| 1. |
|
|
| 2. |
- Robertsson, Karin, 1986-
(författare)
-
Mellan civilsamhälle och folkrörelse : Ett aktörsperspektiv på rekrytering och organisering av medborgerligt engagemang
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Civic engagement, commonly seen as concerning people's actions and activities,is generally studied at the individual level. In this doctoral thesis the term is used to examine and analyse how recruitment and organisation of civic engagement has developed since the mid-1990s at the organisational level in a Swedish context, as well as the conditions that have influenced and shaped this development. Three forms of civic engagement are examined: associational membership, volunteering and giving. In this thesis, interviews and text analyses are used. The analysis of archived webpages and annual reports demonstrates a more diversified range of forms of civic engagement available at the organisational level. It is expressed as an increased demand for different types of volunteering and giving, in addition to the more traditional form of civic engagement that associational membership constitutes in a Swedish context. The diversified range of civic engagement is accompanied by various recruitment practices such as marketing and fundraising, characterised by different institutional logics that guide the actual recruitment work within organisations. Interviews were conducted with elected representatives and employees at a senior level within non-profit human service organisations. The interviewees reasoning about the changing conditions for recruiting and organising civic engagement is understood as actions through which they reproduce or change logics. The study concludes that in practice, the recruitment and organisation of civic engagement can be seen as an expression of institutional complexity. It is argued that the collectively shared view of how civic engagement can and should be organised in a Swedish context is characterized by a complex composition of logics that prescribe different patterns of action for participants and organisations.
|
|
| 3. |
- Sarkadi, Anna, Professor, 1974-, et al.
(författare)
-
Are We Ready to Really Hear the Voices of Those Concerned? : Lessons Learned from Listening to and Involving Children in Child and Family Psychology Research
- 2023
-
Ingår i: Clinical Child and Family Psychology Review. - : Springer Nature. - 1096-4037 .- 1573-2827.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A changing view of children, accelerated by the Convention of the Rights of the Child (UN in Convention on the rights of the child, UN Doc. A/RES/44/25, 1989, http://www2.ohchr.org/english/law/pdf/crc.pdf) has shifted the landscape of child and family research over the last few decades. Once viewed with low credibility and operating outside the interpretive framework of adult researchers, the rights-bearing child is increasingly recognized not only as having the capacity but also the right to participate in research. More recently, this movement has transitioned from the direct engagement of children as research participants—now considered commonplace, although less so for those who are structurally vulnerable—to the involvement of children in research design, review, conduct, and dissemination. Yet, both practical and ethical challenges remain. While children have the right to participation, they also have the right to protection. In this commentary, we set out to: (i) lay forth epistemic, child rights, and child sociology arguments for doing research about, with and by children and youth; (ii) recount our own journey of including children and youth in research to demonstrate the unique knowledge and insights gained through these approaches; and (iii) offer lessons learned on how to engage children and youth in research, including the involvement of structurally vulnerable groups.
|
|
| 4. |
- Wastesson, Karin, et al.
(författare)
-
Conditions for Workplace Learning as a New First-Line Manager in Elderly Care
- 2021
-
Ingår i: Vocations and Learning. - : Springer. - 1874-785X .- 1874-7868. ; 14:2, s. 205-222
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to explore first-line managers’ experiences of workplace learning in elderly care, with a particular focus on the conditions for learning when entering a new workplace as the new manager. Qualitative interviews were conducted with 35 first-line managers from three organisations in Sweden. Four learning conditions emerged as being particularly significant for first-line managers: the managers’ previous professional experience, job-specific training, social support, and the joint repertoire of organisational arrangements. These conditions shifted in importance during the process of entering the workplace, and the way in which the conditions gave access to learning for different managers varied. The managers’ professional experience and others’ recognition of them had a considerable impact on their admittance to the new workplace. After the initial entry phase, the other three learning conditions became more significant and played a role in enabling or constraining the managers’ learning and becoming the new manager. One conclusion is that contextual and work experiences from elderly care were significant for learning during the initial phase and in order to gain access to workplace learning. Another conclusion is that high expectations and great responsibility were placed on the managers to satisfy their own learning needs. This implies that professional, social and emotional support that is received informally is just as significant for learning as formalised training for entering a new workplace as a new manager.
|
|
| 5. |
- Wastesson, Karin, et al.
(författare)
-
First-line managers’ practices and learning in unpredictable work within elderly care
- 2022
-
Ingår i: Studies in Continuing Education. - : Routledge. - 0158-037X .- 1470-126X. ; 44:3, s. 376-391
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite the number of studies confirming a high degree of unpredictability in managerial work, little is still known about how managers? workplace learning happens within organisations in such circumstances. This paper therefore aims to contribute knowledge about managers? learning in managerial practice when work is unpredictable, by investigating how first-line managers deal with unforeseen situations and how they learn in such circumstances in everyday work. Data was collected via qualitative interviews with 40 first-line managers in Swedish elderly care. By using a theoretical framework based on practice and workplace learning theories, the paper analyses how managers address unpredictability in work through three embedded practices: maintaining, modifying and inventing. The paper goes beyond research on leadership training and leadership development by contributing knowledge about the everyday learning of first-line managers when their work is unpredictable. The unpredictable managerial work does not always create chaos; instead, there are very orderly ways of learning from dealing with unforeseen situations. The unforeseen is not as unpredictable as it might seem in managerial work. On the other hand, that which is not yet known calls for an inventing practice, which results in managers learning to take new paths that can create new practices.
