| 1. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-, et al.
(författare)
-
Actions and practice architectures that enables sustainable school improvement : A longitudinal study of implementing change agents.
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sustainable school improvement seems characteristic of successful schools (Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas, 2006; Huffman, Olivier, Wang, Chen, Hairon & Pang, 2016). Successful schools can be defined as schools that educate students who are able to participate meaningfully in public life, there by forming a society characterised by healthy, inclusive democracy (Mahon, Hekkinen & Huttunen, 2019). These schools have long experience of collaborative work with a focus on improving teaching and learning. During time they have changed the preconditions - the practice architectures – in such a way that they enables a professional learning community. On the other hand unsuccessful schools struggle with finding the right actions to get real improvement come around that affect the learning of the students. A theme in school improvement research is to study the actions of successful schools and accordingly, advice unsuccessful schools or school leaders to take the same actions (Leithwood, Harris & Hopkins, 2019). The objective of this study is to further examine the relationship between actions for sustainable improvement and practice architectures.We do that by returning to a study of a Swedish municipality that performed an extensive school improvement project implementing change agents the years 2009 to 2011. By letting teachers take the role of change agents the preconditions was altered in relation to the role of the principals. And by letting change agents lead professional learning team work new improvement actions were introduced. A change agent’s task is according to Schmuck and Runkel (1994) to design the process of organisational development. The teachers that was selected to be change agents were chosen based on their positive approach to school development. Furthermore several of them were defined as informal leaders in their schools. Within the framework of the project these teachers got an in-service training and at the same time they got an assignment to lead their colleges’ professional learning. Together with the principal, they were responsible for leading their schools development processes (Blossing, 2016).The study use theory of practice architectures (Kemmis and Grootenboer, 2008; Kemmis Wilkinson, Edward-Groves, Hardy and Grootenboer, 2014) in the framing of the research and the analysis of the research data. According to the theory a practice is understood as a socially established cooperative human activity, composed of the sayings, doings and relatings that hang together in a joint project. Different practices are characterised by different discourses (sayings) including the language used to describe, interpret, explain, orientate and justify a specific practice. Furthermore, practices are characterised by how they interact (relatings) among themselves and how they relate to other practices and various artefacts within and without the particular practice. In the same way, there are characteristic actions (doings) that are linked to a practice. Practice architectures constitute the enabling and constraining preconditions for the conduct of a specific practice and they appear in three intersubjective dimensions: the semantic, the physical and the social. In the semantic dimension, cultural-discursive arrangements appear through the language and speech surrounding the specific practice. In the social dimension, social-political arrangements reveal how people relate to each other as well as to artefacts inside and outside the practice. In the physical dimension, material-economic arrangements become visible in the actions and work that take place. Our research questions in this longitudinal study are as follows:1. What arrangements and actions enables and constrains sustainable school improvement? 2. In what way has the prevailing practice architectures affected the role of the change agent?
|
|
| 2. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-
(författare)
-
Aktionsforskning kan stärka det pedagogiska ledarskapet
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rektorn ska utöva pedagogiskt ledarskap, med det är ofta oklart hur det ska förverkligas. I en aktionsforskningsstudie förändrades de deltagande rektorernas förståelse av sin roll som pedagogiska ledare. Resultatet blev ett tydligare fokus på att stödja elevernas lärande via lärarna och att det är ett ledarskap som stärks när det delas av flera. Trots att rektors pedagogiska ledarskap får stor uppmärksamhet har varken begreppet i sig eller hur ledarskapet ska omsättas i praktiken blivit tydligt avgränsat, vilket gör att rektorer lämnas att själva avgöra hur det tillämpas i praktiken. Därför finns anledning att titta närmare på hur ett aktionsforskande förhållningssätt kan bidra till att rektorer förbättrar och stärks i sitt pedagogiska ledarskap.Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
|
|
| 3. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-
(författare)
-
En nyfiken betraktelse av de ökade kraven på skolans vetenskaplighet
- 2016
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstads universitet. - 2002-3979. ; 12:2, s. 103-115
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kommer det sig att tilltron till systematik och vetenskap är så stor i dagens utbildningssystem? Är det så att vetenskap likställds med säker och sann kunskap som kan användas för att komma till rätta med skolans aktuella problem och dilemman? Flera av de reformer som genomförts syftar till att få skolans professionella att inta ett mer vetenskapligt förhållningssätt vilket har bidragit till att intresset för praktikorienterade studier har ökat och att idag är allt fler lärare och rektorer aktiva aktörer i uppbyggnaden av den vetenskapliga forskningen. I arbetet med denna text konstaterar jag att det finns kopplingar att finna mellan den rådande diskursen om skolans vetenskaplighet och kraven på hög måluppfyllelse och goda elevresultat. I en tid då utbildningsnivå betraktas som ett viktigt konkurrensmedel hamnar stort fokus på skolans måluppfyllelse och elevernas resultat och på vilket sätt dessa kan förbättras snabbt och effektivt. Vad sker med undervisningen och skolans ledarskap i kölvattnet efter omvärldens ökade krav på vetenskap och systematik? I dag ligger makten och ansvaret för skolans utveckling till stor del på andra än på skolans professionella. Hur kan den maktbalansen förändras till fördel för lärare och rektorer? Slutligen har jag även reflekterat över hur denna utveckling legat till grund för mitt val av aktionsforskning som vetenskaplig ansats i det egna avhandlingsarbetet.
