| 1. |
- Dobers, Peter, 1966-, et al.
(författare)
-
Sustainability in transforming societies
- 2023
-
Ingår i: Sustainable Development. - : John Wiley & Sons. - 0968-0802 .- 1099-1719. ; 31:6, s. 3965-3967
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hallin, Anette, 1969-, et al.
(författare)
-
Transition towards and of sustainability—Understanding sustainability as performative
- 2021
-
Ingår i: Business Strategy and the Environment. - : John Wiley and Sons Ltd. - 0964-4733 .- 1099-0836.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our purpose is to explore the concept of “sustainability” when understood from a performative perspective, i.e. as a concept that is filled with meaning across time. Drawing on a 10 year-long study of the digital footprint of Stockholm Royal Seaport, claimed to be northern Europe's largest sustainable urban development district, we show that “sustainability” emerged as the project became associated with particular places, projects, histories, and technologies. This means that “sustainability” was local in that it was situated in the particular spatial context of the project; temporal in that it was situated in a particular time; and political in that it expressed particular values and perspectives. The study contributes to explaining why “sustainability” remains—and always will remain—a contested concept, which is why sustainability transitions are complex. Consequently, we suggest that the transition towards sustainability always involves the transition of sustainability, something that needs to be acknowledged in order for a transition to actually become sustainable.
|
|
| 4. |
- Karrbom Gustavsson, Tina, Professor, 1973-, et al.
(författare)
-
Stakeholder involvement in distributed projects : a performative approach to large scale urban sustainable development projects and the case of Stockholm Royal Seaport
- 2024
-
Ingår i: Construction Management and Economics. - : Routledge. - 0144-6193 .- 1466-433X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The involvement of stakeholders in large scale urban sustainable development projects (LSUSDP.s) has proven difficult. The stakeholders are distributed across the geographical area, and they have stakes not only in the LSUSDP, but in the geographical location where the project takes place. To understand stakeholder management in “distributed projects”, we propose abandoning the “inside-out” perspective where the project is the point of departure, and focus on the emergence of stakeholders across time. Adopting such a performative, “outside-in,” perspective on the longitudinal and digital study of a LSUSDP, we are able to map how actors became stakeholders in the project through their actions. The paper makes four contributions. First, we reconceptualize stakeholder involvement by adopting a performative perspective, whereby “stakeholders” are envisaged as emergent and non-fixed. Second, we demonstrate how such a reconceptualization may be applied to the analysis of an empirical case. Third, we show that stakeholder involvement is not merely the result of stakeholder management but something that happens over time, through the material and discursive actions of those that become stakeholders. Finally, the paper contributes with an illustration of how the online, digital footprint, of a project may be useful to understand the emergence of a project.
|
|
| 5. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 6. |
- Persson, Sara
(författare)
-
Corporate Hegemony through Sustainability : A Study of Sustainability Standards and CSR Practices as Tools to Demobilise Community Resistance in the Albanian Oil Industry
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many critical business scholars have disregarded sustainability standards and corporate social responsibility (CSR) activities as mere window dressing, operating as a smokescreen to hide illegitimate corporate practices. Others have pointed to these activities as hegemonic articulations, as a way to strengthen corporate alliances with and dominance over other actors in society. In this study I take an autoethnographic approach and focus on my previous employer, the oil company Bankers Petroleum Ltd. (Bankers) and their operations in Patos-Marinza, an area in south-central Albania where oil extraction facilities and residences lie close to one another. Through the lens of the Gramscian concept of hegemony and Political Discourse Theory, I examine three grievances raised by Patos-Marinza residents and Bankers’ response to these complaints. My analysis shows how community demands, that could otherwise have put pressure on improved corporate practices, were isolated and silenced in the name of sustainability and corporate responsibility. My conclusion is that rather than disregarding compliance to sustainability standards and CSR activities as window dressing, it is important to examine what these do in specific empirical contexts. As sustainability discourses continue to expand in the corporate world, this study highlights the need to critically examine if they foster change away from harmful business models or simply function as legitimising mechanisms that allow corporate power to grow stronger.
|
|
| 7. |
-
PROCEEDINGS of the 28th Annual Conference, International Sustainable Development Research Society : Sustainable Development and Courage: Culture, Art and Human Rights
- 2022
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The summer of 2022 was a memorable and unique experience for all participants and organisers of the 28th annual conference of the International Sustainable Development Research Society – ISDRS 2022 in Stockholm.On the same turf of the United Nations conference in Stockholm in 1972 and its Stockholm +50 sibbling, and after two annual online versions of the conference forced upon us, it was with great joy and pleasure we met up again in Stockholm, Sweden. With 35+ re-occurring tracks, a hybrid set-up of both on campus and online conferencing, and with six collaborating universities in Stockholm: Marie Cederschiöld University, Stockholm School of Economics, Swedish Defence University, Stockholm University of the Arts, Södertörn University and University College Stockholm, the conference committee truly took us on a complex challenge. The participants successfully navigated between five different campi while enjoying the this years conference with the overall theme ”Sustainable Development and Courage. Culture, Art and Human Rights”.We were proud to accommodate over 400 delegates from 50+ countries and all six continents around the world, all of which engaging in the important endeavour of creating more knowledge to make our world a more sustainable one. The six key note panels can be view in its full length on the ISDRS YouTube channel launched in August 2022 with playlists for a few of the recent conferences.1 For this particular conference panels, please view the playlist for ISDRS 2022.2.
|
|