|
|
| 6. |
- Wastesson, Karin, 1986-
(författare)
-
Learning Managerial Work : First-line Managers’ Learning in Everyday Work within Swedish Elderly Care
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study’s overall aim is to contribute knowledge about first-line managers’ learning in everyday work within the context of elderly care. The study used a qualitative research approach and was carried out within four Swedish elderly care organisations. A total of 40 first-line managers were interviewed, 10 of whom kept time-use diaries. The theoretical framework is based on a workplace learning perspective originating from theory of situated learning. Situated learning theory includes the concepts of community of practice, legitimate peripheral participation, and membership, which serve as analytical tools to illuminate characteristics of learning from various angles. In addition, the concept of gender has been used to gain a deeper understanding for managers’ workplace learning in the female-dominated elderly care context.The findings showed that managers’ learning happened in a stream of varied tasks and interactions shaped by conditions in the workplace. The managers’ work was characterised by unpredictability and changing circumstances, which meant they continuously had to learn how to handle new situations and expand their repertoire of managerial practices. One common perception among themanagers was the importance of being able to make quick decisions with limited information, and assess the results afterwards. The managers learned how to deal with work situations by either maintaining and modifying current practices or inventing new ones. In addition to these three practices, their learning was affected by different conditions, particularly professional experience, work relationships and organisational conditions. The findings further showed that the managers had to learn to deal with expectations of how they should act in the managerial role based on their gender, and learn to navigate between gender ideals that permeated the female-dominated elderly care environment.Three conclusions were drawn from this study. The first was that managers took great responsibility for their own learning, including what they needed to know and how they would learn it. Despite the fact that they all had access to resources provided by the employer, managers often chose alternative ways to learn, usually by relying on informal networks and close personal relationships. As a result of this self-directed learning, they were able to make decisions that suited their learning needs, and effectively proceed in practice without having to confirm their chosen methods.The second conclusion was that work relationships played a central part in managers’ learning, within both the care work community and the first-line manager community. Work relationships with other first-line managers provided support for learning through, for example, knowledge exchange and joint discussions, as well as emotional support. Work relationships with subordinates were significant for learning, and could result in solutions to complex issues, which could have a direct effect on the daily operation of care work services. Due to the diverse mix of professions, varying interests, and formal positions of authority in the care work community, managers were required to devote considerable time and effort to facilitate collaboration and a shared repertoire. As a result, learning was seen as a stimulating and enjoyable experience, but was also demanding and sometimes boring.The third conclusion was that in the context of the female-dominated elderly care gender operated differently in two communities of practices. Male privilege was still prominent in the care work community, as men were accepted and perceived as legitimate leaders among their subordinates. Female managers instead had to navigate and balance the expectations associated with femininity and the managerial role in this community. However, the female-dominated elderly care context provided female managers with more opportunities to connect with equal peers and establish influential positions, whereas male managers could encounter challenges in gaining access to learning and participating in the first-line manager community.
|
|
| 7. |
- Asplund, Isabel, et al.
(författare)
-
Samverkan inom socialtjänsten kring våld i nära relationer : Erfarenheter, utmaningar och möjligheter
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Panelsamtal om socialtjänstens insatser för att hantera våld i nära relationer, särskilt de olika former av våld som berör barn. Samtalet kommer att kretsa kring frågan om hur ett mer samordnat och barncentrerat system av insatser mot våld kan åstadkommas, ett system där våldsutsatta barn både kan få det skydd och stöd de behöver, och vara delaktiga i alla processer som berör dem. Utgångspunkten är de olika medverkandes erfarenheter av problematiken kring våld, barn och samordning inom socialtjänsten och mellan socialtjänst och andra aktörer. Utifrån dessa erfarenheter reflekterar paneldeltagarna tillsammans reflektera över de utmaningar respektive utvecklingsmöjligheter när det gäller att utveckla mer samordnade interventioner kring våld i nära relationer.Deltar i panelsamtalet gör: Isabel Asplund, projektledare Islandsprojektet Stockholm, Maria Eriksson, professor Marie Cederschiöld högskola, Anna Friberg, biträdande enhetschef i Enheten för stöd och skydd och chef över Barnahus Stockholm, Frida Malm, biträdande enhetschef, Relationsvåldscentrum RVC Innerstad, Liselotte Tronders, biträdande enhetschef Stockholm stads SocialjourPanelsamtalet modereras av Martin Börjeson.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergman, Ann-Sofie, et al.
(författare)
-
Våldsutsatta barns trygghet då de har umgängesstöd
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har sedan 2012 insatsen övervakat umgänge ersatts av umgängesstöd. I reformprocessen betonades att om umgänge ansikte mot ansikte mellan barn och en förälder som barnet inte bor med inte kan organiseras utan risk för barnet bör beslut fattas om indirekt umgänge (exempelvis via telefon) eller inget umgänge. Seminariet diskuterar socialarbetares praktik rörande umgängesstöd när stödet gäller ärenden med våld. Det bygger på en studie av en umgängesstödsverksamhet, där underlaget bestod av akter för 37 barn för vilka det fanns en dom om umgängesstöd, intervjuer med sju personal, tio föräldrar och tre barn, samt dokument och rutiner för verksamheten. För 18 av 37 barn innehöll akterna bekräftad information om en historia av våld. Studien visade att tingsrätten ibland beslutar om umgängesstöd i ärenden med våld och där det är osannolikt att umgänget kan ”normaliseras” inom överskådlig framtid. Insatsen umgängesstöd ges alltså ibland på ett sätt som inte var avsett med reformen. När det kommer till det sociala arbetets praktik visar analysen att även om de lokala rutinerna följer lagstiftarens intentioner med reformen och fokus på risk, kan professionella i praktiken både giltiggöra och ogiltiggöra våld. Det senare gäller i synnerhet gruppen umgängesstödjare som finns närvarande med barnet i rummet. Sammantaget visar studien hur både domstolens praktik och umgängesstödsverksamheten kan bidra till barns fortsatta utsatthet.
|
|
| 10. |
- Bruno, Linnéa, 1975-, et al.
(författare)
-
Conversations about violence, risk and responsibility with divorced and support-seeking fathers in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Child & Family Social Work. - : Wiley. - 1356-7500 .- 1365-2206. ; 28:3, s. 764-773
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to analyse approaches to issues of risk, responsibility and representations of violence in women social workers' conversations with alleged or confirmed violent fathers. The study adds to a growing body of research on agencies' handling of intimate partner violence (IPV) in the context of separation. Empirically, the study draws from 12 structured, audio recorded and transcribed interviews with support-seeking and divorced fathers, from five municipalities in Sweden, conducted as part of a cooperation project in which a risk-detection method (Family Law Detection Of Overall Risk Screen [FL-DOORS]) was also tested. The results suggest a tension between different professional tasks. To validate information on IPV, detect risk and enhance a child perspective competes with other professional projects, most obviously with promoting cooperation between parents. The study confirms previous research, which demonstrates unique challenges facing women social workers and counsellors when working with men as perpetrators. In conclusion, the paper concurs with the call for a focus on responsibility and on safe parenting in professional conversations with allegedly or confirmed abusive fathers.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Akuta bedömningar av våld i familjer med barn : Utvecklingen av ”iRiSk Akut”
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021 och 2022 samarbetade socialjouren i Stockholms stad med Marie Cederschiöld högskola i ett pilotprojekt för att utveckla ett strukturerat och barncentrerat metodstöd för akuta risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn. Samarbetet initierades av socialjouren, med anledning av arbetet med Islandsmodellen i Stockholm. Den här rapporten redovisar genomförande och resultat från detta pilotprojekt, som alltså var ett första steg i utvecklingen av ett strukturerat stöd för professionella bedömningar av risk i akuta situationer av våld i familjer där det finns barn.
