| 1. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-
(författare)
-
Action research as an approach in a changing environment
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The recent demands for improvements have led to substantial policy changes and a hunt for the "right" method. In pursuit of higher achievement Assessment for Learning (AFL) has a major impact in the Swedish schools.In an initial study of how AFL is understood by principals and teachers emerge two distinct patterns. One pattern shows a clear difference between the AFL 's basic assumptions and how teachers practice AFL. AFL is based on dialogue, feedback and change in teaching. In the study, we see an instrumental use of AFL rather than a changed in understanding of how learning can take place. Another pattern shows how principals and teachers' perceptions differ on what needs to be done in the schools on going improvement efforts. The principal’s talk about school improvement disappears in teachers' descriptions of what is being done. We see that principal’s focus on initiate improvements but do not follow the process. A long-term management strategy for how the work will gain a foothold in the schools is also missing.The prominent pattern made us interested in Critical Participatory Action Research (CPAR). Schools need to ask their own questions, make their practise visible and use dialogical collaboration to improve long-term practice. Based on the study and CPAR we initiated two action research projects: How teachers construct their assessment practices and how principals understand and portray educational leadership in practice. We would like to discuss our choice of CPAR in the context of the initial study.
|
|
| 2. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-, et al.
(författare)
-
Aktionsforskning som förhållningssätt i en föränderlig omvärld
- 2014
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstad University Press. - 2002-3979. ; 10:1, s. 58-73
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- AbstractVad kan behövas för att hantera en verksamhet i en föränderlig omvärld? De senaste årens krav på förbättringar inom skolan har lett till omfattande policyförändringar och många gånger en jakt på ”rätt” metod. I strävan efter högre måluppfyllelse har bland annat bedömning för lärande (Lundahl, 2014) fått stort genomslag i svensk skola. Vilket gör skolledare och lärares förståelse av såväl skolförbättring som bedömning till intressant undersökningsobjekt.Inom ramen för vår forskning har vi genomfört en inledande kartläggning av hur bedömning för lärande (BFL) förstås av skolledare och lärare. I analysen av kartläggning framträder två tydliga mönster. Det första mönstret uppvisar en tydlig skillnad mellan grundantaganden för hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande och hur lärare praktiserar BFL i sin verksamhet. Bedömning för lärande bygger på dialog, där återkoppling och förändring av undervisning är centralt. I kartläggningen ser vi att det i praktiken snarare blir information, det vill säga envägskommunikation från lärare till elev. Det sker heller ingen förändring av undervisningen utifrån de bedömningar som görs. Vi ser med andra ord en instrumentell användning av bedömning snarare än en förändrad förståelse av hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande. Det andra mönstret visar på hur skolledare och lärares uppfattningar skiljer sig om vad som behöver göras i skolans pågående förbättringsarbete, gällande bedömning. Det rektorer berättar om skolans förbättringsarbete försvinner i lärarnas beskrivningar om vad som görs. Vi ser att rektorer fokuserar på att starta upp förbättringsarbeten på skolan men att de inte följer upp arbetet. Dessutom saknas en långsiktig ledningsstrategi för hur arbetet ska få fäste i verksamheten. De framträdande mönster har gjort oss intresserade av Critical Participatory Action Research (CPAR) där utgångspunkten är att praktiken behöver fånga sina egna frågor, synliggöra sin verksamhet och i ett dialogiskt samarbete långsiktigt förbättra praktiken. Utifrån det har vi initierat två aktionsforskningsprojekt: Hur lärare konstruerar sina bedömningspraktiker och hur rektorers förstår och gestaltar ett pedagogiskt ledarskap i praktiken?
|
|
| 3. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-
(författare)
-
Principals exploring pedagogical leadership
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- School and school leadership are discussed frequently in different media In Sweden, with different actors and in different arenas. This is a pattern that shows that the school organisation is an issue that arouse interest and engages. An actor with a particular major lobbying force is the media. The image that the media choose to present has significant influence over how the public perceives the Swedish school system. Although the picture presented is not unequivocal, the dominant picture is not a positive one. This has contributed to that the common swede is now more pensive, and even concerned about the work being done in Swedish schools. A further result is that faith in school principal and teachers has decreased in the resent decades. This in turn has created space for other actors to step forward and 'tell' how schools should be run to achieve the best results. One prevailing view is that the distance between scientific research and the work done in classrooms are too far. One possible explanation for this may be that many studies are not based on teachers ' and school leaders' genuine needs. I believe that research from a practitioner's perspective gives access to the knowledge that is embedded in those who practice the profession every day. In this presentation I will talk about a study where principals and a researcher explore pedagogical leadership together in an action research. Principal´s pedagogical leadership is an important issue to examine since the general perception is that this kind of leadership is needed to be improved and given a wider scale in the school organization. We could conclude, after studying how such leadership can be recognized, that this leadership is most common understood as "good leadership". It is advocated and demanded, but at the same time there are different interpretations about what characterizes it. A further complicating factor is that there are several descriptions of how it could or should be put into practice. Our entry into the study was that there is a leadership that is advocated, but also a leadership that is surrounded by uncertainty and ambiguity in how it can be embodied in practice. Practice architecture is the theoretical framework that has been used to analyse the results in the study.
|
|
