrar sig i ett extremt behov av att skrubba sig ren eller en tjockkänsla som resulterar i beteenden som att kräkas och/eller svälta sig. Författaren Sofi Oksanen är en mästare på att litterärt skildra skammens alla olika kroppsliga uttryck (Skårderud 2011; Karizs & Baba 2016). I hennes litterära universum förkroppsligar karaktärerna alltid komplexa politiska förhållanden och kulturella minnen, ömsesidiga föreställningar och stereotyper, kollektiva och individuella trauman på en mer eller mindre obearbetad och samtidigt så iögonfallande konkret och bokstavlig nivå. Skammen fungerar som en estetisk motor i Oksanens berättande. Men frågan är om den med nödvändighet är lika produktiv i didaktiskt hänseende, eftersom skammen är självproducerande och därmed kan hämma såväl samtal som tolkningsprocesser. ”Sådana som vi var osynliga”, står det i Hundparken (Oksanen 2021). Att vara osynlig på riktigt är kanske skammens allra mest bokstavliggjorda metaforiska uttryck, något som Tove Jansson tar i bruk i ”Det osynliga barnet”. När jag och min HKR-kollega Erika Hansson, doktor i psykologi, i november 2019 i en yrkesförberedande gymnasieklass ville pilotundersöka den känslomässiga effekten (stressnivåns förändring osv) av att vi läste Janssons novell högt för dem, gick hela experimentet om intet. Det finns flera skäl till det, men kanske ett av dem har att göra just med att den litterärt gestaltade förkroppsligade skammen bjöd motstånd mot ett möjligt och fruktbart kroppsligt meningsskapande i klassrummet (Widhe 2019)?
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