|
|
| 4. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-, et al.
(författare)
-
Ethical dimensions of school leadership
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- School legislation contains a regulation of school leader’s work, but the law cannot always provide clear answers to how a school leader shall act. A number of ethical considerations are linked to issues that arise (Söderström, 2017). We highlight some of these dilemmas, and the possibilities of developing ethical school leadership. How can school leaders develop an ethically sustainable leadership for and in the future?Theoretical framework: We deduce to Branson´s model of school leaders ethical decisionmaking (Branson, 2010). Ethical decision-making involves considering a decision based on four different perspectives: legal, critical, caring and professional. However, school leaders must develop a personal moral integrity. This encompasses a leader acting empathically, who does good, and is not driven by his own benefit. This entails a leader that is consistent predictable and trustworthy, and a person that can read patterns in life and act with integrity and care for others.
|
|
| 5. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-, et al.
(författare)
-
Rektorer förädlar sitt pedagogiska ledarskap
- 2016. - 1
-
Ingår i: Fångad av praktiken. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789186857172 - 9789186857165 ; , s. 93-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-
(författare)
-
Skola på vetenskaplig grund
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utbildning och skola är ämnen som alltid intresserat många och idag är inget undantag. På den politiska arenan har skolfrågor blivit allt viktigare då partiernas skolpolitik kan vara avgörande för vilket parti människor väljer att rösta på. Att politiker vill vara med och påverka skolors konkreta arbete har märkts bland annat på de senaste årens omfattande reformarbete som på olika sätt inverkat på elevers, lärares och rektorers arbetssituation. Flera av de reformer som genomförts syftar till att få skolans kärnverksamhet mer vetenskaplig och systematisk. En vanligt förekommande uppfattning idag är att avståndet mellan utbildningsvetenskapliga forskningsresultat och det arbete som sker i klassrummen är för långt. En röst som hörs i debatten är att utbildningsvetenskaplig forskning inte baseras på lärares och skolledares äkta behov. Detta har bidragit till att intresset för praktikorienterade studier ökat och att idag är allt fler lärare och skolledare aktiva aktörer i uppbyggnaden av den utbildningsvetenskapliga forskningen. Som grund för denna utveckling verkar det finnas ett antagande om att en ökad vetenskaplighet leder till högre kvalitet på arbetet i skolorna och därmed också högre elevresultat. Denna utveckling är intressant och väcker en del funderingar. Vad innebär en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Hur kommer det sig att tilltron till systematik och vetenskap är så stor idag? Betraktas vetenskap som säkerställd kunskap och därmed en garant för hög måluppfyllelse och goda elevresultat? Men om det inte finns en utan flera olika teoretiska anspråk på vetenskaplighet hur ska då skolans professionella veta vilken vetenskap som fungerar bäst i skolan? Hur utvärderar man om utbildningen vilar på en vetenskaplig grund? Syftet med denna presentation är att diskutera och problematisera den rådande diskursen om vetenskaplighet som ett viktigt verktyg i skolors förbättringsarbete och hur detta påverkat val av ansats i mitt pågående avhandlingsarbete.