|
|
| 13. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
AVEC - The IDEAL model of child centred multiagency coordination : Experiences of development and implementation
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Every year, thousands of children stay at least one night at women’s shelters in Sweden with their guardian. At shelters the violence stops, but children’s rights are at stake. To be exposed to violence against a parent or be subjected to violence directly can lead to trauma later in life. A safe environment with healthy relationships with adults that understand the consequences of abuse may be a support for the child´s recovery. However, children may have additional needs of support while staying at the shelter or there might be gaps in services when children leave the shelter.During 2021-2022 five organizations have been working together in the project AVEC – After the violence to improve the situation for children in shelters: Save the Children Sweden, Children´s Welfare Foundation Sweden, the Gothenburg Church City Mission Foundation, Marie Cederschiöld University (former Ersta Sköndal Bräcke University College) and Barnafrid -National Centre on Violence Against Children at Linköping University. The project was based on the Convention on the Rights of the Child, the EU Charter, Directive 2019/29/EU and the Istanbul Convention. The overall objective of the AVEC project was the following: With a child rights approach, increase and improve protection and support for children at women’s shelters who are victims of domestic violence; increase the children’s mental well-being during and after their stay at the shelter.Through the AVEC project a working model called the “Puzzle” has been developed. The Puzzle consists of five puzzle pieces: 1) trauma informed care, 2) participation and information, 3) play and activity, 4) child centred cooperation, and 5) violence informed case management. The current report concerns the piece “child centred cooperation” (4). The report describes the work to design, pilot and evaluate model for multi-agency and multi-disciplinary coordination involving women’s shelters and social services, based on a child rights perspective, current research, and existing legislation.The work resulted in the IDEAL model for child centred cooperation which is outlined in the second part of this report. The model concerns different stages of the placement process, specifically aims and activities when children are coming into the shelter (I), during placement (D), when planning for and exiting the shelter (E), at the transition to life after the shelter stay (A), and finally activities securing a more long-term situation that aids children’s recovery (L). The model is focused upon cooperation between statutory services, that is, agencies making decisions on placements of adults or children at a women’s shelter and agencies responsible for child welfare investigations, as well as agencies offering support to victims of violence, and women’s shelters and similar.
|
|
| 14. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
AVEC - The IDEAL model of child centred multiagency coordination : Short description
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Every year, thousands of children stay at least one night at women’s shelters in Sweden with their guardian. At shelters the violence stops, but children’s rights are at stake. During 2021-2022 five organizations have been working together in the project AVEC – After the violence, to improve thesituation for children in shelters: Save the Children Sweden, Children´s Welfare Foundation Sweden, the Gothenburg Church City Mission Foundation, Marie Cederschiöld University (former Ersta Sköndal Bräcke University College) and Barnafrid -National Center on Violence Against Children at Linköping University. The project was based on the Convention on the Rights of the Child, the EU Charter, Directive 2019/29/EU and the Istanbul Convention. The overall objective of the AVEC project was the following: With a child rights approach, increase and improve protection and support for children at women’s shelters who are victims of domestic violence; increase the children’s mental well-being during and after their stay at the shelter.This report outlines one part of the results from the AVEC project: the IDEAL model for child centred cooperation. The IDEAL model concerns different stages of the placement process, when children are coming into the shelter (I), during placement (D), when planning for and exiting the shelter (E), at the transition to life after the shelter stay (A), and it includes activities securing a more long-term situation that aids children’s recovery (L). The model is focused upon cooperation between women’s shelters and statutory services, that is, agencies making decisions on placements of adults or children at a women’s shelter and agencies responsible for child welfare investigations, as well as agencies offering support to victims of violence.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Barn som upplever våld : Att stödja barn och bedöma föräldrars omsorgsförmåga
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att uppleva våld mot en omsorgsperson kan likställas med psykisk misshandel. När den ena föräldern utsätter den andra för våld vet de flesta barn vad som pågår, och många har både hört och sett våldet och dess konsekvenser. Oftast handlar det om pappas våld mot mamma. Socialtjänsten har en viktig roll att upptäcka och stödja barn som upplever våld, och att bedöma omsorgsförmåga hos våldsutsatta och våldsutövande föräldrar. Den här skriften vänder sig till socialtjänstens handläggare och behandlare som möter barn och föräldrar i det dagliga arbetet. Den vänder sig också till chefer och beslutsfattare som ansvarar för att skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat arbete i socialtjänsten. Skriften innehåller en kunskapsöversikt och en praktisk del om vad socialtjänsten kan göra – från att upptäcka våldet, till att erbjuda insatser efter behov.
|
|
| 17. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
BRA-samtal för barn i ekonomisk utsatthet & osäkra boendeförhållanden : En pilotstudie
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultat från en pilotstudie där BRA-samtal för barn i ekonomisk utsatthet och osäkra boendeförhållanden införts och studerats i två olika kontexter: myndighetsutövande socialtjänst respektive skyddat boende. Studien genomfördes under perioden 2019-2022 med finansiering från Stiftelsen Stockholmsfonden. Studien visar att BRA-samtal som samtalsmodell betraktat är en användbar modell i möte med målgrupperna barn i ekonomisk utsatthet och osäkra boendeförhållanden inklusive skyddat boende. De synpunkter som framkommit om behov av vissa anpassningar i den version av modellen som prövats i projektet pekar på vikten av pågående utvecklingsarbete med att anpassa BRA-samtal till yngre barn. Medan modellen varit genomförbar i skyddat boende återstår det att pröva på vilket sätt BRA-samtal kan bli genomförbara inom ramen för myndighetsutövande socialtjänst.
|
|
| 18. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
BRA-samtal och våldsutsatta barn
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stiftelsen Allmänna Barnhuset startade 2011 ett utvecklingsarbete med namnet BRA, Barns Rätt som Anhöriga. Utvecklingsarbetet resulterade i en modell för samtal med barn: ”BRA-samtal”. BRA-samtal är en modell utformad för att stödja personal inom kommuner, landsting/regioner och idéburna organisationer i hur de kan gå tillväga när de uppmärksammar barns rätt till information, råd och stöd, när de är anhöriga. BRA-samtal är utformad med barnets anhörigskap som explicit utgångspunkt. Det gäller barn, som omfattas av bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 §, som har en förälder som med; ett missbruk, en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller som dör. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har fortsatt att utveckla modellen och har bland annat anpassat den till situationen för barn i osäkra boendeförhållanden, inklusive barn i skyddat boende. Ett tillägg i bestämmelsen i HSL 2021 innebär att även barn som är anhöriga till våldsutövare inkluderas. Under förutsättning att den våldsutövande föräldern får någon form av hjälp eller behandling, ingår nu även våldsutsatta barn i målgruppen för BRA-samtal. Vid seminariet presenteras den version av BRA-samtal som anpassats för nya målgrupper samt resultat från två projekt: dels en pilotstudie av BRA-samtal för barn i skyddat boende, dels från EU-projektet ”Efter våldet” där ett där BRA-samtal implementerats på ett antal skyddade boenden runt om i landet.
