| 1. |
-
Doktorander som kreativa brobyggare. Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning. Tema: Läraryrkets Praktik.
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift är en presentation av ett projekt i form av en workshop som genomförts inom temat Läraryrkets praktik vid CULs forskarskola vid Göteborgs Universitet. Deltagare i projektet har varit två temaledare och tolv doktorander. Projektet har syftat till att utveckla, och än mer komplettera, utbildning på forskarnivå till att inte bara svara på de innehållsliga och inomdisciplinära krav man har att tillgodogöra sig såsom forskarstuderande, utan till att också ge doktorander möjligheter att systematiskt tillägna sig kunskaper som rör kommunikation, arbete i grupp tillsammans med andra forskare, samt delta i nätverk – också över nationsgränser. Det vill säga, färdigheter som den moderna forskarrollen kräver. Men projektet har också syftat till att ge doktorander möjligheter att fördjupa sina kunskaper om en vald forskares arbete inom området lärarprofessionen ur ett nordiskt perspektiv. Skriften inleds och avslutas med ett ramverk där temaledarna, Karin Rönneman och Peter Erlandson, presenterar utgångspunkterna för, och arbetet med, workshopen. Men framför allt behandlar skriften doktorandernas reflektioner över läraryrket, kopplat till de doktorsavhandlingar de läst, analyserat och diskuterat med avhandlingarnas inbjudna författare. De frågor som behandlas är på många sätt centrala både för forskningsfältet pedagogiskt arbete och för lärarrollen och dess villkor i samtiden. Frågor som behandlas är till exempel: lärarprofessionen och kommunaliseringen av skolorna, ansvar i profession och praktik, lärare och praktikgemenskapens möjligheter, systemteoretiska perspektiv på undervisning och didaktik, lärarprofessionen i olika nordiska kontexter, samt dialogens möjligheter för att utveckla och bedöma lärarkompetens. Vi hoppas att denna skrift skall ge inspiration till dem som är intresserade av utbildning på forskarnivå och av att utveckla denna, för forskare och doktorander intresserade av pedagogiskt arbete, liksom för aktiva lärare som söker nya perspektiv på sin yrkesroll.
|
|
| 2. |
- Erikson, Martin G., et al.
(författare)
-
A taxonomy of motives to cite
- 2014
-
Ingår i: Social Studies of Science. - : SAGE Publications. - 0306-3127 .- 1460-3659. ; 44:4, s. 625-637
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, we explicate citing behavior in the writing of scientific papers by presenting a taxonomy of motives to cite. The suggested taxonomy consists of four main categories, which are purely descriptive: Argumentation, Social Alignment, Mercantile Alignment, and Data. These categories are divided into a suggested set of subcategories. We argue that the complexities of citing practice show how little can be assumed about actual citing behavior when studying a finished paper. The discussion supports the claim that it might be misleading to treat all citations as equal in quantitative citation analysis.
|
|
| 3. |
- Erlandson, Peter, 1963, et al.
(författare)
-
Ironising with intelligence
- 2014
-
Ingår i: British Journal of Sociology of Education. - 0142-5692 .- 1465-3346. ; 35:4, s. 598-614
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is part of a project that seeks in part to explore how students understand and use the concept of intelligence. It is based on an ethnographically contextualized study of linguistic events and was conducted in an inner-city upper secondary school in Sweden. The article shows that the concept of intelligence is not spontaneously used by students but is given meaning by them when they are asked, and that this meaning is given in relation to future expectations, hopes, ambitions and the grades and performances in school that are seen as a means to attain them. When doing this the students also appear to describe their education, the demands it places on them and their performances with a sense of irony. Indeed, on closer analysis, irony seems to be an important communicative strategy for these students more generally.
|
|
| 4. |
- Erlandson, Peter, 1963
(författare)
-
The bodily practice of acquiring skillfulness
- 2014
-
Ingår i: Reflective Practice. - : Informa UK Limited. - 1462-3943 .- 1470-1103. ; 15:6, s. 793-806
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One of the main topics in the field of reflection is the multitude of questions concerning practice and how skillfulness is developed within a professional field, and this has been the case for decades. As early as in Schön’s seminal work, The Reflective Practitioner: How professionals think in action, published in 1983, these questions were in focus more or less throughout the whole text. While Schön, however, besides dealing with reflection, also addresses the tools that a novice student uses to become familiar with a practice, he does not explicitly address the question of body skillfulness to any large extent. This is, however, the focus in this article. I establish Merleau-Ponty’s theoretical framework, and, via Dreyfus’s famous five-stage model, discuss professional competence and bodily learned skillfulness. Even if Merleau-Ponty’s perspectives have been well known for decades now, they have yet to be incorporated more fully into the development of reflective practices, as well as into theories that try to describe reflective practice.
|
|
| 5. |
- Jonsson, Anna-Carin, 1964-, et al.
