| 1. |
- Andreasson, Frida, et al.
(författare)
-
Långsiktiga effekter av skelettjord i Sundsvall
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många faktorer påverkar träd som växer i urban miljö. I denna för träd ofta extrema miljö, speciellt i hårdgjorda ytor, ska dem överleva och frodas. Marken är ofta kompakterad och det är brist på syre, vatten och näring, vilka är livsnödvändiga för träden. På grund av den hårdgjorda ytan sker heller ingen ny tillförsel av organiskt material.För att förbättra förutsättningarna för trädens tillväxt och vitalitet kan man använda sig av skelettjord. I princip består en skelettjordav en större bärande fraktion av skärv (skelett) där man i hålrummen mellan den större fraktionen tillför ett substrat av växtjord. Skelettjorden ökar volymen där trädens rötter kan växa och ger rötterna bättre tillgång på syre, vatten och näring.År 1997 planterade Sundsvall stad Tilia cordata"Erecta"längsmedKöpmansgatan. En del av dessa lindar planterades i en grop med växtjord och en del planterades med tillgång 3m3skelettjord.I denna studie jämför vi storlek och vitalitet hos dessa lindar planterade med och utan skelettjord 17 år efter plantering.Efter dessa 17 år är lindarna som växt med tillgång på skelettjord något större i omkrets, högre samt har en högre, tätare och breddare kronan än lindarna som växt i traditionell planteringsgrop med växtjord. Slutsatsen är att skelettjord ger bättre levnadsförutsättningar för träd i stadsmiljö. Även med en begränsad tillgång på skelettjord, 3m3, har lindarna i Sundvall högre tillväxt och vitalitet i skelettjord än i traditionell jord.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Dahl, Caroline, et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänsternas bidrag till god urban livsmiljö
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster uppmärksammas alltmer som ett viktigt inslag för en hållbar utveckling av städer och samhällen. Dessa handlar inte bara om ett miljö- och biodiversitetsperspektiv, utan också om hur ekosystemen bidrar till människans livsmiljö och stadens attraktivitet, samt de praktiska och rekreativa nyttor som befintlig och anlagd natur kan skapa i den byggda miljön.Denna rapport har tillkommit på Naturvårdsverkets initiativ, vilka också delvis har finansierat den. Arbetet har sammanfallit med ett opinionsbildande projekt, projektlett av Tankesmedjan Movium ochfinansierat av Vinnova, kallat Påverkansplattform för urbana ekosystemtjänster. Båda dessa aktiviteterhar efterfrågat kartläggning av nuläget och redovisningar av lärande exempel, varför vi har valt att arbeta integrerat med aktiviteterna. I rapporten har vi försökt att kombinera generella reflektioner med konkreta exempel. Vi har också valt att hämta lärdomar från såväl praktik som akademi och har bjudit in några av de ledande forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet att utifrån sin forskningshorisont kommentera sådant som vi tycker oss kunna konstatera i praktiken. Det kan i något fall bli motsägelsefullt, men så är också frågan kring ekosystemtjänster i urban miljö komplext beskaffad. Som alla komplext beskaffade frågor hyser den därmed inneboende målkonflikter, åtminstone på ett generellt och övergripande plan.I rapporten konstaterar vi att det är viktigt och grundläggande att ekosystemtjänster behandlas som en tillgång för livsmiljöer i staden, och därmed också för arbetet med att planera, gestalta, anlägga och förvalta dessa miljöer. Utgångspunkten för ett sådant arbete behöver vara platsernas förutsättningar och de förväntningar som vi har på dessa miljöer. Möjligen kan det uppfattas som lite motsägelsefullt för en rapport med namnet ”Ekosystemtjänsteras bidrag till en god urban livsmiljö”, men vi är övertygande om att utgångspunkten för arbetet med ekosystemtjänster bör inte vara ekosystemtjänsterna själva, snarare en ökad platsspecifik kunskap och en ökad tydlighet kring samhällets uttalade målsättningar. Varför inleder vi med ett sådant påstående? Jo, för att påminna om att ekosystemtjänsterna utgår från oss människor och tjänsterna svarar mot våra behov. Det är alltså en slags konsumtion av tjänster som vi pratar om och som i all hållbar konsumtion handlar det om att balansera mellan tillgång och efterfrågan. Vi menar alltså att det inte alltid handlar om att maximera uttaget av en viss ekosystemtjänst, utan det handlar snarare om vilket behov som vi har identifierat på en viss plats eller i ett visst sammanhang samt hur ekosystemtjänsterna kan levererar på den platsen utifrån identifierade behov. Det är måhända en hårfin perspektivförskjutning, men vi menar att tar vi inte med oss detta synsätt in i diskussionen om ekosystemtjänster så befarar vi att vi får ett oönskat överutnyttjande av naturens ”gratistjänster”.Det pågår mycket lovvärt arbete i landet för att hitta system och verktyg som strävar efter att finna helhetssyn och mångfunktionalitet i ekosystemtjänsterna. Det finns dock en risk att verktyg blir väl generella när man försöker att fånga upp alla aspekter av hur man kan arbeta med ekosystemtjänsterna. Då riskerar implementeringsglappen också att bli för stora när generella verktyg ska appliceras på en specifik plats. Att istället lära av hur andra har gjort och ta del av varandras erfarenheter kan då vara ett värdefullt komplement och Naturvårdsverket har därför bett Tankesmedjan Movium att ta fram denna exempelsamling. Vår förhoppning är att denna rapport ska hjälpa stadsbyggnadsprocessens olika aktörer och skeden att förstå nyttan med urban natur och att ta in ekosystemtjänsterna i befintliga arbetssätt och processer.