|
|
| 19. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Children’s Participation and Perspectives in Family Disputes
- 2024. - 1
-
Ingår i: Children in Custody Disputes. - : Palgrave Macmillan. - 9783031463037 - 9783031463013 ; , s. 85-106
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- From a sociological perspective, this chapter discusses how agency interventions in the lives of children involved in family disputes, could become as child-centred and child-friendly as possible. It is divided into two parts, the first focusing on child health in family disputes, and the second on children’s participation and perspectives. The discussion sets out the results of several empirical studies of children in contact with family-law services and identifies implications for policy and practice. On a policy level, the author describes a need to dissolve boundaries between family-law proceedings and child welfare. To reach that objective in practice, the issue of children’s participation is connected to risk assessments and how best to communicate with children. The author explains how both the principle of care and the principle of participation can be simplified, then applied in practice, in order to contribute to the child’s sense of security and coherence. It is further argued that children’s participation can be enhanced, drawing on research of how best to communicate with them. Finally, the chapter explores children’s actions beyond participation, noting that, the children interviewed in one of the studies, emphasized their right to decide for themselves.
|
|
| 20. |
- Eriksson, Monica, 1952-, et al.
(författare)
-
Development and Psychometric Test of the Salutogenic Survey on Sustainable Working Life for Nurses : Identifying Resistance Resources against Stress
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 21:2, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Extensive research shows nurses’ work environment to be particularly stressful. This study develops, explores, and psychometrically tests a new profession-specific questionnaire identifying generalised and specific resistance resources, that make it possible to measure resources to manage work-related stress. An exploratory study design was employed. The questionnaire development was inspired by the MEASURE approach and the salutogenic theory of health. Building on the results from a literature review of nursing research and salutogenesis, supplemented by twelve interviews with hospital nurses, an item pool was generated. The first version was pilot-tested in a group of nurses who were studying to become specialist nurses. The second version of the questionnaire was psychometrically tested on a sample of registered nurses in close patient care (n = 475), analysed using confirmatory factor analysis to test seven predefined domains of the questionnaire. The analysis revealed a first order seven-domain model of 21 items: job satisfaction, professional role, work motivation, commitment, belonging in the workplace, factors and conditions for remaining in the profession, and workload. The structure of the questionnaire indicates its usefulness in clinical practice for measuring resistance resources.
|
|
| 21. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Efter våldet - IDEAL samverkan kring barn i skyddat boende : Kort beskrivning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år vistas cirka tusentals barn i Sverige på skyddade boenden. Under två år har Barnafrid, Rädda Barnen, Marie Cederschiöld högskola, Göteborgs kyrkliga stadsmission och Stiftelsen Allmänna Barnhuset samarbetat i ett EU-finansierat projekt, Efter våldet – rättigheter för barn i skyddat boende. Efter våldet handlar om att stärka rätten till skydd, stöd och delaktighet för barn som upplevt våld i hemmet, under och efter deras tid i skyddat boende. Projektets fulla titel var ”After the Violence: Ensuring Child Rights Based Protection and Support to children who are victims of domestic violence, during and after their stay at women shelters in Sweden”. Det övergripande syftet med projektet baseras på Barnkonventionen, EU-direktiv 2012/29/EU och Istanbulkonventionen.Denna rapport beskriver ett av resultaten från projektet Efter våldet: IDEAL modellen för barncentrerad samverkan kring barn i skyddat boende. IDEAL modellen för barncentrerad samverkan fokuserar på de olika faserna i en placeringsprocess: när barnet kommer till det skyddade boendet (In:I), tiden i det skyddade boendet (During: D), planering för och utflyttning från det skyddade boendet (Exit: E), övergången till livet efter det skyddade boendet (After: A), och den syftar även till att mer långsiktigt stödja barnets återhämtning efter upplevelser av våld och boende i skyddad boende (Longterm: L). Modellen fokuserar samverkan mellan skyddade boenden och verksamheter/myndigheter som placerar i skyddat boende, verksamheter/myndigheter som ansvarar för skydd och stöd till utsatta barn, och verksamheter som erbjuder stöd.
|
|
| 22. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Efter våldet - IDEAL samverkan kring barn i skyddat boende : Utveckling och implementering
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år vistas tusentals barn i Sverige i skyddade boenden tillsammans med en förälder, typiskt sett mamma. I ett skyddat boende upphör våldet, men barnens vistelse där aktualiserar en rad frågor om barns rättigheter. Att uppleva våld mot en förälder eller själv bli direkt utsatt för våld kan skapa trauma och problem senare i livet. En trygg miljö med stödjande relationer till vuxna runtomkring vilka förstår våldets konsekvenser kan bidra till barns återhämtning efter upplevelser av våld. Barn kan dock ha ytterligare behov av hjälp under tiden i skyddat boende och det kan finnas luckor i stödet när barnen lämnar det skyddade boendet.Under två år, 2021-2022, har Barnafrid, Rädda Barnen, Marie Cederschiöld högskola, Göteborgs kyrkliga stadsmission och Stiftelsen Allmänna Barnhuset samarbetat i ett EU-finansierat projekt, Efter våldet – rättigheter för barn i skyddat boende. Efter våldet handlar om att stärka rätten till skydd, stöd och delaktighet för barn som upplevt våld i hemmet, under och efter deras tid i skyddat boende. Projektets fulla titel var ”After the Violence: Ensuring Child Rights Based Protection and Support to children who are victims of domestic violence, during and after their stay at women shelters in Sweden”. Det övergripande syftet med projektet baseras på Barnkonventionen, EU-direktiv 2012/29/EU och Istanbulkonventionen.Genom projektet “Efter våldet” utvecklades en modell för arbete med barn I skyddat boende kallat ”Pusslet”. Pusslet består av fem pusselbitar: 1) Traumamedveten omsorg, 2) Information & delaktighet, 3) Lek & aktivitet, 4) Barncentrerad samverkan och 5) Våldsmedveten handläggning. Den här rapporten handlar om pusselbiten ”barncentrerad samverkan” och beskriver arbetet med att designa, pröva och utvärdera en modell för samverkan kring barn i skyddat boende som involverar skyddat boende och socialtjänst, och som grundas på ett barnrättsperspektiv, aktuell forskning, och lagstiftning. Arbetet resulterade i IDEAL-modellen för barncentrerad samverkan kring barn i skyddat boende, vilken beskrivs nedan. IDEAL-modellen för barncentrerad samverkan fokuserar på de olika faserna i en placeringsprocess: när barnet kommer till det skyddade boendet (In: I), tiden i detskyddade boendet (During: D), planering för och utflyttning från det skyddade boendet (Exit: E), övergången till livet efter det skyddade boendet (After: A), och den syftar även till att mer långsiktigtstödja barnets återhämtning efter upplevelser av våld och boende i skyddad boende (Long term: L). Modellen fokuserar samverkan mellan skyddade boenden och verksamheter/myndigheter som placerar i skyddat boende, verksamheter/myndigheter som ansvarar för skydd och stöd till utsatta barn, och verksamheter som erbjuder stöd till barn och föräldrar.