|
|
| 7. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-
(författare)
-
Skolförbättring med vetenskaplig grund : Så stärktes ett pedagogiskt ledarskap
- 2019. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Boken riktar sig i första hand till skolledare och lärare som vill förbättra och driva skolans utveckling framåt och den kan användas som en inspiration för att komma igång med ett aktionsforskande arbete. I texten åskådliggörs hur man kan gå till väga genom att läsaren får en inblick i vad som hände när några rektorer undersökte och prövade sitt pedagogiska ledarskap.Aktionsforskningen innebär att systematisk undersöka och pröva olika praktiska dilemman och att bidra till förändring. Efter ett och ett halv år av aktionsforskande samarbete konstateras att arbete genererat kunskap med direkt relevans för ett pedagogiskt ledarskap samtidigt som det bidragit till konkreta förbättringar i praktiken. Istället för att se rektor som skolans solitära pedagogiska ledare visade rektorernas aktioner att det är ett ledarskap som stärks när fler på skolan delar ansvaret. Kortfattat kan det beskrivas som att ordna förutsättningar och villkor för att stödja en lärande och samarbetande praktik på den lokala skolan, med en viljeinriktning mot barns och elevers lärande och utveckling.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-
(författare)
-
Stärkt pedagogiskt ledarskap : Rektorer granskar sin egen praktik
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to generate knowledge about principals´ pedagogical leadership practice. Furthermore, the study aims at generate knowledge of what is happening in a joint action research practice when principals explore a pedagogical leadership. In the study the theory of practice architectures interacts with the choice of methodological orientation and is used to analyse the results. The study is embedded in the Nordic action research tradition. Partnership between universities and practitioners is seen as an important arena for professional development. The results are of importance to the principals who daily work to improve their schools. The students' learning and development appear to be an important and almost obvious component of the principal´s pedagogical leadership practice. The principal's pedagogical leadership is defined as an indirect leadership in which the principal focuses on arranging the conditions for the teachers so that they are given the opportunity to improve their teaching. A pedagogical leader is not just talking about changes, he/she also calls for concrete actions in the school's internal work. The principals´ pedagogical leadership can be described as orchestrating the surrounding arrangement in such a way that they enable a learning and collaborative practice at the school. Part of this orchestration is about supporting forms of cooperation so that good norms and a development-promoting culture are established. The study shows how trustworthy relationships in the groups were absolutely necessary for the participants to be able to change their understanding of the pedagogical leadership. The changes in the joint action research practice have been described as three stages: the establishment stage, the testing stage and the critical stage, where the names of the stages characterize what happened in the groups during different periods of time in the change process. A critical and emancipatory approach was developed in the process.
|
|
| 10. |
- Forssten Seiser, Anette, 1965-, et al.
(författare)
-
To explore a practice
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim of the study is to describe and discuss how the lens of practice architectures can be used to understand and develop the educational practice within the Swedish national school leader programme. Data is derived from a pilot study comprising observations in a group of school leaders attending the programme. Two researchers followed the educator during three days, taking notes in an observation protocol. The focus was on the sayings, doings and relatings being expressed in the practice. In the analysis, the empirical data have been used to make visible how the educational practice is enabled and constrained. The theory of practice architectures (Kemmis & Grootenboer, 2008) is based on an ontology regarding the social world as composed of practices. A practice comes to the fore in sayings, doings and relatings (how the individuals relate within and outside a specific practice). Practice architectures consist of the arrangements that enable and constrain a practice. They are concrete and tangible and they emerge in three intersubjective media: the semantic, the physical and the social dimension. The educational practice in the school leader programme is regarded as part of an ecology of practices (Kemmis et. al., 2014) including the practice of the school leaders learning, the practice of professional learning, etc.
|
|
| 11. |
- Fransisco, Susanne, et al.
(författare)
-
Professional Learning for Critical Praxis in Education.
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper focuses on professional learning that enables and supports critical praxis in education. It draws on three different research projects: a Swedish project that explores a critical action research project where principals and a scholar participated as equal partners, investigating leading; an Australian project that investigated how action research as a form professional learning can support pedagogical middle leading during curriculum reform; and an international project undertaken by academics from Norway, Finland, Sweden and Australia that explores critical praxis in higher education. The research question being addressed in this paper is “what enables and constrains professional learning for critical praxis in education?”There are a range of understandings of the concept of praxis (ref). Kemmis and Smith (2008) identify praxis as “what people do when they take into account all the circumstances and exigencies that confront them at a particular moment and then, taking the broadest view they can of what it is best to do, they act (p.4).” Mahon et al (2018) define critical educational praxis as “a kind of social-justice oriented, educational practice/praxis, with a focus on asking critical questions and creating conditions for positive change (p. 2). In this paper we use this as our working definition of critical educational praxis. We argue that critical educational praxis is an important component in supporting the development of “opportunities for sustainable, peaceful and equitable co-existence that appreciates diversity and diversification under conditions of uncertainty and risk now and in the future
|
|