|
|
| 4. |
- Dimitrova Mårtensson, Linda-Maria, et al.
(författare)
-
Exploring the use of edible and evergreen perennials in living wall systems in the Scandinavian climate
- 2016
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 15, s. 84-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We have performed a field experiment to investigate the survival and vitality of perennial plants in a living wall installed in an industrial area in Malmo, southern Sweden. The main aim of the study was to investigate the possibility of growing edible and evergreen perennial plants in living wall systems in the Scandinavian climate. We conclude that the edible perennial plants Allium schoenoprasum, Calamintha nepeta, and Fragaria vesca are feasible in living wall systems in the Scandinavian climate. Thymus vulgaris is sensitive to the Scandinavian climate, and performed equally poorly in Rockwool panels and in soil-filled containers (controls). We also conclude that the evergreen perennial plant species Chamaecyparis pisifera, Euonymus fortuneii, Euphorbia polychroma, Vinca minor, and Waldsteinia ternata can be grown in green walls, and that the edible evergreen plant Vaccinium vitis-idea is highly suitable for living walls in this climatic region. A. schoenoprasum, C. pisifera, E. fortuneii, I. crenata, L. sylvatica, V. minor, and V. vitis-idea showed 100% survival rates, however, the visual quality of e.g. I. crenata and L. sylvatica was not acceptable for ornamental purposes. (C) 2015 Elsevier GmbH. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Fransson, Ann-Mari
(författare)
-
A Single Incident of Soil P Leaching in a Mature Forest Corresponds to 10 Years of Average Leaching
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Incidental P losses from non-point sources may contribute to eutrophication and to decreased soil fertility. These incidents have been related to heavy rainfall on freshly fertilized agricultural soils and little is known about such incidents on more natural soils or in forests. The aim of this work is to determine if incidents of high P leaching also occur in spruce forests, and if such incidents are of significance in P cycling. We found a peak in the mineral soil solution showing that single events of high P leaching occur. The orthophosphate concentration in the Bf-horizon of the 80-year old spruce forest peaked in the autumn of the second year of a continuous monitoring. The concentration increased by more than 85 times compared to the highest concentration obtained earlier during the sampling. The amount leached during this 6 months peak is 10 times higher than the average annual leaching. This P leaching might be due to a combination of high P deposition/through-fall and a high anion exchange with dissolved-organic-carbon and Cl-. We suggest that single events of high sub-surface P leaching may contribute to the overall P leaching, and might increase with the global warming as more DOC is expected to be released to the soil solution.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fransson, Ann-Mari
(författare)
-
Can silver and other heavy metal concentrations in leaves be used in order to identify tree root intrusion into sewage systems and storm-water drains?
- 2019
-
Ingår i: Arboricultural Journal, The International Journal of Urban Forestry. - : Taylor & Francis. - 0307-1375 .- 2168-1074. ; 41:4, s. 212-225
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a growing awareness of the value of trees for climate adaptation, human health, and biodiversity in urban spaces, and methods for identifying and calculating the benefits of trees have been developed. However, tree roots frequently intrude into sewer pipes and storm-water drains, causing costly damage. Identifying the individual trees that cause damage would be helpful but has proved difficult. There is a need for non-destructive identification of root intruding trees, in order to evaluate the cost and benefits of individual trees. The concentrations of eight heavy metals (silver, gold, cadmium, lead, palladium, rubidium, antimony, and zinc) and of potassium were evaluated in 19 pairs of trees/shrubs in Malmö, southern Sweden. It was found that the concentrations of silver were approximately 28% higher in leaves from trees whose roots had entered sewers than in control trees. Trees whose roots intruded storm-water drains had slightly higher leaf potassium levels, while the concentrations of other elements did not differ from those in control trees. Thus, it may be possible to use the silver concentration in tree leaves to identify individuals with roots intruding into sewer systems. However, considerable differences were found between species, so further tests are required before the method can be adopted in practice.
|
|
| 8. |
- Fransson, Ann-Mari
(författare)
-
Vitalisering av bokar på Hyllie stationstorg
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Målet med denna undersökning är att utvärdera statusen hos de bokar som står på Hyllie Stationstorg i Malmö. En näringsobalans i träden kunde konstateras varpå träden gödslades med lättillgänglig kväve samt långtidsverkande gödsel med mycket fosfor och kalium. Jorden förbättrades med biokol och kompost för att den vattenhållande förmågan skulle förbättras, avdunstningen skulle reduceras och för att jorden skulle behålla näring under en något längre tid. Ett år efter behandlingen sågs inga tecken på en ökad stamtillväxt, skottlängd eller ökad bladyta. Det är dock osannolikt att åtgärderna skulle ge effekt så snabbt. Rent visuellt såg dock träden grönare ut den första säsongen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Haaland, Christine, et al.