|
|
| 23. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Enabling Children's participation : Putting the ‘good dialogues’ model into practice
- 2024
-
Ingår i: Children & society. - : Wiley-Blackwell. - 0951-0605 .- 1099-0860. ; 38:2, s. 334-348
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A growing interest in children's participation has led to an increased need for methods for communicating with children. Empirical knowledge on ways to secure children's participation in encounters with welfare professionals and in decisions regarding their life is, however, scarce. One example of a practice model intended to enable children's participation is ‘Good Dialogues’. Presenting results from an evaluation study of the feasibility and practical use of the Good Dialogues model, this article explores the ways in which practitioners manage to put the agenda of child-centred and child-guided dialogues with children underpinning this model into practice. The ways in which children's participation is undermined are also discussed as well as the need for further knowledge development.
|
|
| 24. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
IDEAL samverkan : En modell för barncentrerad samverkan runt barn i skyddat boende
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för ett tvåårigt EU-projekt samarbetar Rädda Barnen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Marie Cederschiöld högskola, Linköpings Universitet (Barnafrid) och Göteborgs Stadsmission med att utveckla och pröva olika insatser i syfte att stötta och hjälpa barn på skyddade boenden på bästa sätt. Projektet ”Efter våldet. Barns rättigheter på skyddat boende” syftar till att säkerställa barns rätt till skydd, delaktighet och stöd under vistelse i skyddat boende. Modellen är utformad som ett pussel där varje pusselbit är lika viktig för att skapa en helhet och lättare tillgodose barnets bästa på skyddade boenden. En av pusselbitarna är barncentrerad samverkan, som vilar på artikel 3, om barnets bästa. När ett barn följer med en förälder till ett skyddat boende behöver en rad olika aktörer med ansvar för myndighetsutövning och stöd, samverka för att barnet ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. Vid seminariet presenteras samverkansmodellen ”IDEAL samverkan” som handlar om hur olika aktörer kan arbeta vid placering, under placering och vid utflytt från det skyddade boendet, utifrån barnets rättigheter och med barnet i centrum.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Eriksson, Maria, 1969, et al.
(författare)
-
Införandeår för risk-/skyddsintervju vid våld i familjen
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2019 har dessa intervjuer införts i ordinarie socialtjänst under handledning från forskarteamet bakom modellen, genom ett så kallat införandeår finansierat av Socialstyrelsen. Införandeåret är en fortsättning av tidigare satsningar med särskilt fokus på att höja riskbedömningarnas kvalitet, särskilt inom den sociala barnavården. Syftet med föreliggande projekt var att pröva att införa iRiSk-intervjuerna inom ramen för ordinarie arbete i socialtjänsten, inom barnavårdsutredningar avseende barn som varit utsatta för våld, direkt och/eller bevittnat mellan barnets föräldrar. I syftet ingick att samla erfarenheter av införandet av betydelse för det fortsatta arbetet med att introducera iRiSk risk och skyddsintervjuer i ordinarie socialtjänst.
|
|
| 28. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Metoder för att möjliggöra utsatta barns delaktighet : Exemplet BRA-samtal
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Seminariet utgår från en pågående studie om BRA-samtal för barn i skyddat boende. Stiftelsen Allmänna Barnhuset startade 2011 ett utvecklingsarbete med namnet BRA, Barns Rätt som Anhöriga. Utvecklingsarbetet resulterade i en modell för samtal med barn: ”BRA-samtal”. BRA-samtal är en modell utformad för att stödja personal inom kommuner, landsting/regioner och idéburna organisationer i hur de kan gå tillväga när de uppmärksammar anhöriga barns rätt till information, råd och stöd. BRA-samtal är utformad med anhöriga barn som explicit utgångspunkt. Allmänna Barnhuset fortsätter nu utveckla modellen och har bland annat anpassat den till situationen för barn i osäkra boendeförhållanden, inklusive barn i skyddat boende. Den relativt färska genomgång av situationen för barn i skyddat boende som Utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) gjort visar att utvecklingen för att förbättra omhändertagandet av barn i skyddat boende går långsamt och att många barn i skyddat boende fortfarande inte får den information och det stöd som de har rätt till. BRA-samtalens syfte är att ge professionella stöd i hur de kan gå tillväga när de uppmärksammar barns rätt till information, råd och stöd samt i att göra det på ett sätt som stärker barns delaktighet. Tanken bakom att pröva BRA-samtal i skyddat boende är att modellen ska bidra till att flytta fram positionerna för barn i skyddat boende avsevärt, genom att dessa samtal kan skapa förutsättningar för att stärka såväl barns rätt till information och delaktighet när de kommer till ett skyddat boende, som till delaktighet och tillgång till stöd och hjälp i ett mer långsiktigt perspektiv.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(författare)
-
Politik, lagar och praktik
- 2023. - 3
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107301 ; , s. 27-40
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Professionalisering och brukares behov : Dilemman i socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan socialtjänsten bäst möta behoven hos personer utsatta för våld i parrelationer, typiskt sett våldsutsatta kvinnor? Med utgångspunkt i exemplet Stockholms stad och organisering av arbetet med våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck i den kontexten, diskuteras i presentationen dilemman förknippade med den professionalisering av arbetet med våld i nära relation som pågått sedan millennieskiftet i många av landets kommuner. I exemplet som diskuteras finns två typer av enheter specialiserade på våld; med fokus på myndighetsutövning (Relationsvåldsteam RVT) respektive på stödinsatser (Relationsvåldscentrum RVC). Med utgångspunkt i resultaten av en forskarutvärdering av arbetet vid RVC i Stockholms stad vilken genomfördes under 2020 och 2021 diskuteras i presentationen för- och nackdelar förknippade med socialtjänstens organisering av arbetet med våld i nära relationer, sett ur såväl professionellas som brukares perspektiv. Frågan om samverkan mellan socialtjänstens olika delar och samordningen av insatser riktade till våldsutsatta berörs också. De resultat som presenteras pekar bland annat på hur socialtjänstens specialisering i förhållande till våld å ena sidan kan vara nödvändig för insatser mot våld och god kvalitet, samtidigt som den å andra sidan kan vara förknippad med professionellt ”gränsarbete” mellan olika professionella grupper, så att exempelvis praktiskt och vardagsnära stöd kan definieras ut från det egna professionella uppdraget, samtidigt som det är just den typen av stöd våldsutsatta kvinnor kan behöva för att ta sig ur en relation med våld, i synnerhet de kvinnor med begränsade socioekonomiska resurser.