(författare)
-
Teachers’ implicit theories of intelligence : influences from different disciplines and scientific theories
- 2012
-
Ingår i: European Journal of Teacher Education. - : Informa UK Limited. - 0261-9768 .- 1469-5928. ; 35:4, s. 387-400
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A sample of 226 Swedish high school teachers from various knowledge domains completed self-report measures of intelligence regarding implicit theories and scientific theories of intelligence. A mixed ANOVA showed that teachers from language, social science and practical disciplines had a significant preference for an incremental theory of intelligence compared to an entity theory of intelligence whilst the teachers in mathematics did not. One of the conclusions was that entity theories of intelligence may be more pronounced among teachers in mathematics. Second there is a significant relation between naïve beliefs in intelligence as fixed and inborn, entity theories, and the scientific g-factor theory. Last, it was the oldest and most experienced and youngest and least experienced teachers who preferred an entity theory of intelligence the most
|
|
| 6. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Autentiskt lärande i doktorandgemenskap
- 2013
-
Ingår i: K. Rönnerman & P. Erlandson (Red.). Doktorander som kreativa brobyggare. Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning. Tema: Läraryrkets Praktik. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789198143003 ; , s. 61-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Doktorander som kreativa brobyggare – samtal om läraryrkets praktik ur ett nordiskt perspektiv
- 2013
-
Ingår i: Paper presenterat på Högskolepedagogisk konferens vid Göteborgs universitet(HKG2013), 17 oktober 2013..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En vanlig undervisningsform i forskarutbildningen är föreläsningar av en kunnig forskare inom sitt område. En annan är seminarier där litteraturen bearbetas, diskuteras och reflekteras över. Ofta avslutas en kurs på forskarnivå med ett individuellt skriftligt paper där doktoranden ska relatera kursinnehållet till sin avhandling. Mindre vanligt är att det förekommer interaktiva former för doktoranders lärande. I detta paper presenteras en interaktiv workshop, i vilken 12 doktorander och två lärare deltog. Temat för detta event var nordisk forskning om lärarprofessionen. Syftet med paperet är att presentera och diskutera lärandet hos doktoranderna utifrån att de deltagit i både planering och genomförandet av en workshop där de tagit ansvar för både helheten och specifika delar. Planeringen av workshopen tog ungefär ett år, en tid då samtliga doktorander var delaktiga i de olika diskussioner och urval som krävdes för att hitta ett antal forskare att bjuda in. I ett första steg gjordes en inventeringen av nordiska avhandlingar publicerade mellan 2002-2011 som handlade om läraryrket och som resulterade i den bibliografi omfattade 15 A4 sidor. I ett andra steg valdes några avhandlingar från varje land och i ett tredje avgränsades publikationsår. Sista steget innebar en sammanställning av sex avhandlingar utifrån majoritetsprincipen. I doktorandgruppen har urvalet diskuterats vid flera seminarier. Doktoranderna har valt en avhandling var som de önskade fördjupa sig i. Diskussioner har förts kring vilka frågor kring innehållet som är relevanta samt hur workshop skulle planeras och genomföras. Både innehåll och form har således varit aktuellt. De områden och frågor som diskuterats fram låg till grund för genomförandet av workshopen som varade i två dagar. Varje inbjuden författare fick ca 20 minuter att presentera sin avhandling därefter ställde två doktorander fördjupande frågor till innehållet under ca 20 minuter. Forskaren avslutade seminariet med att berätta hur hen gått vidare med sin forskning efter disputation. Hela workshopen avslutades med en paneldebatt ledd av de tolv doktoranderna med utgångspunkt i de områden de lyft fram som kunde hittas i samtliga avhandlingar. Resultatet av workshopen kan betecknas i termer av en lärandegemenskap där doktoranderna själva uttrycker att de lärt av processen och fått perspektiv på sitt eget avhandlingsarbete. Lärandet kan betraktas i termer av både färdigheter, kritisk analys och. En sista steg i arbetet kommer att ske genom att färdigställa en rapport av workshopen, i vilken doktorandernas lärande kommer att beskrivas.
|
|
| 8. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Temaområdet Läraryrkets Praktik
- 2013
-
Ingår i: K. Rönnerman & P. Erlandson (Red.). Doktorander som kreativa brobyggare. Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning. Tema: Läraryrkets Praktik. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789198143003 ; , s. 10-17
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