(författare)
-
Gröna tak för biologisk mångfald
- 2018
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna tak kan utgöra livsmiljö för många växter och djur om man anlägger taken med detta syfte. I detta Movium Fakta presenteras erfarenheter och resultat från BiodiverCity samt andra relaterade projekt med målsättningen att bidra till ökad kunskap om den potential ett grönt tak kan ha för att främja den biologiska mångfalden.
|
|
| 11. |
- Levinsson, Anna, et al.
(författare)
-
Investigating the relationship between various measuring methods for determination of establishment success of urban trees
- 2017
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 28, s. 21-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Establishment is a key concept in urban forestry but it is currently inconsistently defined and measured. Thus, several different methods are being used to determine establishment success but their consequences and applications are rarely discussed. With this paper we would like to stimulate an increased discussion regarding these concepts both in relation to a theoretical definition but also to their practical use. The problem was approached through an experiment using sweet cherry (Prunus avium L.) and northern red oak (Quercus rubra L.) trees and the most common methods used for determination of establishment success. The trees were studied during the first three years after transplant and the association between the different measuring methods was examined. A Principal Component Analysis showed that terminal and lateral shoot length were strongly correlated, and that midday- and pre-dawn shoot water potential, and stomatal conductance were strongly correlated. We developed an index for nightly recovery of water status, which showed that terminal shoot growth was not related to nightly recovery until the third year after transplanting. Our results suggest that successful tree establishment is determined differently depending on which method is used for determination but that the differences might decrease with time. The lack of a firm definition of the term establishment may complicate communication, both within the scientific community and in practice.
|
|
| 12. |
- Levinsson, Anna, et al.
(författare)
-
Visual assessments of establishment success in urban Prunus avium (L.) and Quercus rubra (L.) in relation to water status and crown morphological characteristics
- 2015
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 14:2, s. 218-224
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessing the establishment of newly planted urban trees is important to ensure that establishmentmanagement is maintained as long as needed. Such assessment is often based on visual appraisal of the post-transplant vitality two or three years after planting. How visual assessments relate to water status in the trees, or which morphological characteristics that are driving forces in such assessments have received limited attention in past research. In this interdisciplinary study, several leaf characteristics, such as leafshape, size and colour were determined on 50 trees each of sweet cherry (Prunus avium L.) and red oak(Quercus rubra L.), transplanted to two Swedish sites three seasons before the study. In addition, shoot length was measured, and crown density, crownshape and die-back were estimated. Visual establishment assessments were performed by professional evaluators, who also completed a questionnaire on their background knowledge and priorities during assessments. The study investigated which of these leaf and crown characteristics had the greatest impact on the assessments. In addition, it compared the characteristics and evaluator assessments against the tree water status, determined by pre-dawn shoot water potential measurements. Visual assessments proved to be unrelated to shoot water potential for both species but, for red oak the assessments were strongly related to leaf colour and leaf shape. Shootwater potential was related to leaf size but not to leaf colour, indicating that one of the most influential parameters for visual assessments of red oak were not well-suited for determining tree establishment success, if defined by water status. The assessments for sweet cherry were best explained by leaf area. Our findings suggest that leaf size is a good indicator of tree establishment and that leaf shape, the character considered least important by tree evaluators, is influential on tree assessments. These findings are important for the development of more accurate tree expert assessments.
|
|
| 13. |
- Sörelius, Helene, et al.
(författare)
-
Klimatsäkrade systemytor för urbana miljöer – referensanläggningar och studier i urban miljö
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en del av projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan; CBI Betonginstitutet (Projektkoordinator, numer RISE/CBI), Statens Väg och Transportforskningsinstitut (VTI), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) – Numer RISE, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Benders, Cementa, NCC, Starka, Stenindustrins forskningsinstitut, Stenteknik, Stockholms stad, Helsingborgs Stad, Uppsala Stad, Göteborgs Stad, Lunds Kommun, Växjö Kommun, Trädgårdsanläggarnas förbund, Movium (SLU), VIÖS, CEC Design, StormTac, Ramböll och Sweco. Projektet bedrivs inom ramen för Vinnovas program ”Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer” och delfinansieras av Vinnova. Resultaten från projektet publiceras på projektets webbplats www.klimatsakradstad.se
|
|