|
|
| 32. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Safeguarding Children Subjected to Violence in the Family: Child-Centered Risk Assessments
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessing risk, planning for safety and security, and aiding recovery for children subjected to violence in a family setting is a complex process. The aim of the article is to synthesize the current research literature about risks for children subjected to violence in the family and outline an empirical base for a holistic and practically usable model of risk assessments placing the individual child at the center. Such assessments need to recognize four different areas of risk: (1) child safety, i.e., known risk factors for severe and dangerous violence aimed at both adults and children and how they play out in the individual case; (2) the child’s response in situations with violence; (3) the child’s perspective, especially fear and feelings of powerlessness in situations with violence; (4) developmental risks, e.g., instability in the child’s situation and care arrangements, lack of a carer/parent as a “secure base” and “safe haven”, the child developing difficulties due to the violence (e.g., PTSD), problems in parents’ caring capacities in relation to a child with experiences of, and reactions to, violence, and lack of opportunities for the child to make sense of, and create meaning in relation to, experiences of violence. In addition to the four areas of risk, the article emphasizes the importance of assessing the need for immediate intervention and safety planning in the current situation as regards safety, the child’s responses, the child’s perspectives, and long-term developmental risks.
|
|
| 33. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Specialiserade team vid våld i nära relation : en studie i tre kommuner
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492).Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med.
|
|
| 34. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Specialiserade team vid våld i nära relation : en studie i tre kommuner
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492).Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med.
|
|
| 35. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport presenteras resultaten av en forskarutvärdering av Relationsvådscentrum (RVC) i Stockholms stad. Utvärderingen har genomförts av en grupp forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och har pågått under 2020 och 2021. Utvärderingens övergripande syfte är att undersöka vilken betydelse RVC har för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Studien fokuserar fyra olika områden: 1) Resultat, 2) Jämförelse med socialtjänstens ordinarie arbete, 3) Organisation, 4) Kostnader. Studien har genomförts genom en kombination av metoder och rapporten bygger på sex olika dataset: 1) Dokument och statistik rörande RVC:s brukare och arbete, inklusive underlag om ekonomiska förutsättningar; 2) Självskattningar av traumasymptom hos RVC:s våldsutsatta brukare; 3) Tematiskt strukturerade intervjuer med personal vid RVC respektive stadsdelarnas RVT; 4) Enkät till personal i RVC respektive stadsdelarnas RVT om hur samverkan mellan RVC och övriga delar av socialtjänsten fungerar; 5) Tematiskt strukturerade intervjuer med brukare vid RVC, 6) RVC:s brukarundersökning. Utvärderingens övergripande slutsats är att RVC är av central betydelse för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt finns en rad områden där det går att se stor potential till förbättringar.
|
|
| 36. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Vad barn säger om bemötandet från professionella
- 2023. - 3
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107301 ; , s. 175-191
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Violence capital : On the framing and construction of a policy problem
- 2022
-
Ingår i: Violence: An International Journal. - : Sage Publications. - 2633-0024 .- 2633-0032. ; 3:2, s. 179-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.
|
|
| 39. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Våldsutsatta barns vardag i förskola och skola
- 2023. - 3
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107301 ; , s. 107-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
- Fängström, Karin, et al.
(författare)
-
The feasibility of the In My Shoes computer assisted interview for eliciting evaluative content in interviews with young children
- 2020
-
Ingår i: Children and youth services review. - : Elsevier BV. - 0190-7409 .- 1873-7765. ; 119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the last decade the evaluative content of children's accounts in interviews has attracted growing interest. However, research on methods to further enable such accounts remains scarce, specifically with regard to the youngest children. The present explorative study examined to what extent the computer-assisted interview In My Shoes (IMS) aided preschool aged children in verbalising experiences of distress or discomfort. Children aged 4 and 5 years old (N = 28) were interviewed about their annual health visit using IMS. The interviews were analysed qualitatively with a focus on the IMS prompts and children's evaluative statements. The statements were also compared to the coded distress displayed at the video recorded health visit.The results showed that almost all children who in the interviews verbalised experiences of distress/discomfort at the health visit (n = 11) did so in relation to the IMS prompts and questions. These children could describe and distinguish between their emotional reactions and physical sensations. For some of the children who did not verbalise emotional content related to the specific visit, IMS still worked as a prompt to elicit negative emotional experiences associated to other health events (n = 10, whereof 80% were 4 years of age). All 5-year olds who displayed distress at the health visit also verbalised such experiences (n = 6), while almost none of 4-year-olds did so.The conclusion is that IMS appears to be a feasible method to aid children verbalising emotional and physical aspects of negative emotional experiences.
|
|
| 41. |
- Geiser, Petra, et al.
(författare)
-
Salmonella enterica Serovar Typhimurium Exploits Cycling through Epithelial Cells To Colonize Human and Murine Enteroids
- 2021
-
Ingår i: mBio. - : American Society for Microbiology. - 2161-2129 .- 2150-7511. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enterobacterial pathogens infect the gut by a multistep process, resulting in colonization of both the lumen and the mucosal epithelium. Due to experimental constraints, it remains challenging to address how luminal and epithelium-lodged pathogen populations cross-feed each other in vivo. Enteroids are cultured three-dimensional miniature intestinal organs with a single layer of primary intestinal epithelial cells (IECs) surrounding a central lumen. They offer new opportunities to study enterobacterial infection under near-physiological conditions, at a temporal and spatial resolution not attainable in animal models, but remain poorly explored in this context. We employed microinjection, time-lapse microscopy, bacterial genetics, and barcoded consortium infections to describe the complete infection cycle of Salmonella enterica serovar Typhimurium in both human and murine enteroids. Flagellar motility and type III secretion system 1 (TTSS-1) promoted Salmonella Typhimurium targeting of the intraepithelial compartment and breaching of the epithelial barrier. Strikingly, however, TTSS-1 also potently boosted colonization of the enteroid lumen. By tracing the infection over time, we identified a cycle(s) of TTSS-1-driven IEC invasion, intraepithelial replication, and reemergence through infected IEC expulsion as a key mechanism for Salmonella Typhimurium luminal colonization. These findings suggest a positive feed-forward loop, through which IEC invasion by planktonic bacteria fuels further luminal population expansion, thereby ensuring efficient colonization of both the intraepithelial and luminal niches.IMPORTANCE Pathogenic gut bacteria are common causes of intestinal disease. Enteroids—cultured three-dimensional replicas of the mammalian gut—offer an emerging model system to study disease mechanisms under conditions that recapitulate key features of the intestinal tract. In this study, we describe the full life cycle of the prototype gut pathogen Salmonella enterica serovar Typhimurium within human and mouse enteroids. We map the consecutive steps and define the bacterial virulence factors that drive colonization of luminal and epithelial compartments, as well as breaching of the epithelial barrier. Strikingly, our work reveals how bacterial colonization of the epithelium potently fuels expansion also in the luminal compartment, through a mechanism involving the death and expulsion of bacterium-infected epithelial cells. These findings have repercussions for our understanding of the Salmonella infection cycle. Moreover, our work provides a comprehensive foundation for the use of microinjected enteroids to model gut bacterial diseases.
|
|
| 42. |
- Gottzén, Lucas, 1977-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Mentors in Violence Prevention i Sverige : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultat från en utvärdering av de två versioner av det amerikanska våldsförebyggande programmet Mentors in Violence Prevention(MVP) som implementerats i en svensk kontext. Syftet med utvärderingen har varit att undersöka MVP:s genomförbarhet,organisatoriska förutsättningar och påverkan. För att uppnå detta syfte har vi använt såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. Fältarbetet pågick 2019–2020. Studien har gjorts på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner och har godkänts av Etikprövningsmyndigheten.
|
|
| 43. |
- Holmqvist, Anna, et al.
(författare)
-
Being represented by others due to diminished decision capacity : a review of research literature
- 2023
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - 2156-857X .- 2156-8588. ; 13:3, s. 445-459
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In social work, when a person needs to be supported or represented by another – be it voluntarily or by compulsion, permanently or for a limited time – questions on autonomy, integrity, and rights are raised. In particular, representation has implications for the relationship between the person being represented, the representative, and the social worker or service provider. While legal reforms on support and representation have been performed in the Nordic countries the last decade, the views from those being represented, i.e. their needs and wishes on different forms of representation, have not been prominent. Using this as a starting point, this literature review explored previous research on experiences of people represented by others, e.g., people with intellectual disability, people with mental illness, and children needing representation by a third party The literature review encompassed relevant studies using qualitative, quantitative, and mixed methods, and a range of policy and legal areas. Four databases were used in the search process (Academic Search Complete, ASSIA, SocIndex, and Sociological Abstracts). Based on inclusion criteria, eight articles were included in this review, encompassing experiences of people with intellectual disability, people with mental illness, and children needing representation by a third party. Two recurrent themes relevant for social work were identified: the balance between protecting and violating rights, and the importance of lasting and trusting relationships between the person being represented and the person representing. The review revealed a need for more social work research, not least from a Nordic perspective, reflecting the experiences of people being represented.
|
|
| 44. |
- Hultman, Lill, et al.
(författare)
-
‘A Limited Guardian Should First and Foremost Get to Know the Person He Helps’ : Experiences of Having a Limited Guardian from the Perspective of Adults with Intellectual Disability
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research. - : Stockholm University Press. - 1501-7419 .- 1745-3011. ; 24:1, s. 288-301
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One goal with the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities is ensuring that persons with disabilities have the right to support in reaching and acting upon decisions. The aim of this pilot study was to explore how adults with intellectual disability describe their experiences of receiving support and being represented by a limited guardian. Two overall themes emerged from eight qualitative individual semi-structured interviews: Indispensable and valuable support and Mismanagement of the assignment. Our findings showed that limited guardianship is more complex than it may initially seem due to overlaps between protecting rights, ensuring support for the person, and managing financial matters. Mutual trust and the guardian’s ability to listen and be open to the client’s changing needs reduced the risk of the client being misrepresented or receiving insufficient support. To support assisted decision-making, limited guardians must develop their pedagogical skills and gain knowledge about intellectual disability.
|
|
| 45. |
- Hultmann, Ole, et al.
(författare)
-
Användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad risk- och skyddsintervju med våldsutövande pappor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta delprojekt har vi undersökt användbarhet och genomförbarhet av en intervju avsedd att användas i socialtjänstens myndighetsutövning med en förälder som är utpekad som våldsutövande. I just detta projekt har våldsutövande föräldrar enbart varit pappor.Användbarhet avser om frågorna i intervjun genererar relevanta svar som är tolkningsbara för intervjuns syfte. Genomförbarhet avser om intervjun är möjlig att genomföra i praktiken.Syftet med projektet var att pröva genomförbarheten av intervjun i barnavårdsutredningar och stödverksamheter. Vi ville undersöka om intervjufrågorna genererar relevant information om kända riskfaktorer baserade på tidigare forskning (användbarhet). Vi undersökte om en undergrupp av intervjusvaren kan tolkas enligt mentaliseringsteori/reflekterande förmåga som ett mått på föräldraförmåga.Verksamheter rekryterades genom våra tidigare kontakter i iRiSk-projektet: Tre stödverksamheter (Utväg/ATV) och två myndighetsenheter inom socialtjänsten har deltagit. Verksamheterna introducerades till projektet under vårterminen 2019. Godkännande från Etikprövningsmyndigheten erhölls 2019-08-20 (Dnr 2019-03143). Verksamheterna har samlat in data under årets fyra sista månader. Stödverksamheterna besöktes ett flertal gångar under 2019 för att introducera intervjun och konsultationer gavs under höstterminen. Stödverksamheterna har genomfört sju intervjuer och en intervju har genomförts inom socialtjänstens myndighetsutövning.Två handläggare från socialtjänsten och sex stödpersoner har intervjuats i grupp på respektive verksamhet för att undersöka hur de ser på intervjufrågornas användbarhet och i vilken grad de bedömer att den strukturerade intervjun är genomförbar i praktiken. Svar på frågor om våldsutsatthet analyserades med avseende på följsamhet till intervjuns frågor.Frågorna om genomförbarhet och användbarhet av intervju inom socialtjänstens myndighetsutövning har inte kunnat besvaras, då endast en intervju har gjorts. Inom stödverksamheterna är det främst frågan om intervjufrågornas användbarhet som besvaras, då intervjun är avsedd för att göra risk- skyddsbedömningar inom socialtjänstens myndighetsutövning.Transkript av de inspelade intervjuerna analyserades för att undersöka om svaren kunde tolkas enligt mentaliseringsteori – reflekterande förmåga.Inom stödverksamheterna ansåg man att frågorna i intervjun var bra både med avseende på riskbedömning (myndighetsutövning) och inför start av stödinsats (stödverksamheter) och endast mindre justeringar behövs för att tillgodose användbarheten av intervjun. Såväl struktur som innehåll uppskattades av stödpersoner och handläggare. De ljudinspelade risk- och skyddsintervjuerna visade att intervjupersonerna (de våldsutövande papporna) besvarade frågorna och några problem med frågekonstruktion och förståelse i stort sett inte var något problem. Att genomföra intervjuerna i praktiken avlöpte i stort sett problemfritt. Intervjuarna avvek ibland från frågor eller frågors specifika formulering. Genomlyssningen av intervjuerna med fokus på följsamhet till frågorna om våld gav vid handen att intervjuarna ofta anpassade frågorna för att de är extra känsliga eller uppfattades som konfrontativa frågor och man var rädd om relationen till pappan. Forskargruppens gruppintervju med handläggare från socialtjänstens myndighetsutövning visade i likhet med stödverksamheterna en positiv bild av frågorna i intervjun.Intervjuns mentaliserings-frågor bedöms vara användbara för att bedöma föräldrars mentaliseringsförmåga. Strukturen i den aktuella intervjun liknar den som finns i andra intervjuer som ger underlag för bedömning av mentaliseringsförmåga. Intervjusvaren ger en bild av intervjupersonens benägenhet att mentalisera kring sig själv, sitt barn och barnets mamma. Det finns en variation i benägenhet till mentalisering hos intervjupersonerna som är en indikation på att intervjun fungerar. Intervjuare kan dock påverka svarens reliabilitet och validitet negativt genom att vara ”för hjälpsamma” för att få fram svar från informanten. När det gäller utbildning i att använda intervjun så bör den ta sin utgångspunkt i att stödpersoner och handläggare är vana att anpassa sina frågor till den intervjuade och ovana vid att förlita sig på en extern struktur. Ett särskilt moment i utbildningen bör ägnas åt att förstå föräldraförmåga i relation till reflekterande förmåga.Stödpersoner och handläggare ser inga hinder för att använda intervjun med mammor. En version kan därför prövas med mammor som utövat våld för att undersöka användbarheten av intervjun frågor för mammor. Intervjun bör då kompletteras med ett bedömnings- och analysstöd. Intervjun kan också lämpa sig för andra verksamheter som kommer i kontakt med våldsutövande föräldrar.Slutsatser:Frågorna i intervjun uppfyller förväntningarna om att stimulera till ett samtal där pappan bidrar med information om sig själv som är relevant för arbetet i stödverksamheterna.Frågan om huruvida pappor tenderar att lämna relevant information om kända riskfaktorer kan inte besvaras eftersom faktaunderlaget i denna studie är otillräckligt (för få intervjuer gjorda inom socialtjänstens myndighetsutövning).Efter mindre justeringar av intervjuns struktur och innehåll kan fortsatt prövning göras för att belysa frågornas användbarhet och intervjuns möjligheter till genomförande inom socialtjänstens myndighetsutövning.Intervjun bör prövas även med mammor som utövat våld i familjenIntervjun kan prövas i andra sammanhang där riskbedömningar görs, t.ex. inom familjerätten och Kriminalvården.Ett antal kärnområden som bör ingå i en vidareutbildning för yrkesverksamma socionomer m.m. har beskrivits. Träning i att följa en strukturerad intervju är ett viktigt moment.Intervjufrågorna fungerar som underlag för bedömning av mentalisering/reflekterande förmåga.Huruvida frågor om mentalisering/reflekterande förmåga också är användbara i barnavårdsutredningar har vi inte kunnat studera.
|
|
| 46. |
- Hultmann, Ole, et al.
(författare)
-
Utveckling av en intervju för bedömning av föräldraförmåga avseende föräldrar som utövar våld i sin familj
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan föräldraförmåga hos en våldsutövande förälder bedömas på grundval av mentaliseringsteori/reflekterande förmåga (RF)? Inom socialtjänsten görs bedömning av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar, men strukturerade metoder används inte eller i begränsad omfattning. RF avser att mäta förmågan till förståelse för att man själv och andra har ett inre mentalt liv och syftar till att begripliggöra eget och andras beteende. Till skillnad från empati är RF kopplat till reglering av affekter. Intervjumetoder har utvecklats för att klassificera RF hos föräldrar och några få studier ger stöd för att RF är möjligt att använda för att beskriva föräldraförmåga. Reflekterande förmåga har också studerats i relation till våldsutövande, t.ex. bland unga kriminella. Några få studier om RF i relation till våldsutövande och föräldraskap har publicerats. Inom ramen för iRiSk-modellen (insatser och risk-/bedömningar medvåldsutsatta barn) undersöks användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad intervju med pappor, som är våldsutövande, utifrån RF. Användbarhet avser om frågorna i intervjun genererar relevanta svar som är tolkningsbara i relation till RF. Genomförbarhet avser om intervjun är möjlig att genomföra i praktiken. Intervjuerna har hittills prövats inom stödverksamheter med pappor som var aktuella för stödjande eller behandlande insats. Resultatet visade att intervjufrågorna fungerar som underlag för bedömning av RF. Vidare studier kommer att undersöka om det är möjligt att genomföra sådana intervjuer inom socialtjänstens barnavårdsutredningar och om RF är ett begrepp som är användbart för att beskriva föräldraförmåga.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Jonsson, Linda, et al.
(författare)
-
Implementering av Efter barnförhöret i Stockholms stad
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på implementeringen av modellen ”Efter barnförhöret” via det mobila teamet på Barnahus i Stockholms stad. Syftet med implementeringsstudien var att undersöka möjligheterna till att implementera en familjeorienterad krisinventionsmodell som Efter barnförhöret för att stödja barn och deras familjer efter ett polisförhör som rör våld i familjen. I projektet skulle fokus vara på genomförbarhet och användning av arbetsmodellen samt vilka organisatoriska och personella förutsättningar som främjar respektive hindrar implementeringen av arbetsmodellen. Befintligt dokumenterat material inhämtades i kombination med att intervjuer genomfördes under 2021-2022 med ledning och krisstödsteamets personal. I projektet framkom flera utmaningar som att få till ett jämt remissflöde, att kunna hantera situationer när det blir få respektive många barn och familjer som behöver stöd utifrån personalens arbetssituation. Vidare beskrev personalen behov av att få tid och resurser till utbildning och metodutveckling och ett behov av ett ökat stöd från ledningen.
|
|
| 50. |
|
|
