| 1. |
- Fransson, Per, et al.
(författare)
-
Ultra-hypofractionated versus conventionally fractionated radiotherapy for prostate cancer (HYPO-RT-PC) : patient-reported quality-of-life outcomes of a randomised, controlled, non-inferiority, phase 3 trial
- 2021
-
Ingår i: The Lancet Oncology. - : Elsevier. - 1470-2045 .- 1474-5488. ; 22:2, s. 235-245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The HYPO-RT-PC trial compared conventionally fractionated radiotherapy with ultra-hypofractionated radiotherapy in patients with localised prostate cancer. Ultra-hypofractionation was non-inferior to conventional fractionation regarding 5-year failure-free survival and toxicity. We aimed to assess whether patient-reported quality of life (QOL) differs between conventional fractionation and ultra-hypofractionation up to 6 years after treatment in the HYPO-RT-PC trial.METHODS: HYPO-RT-PC is a multicentre, open-label, randomised, controlled, non-inferiority, phase 3 trial done in 12 centres (seven university hospitals and five county hospitals) in Sweden and Denmark. Inclusion criteria were histologically verified intermediate-to-high-risk prostate cancer (defined as T1c-T3a with one or two of the following risk factors: stage T3a; Gleason score ≥7; and prostate-specific antigen 10-20 ng/mL with no evidence of lymph node involvement or distant metastases), age up to 75 years, and WHO performance status 0-2. Participants were randomly assigned (1:1) to conventional fractionation (78·0 Gy in 39 fractions, 5 days per week for 8 weeks) or ultra-hypofractionation (42·7 Gy in seven fractions, 3 days per week for 2·5 weeks) via a minimisation algorithm with stratification by trial centre, T-stage, Gleason score, and prostate-specific antigen. QOL was measured using the validated Prostate Cancer Symptom Scale (PCSS) and European Organization for Research and Treatment of Cancer Quality-of-Life Questionnaire (EORTC QLQ-C30) at baseline, the end of radiotherapy, months 3, 6, 12, and 24 after radiotherapy, every other year thereafter up to 10 years, and at 15 years. The primary endpoint (failure-free survival) has been reported elsewhere. Here we report QOL, a secondary endpoint analysed in the per-protocol population, up to 6 years after radiotherapy. The HYPO-RT-PC trial is registered with the ISRCTN registry, ISRCTN45905321.FINDINGS: Between July 1, 2005, and Nov 4, 2015, 1200 patients were enrolled and 1180 were randomly assigned (conventional fractionation n=591, ultra-hypofractionation n=589); 1165 patients (conventional fractionation n=582, ultra-hypofractionation n=583) were included in this QOL analysis. 158 (71%) of 223 patients in the conventional fractionation group and 146 (66%) of 220 in the ultra-hypofractionation group completed questionnaires at 6 years. The median follow-up was 48 months (IQR 25-72). In seven of ten bowel symptoms or problems the proportion of patients with clinically relevant deteriorations at the end of radiotherapy was significantly higher in the ultra-hypofractionation group than in the conventional fractionation group (stool frequency [p<0·0001], rush to toilet [p=0·0013], flatulence [p=0·0013], bowel cramp [p<0·0001], mucus [p=0·0014], blood in stool [p<0·0001], and limitation in daily activity [p=0·0014]). There were no statistically significant differences in the proportions of patients with clinically relevant acute urinary symptoms or problems (total 14 items) and sexual functioning between the two treatment groups at end of radiotherapy. Thereafter, there were no clinically relevant differences in urinary, bowel, or sexual functioning between the groups. At the 6-year follow-up there was no difference in the incidence of clinically relevant deterioration between the groups for overall urinary bother (43 [33%] of 132 for conventional fractionation vs 33 [28%] of 120 for ultra-hypofractionation; mean difference 5·1% [95% CI -4·4 to 14·6]; p=0·38), overall bowel bother (43 [33%] of 129 vs 34 [28%] of 123; 5·7% [-3·8 to 15·2]; p=0·33), overall sexual bother (75 [60%] of 126 vs 59 [50%] of 117; 9·1% [-1·4 to 19·6]; p=0·15), or global health/QOL (56 [42%] of 134 vs 46 [37%] of 125; 5·0% [-5·0 to 15·0]; p=0·41).INTERPRETATION: Although acute toxicity was higher for ultra-hypofractionation than conventional fractionation, this long-term patient-reported QOL analysis shows that ultra-hypofractionation was as well tolerated as conventional fractionation up to 6 years after completion of treatment. These findings support the use of ultra-hypofractionation radiotherapy for intermediate-to-high-risk prostate cancer.
|
|
| 2. |
- Andersson, Lars Gustaf, et al.
(författare)
-
Litteratur och film
- 2021
-
Ingår i: Natur & Kulturs Litteraturhistoria. - 9789127149403 ; , s. 658-668
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Brief account of the relationship between film and literature as art form, commodity, technology and cultural phenomenon.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brogren, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Striatal hand deformities in Parkinson's disease - hand surgical perspectives
- 2022
-
Ingår i: Movement Disorders Clinical Practice. - : Wiley. - 2330-1619. ; 9:8, s. 1047-1054
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundThe knowledge about striatal hand deformities (SHD) in Parkinson’s disease (PD), has recently increased but need more attention due to their early impact on dexterity. The focus of clinical studies has been on the staging of SHD severity and neurological features. However, a hand surgical perspective has not been considered.ObjectivesOur purpose was to examine SHD in patients with PD using hand surgical assessmentmethods and the recommended staging of SHD.MethodsIn this observational study, a specialist in neurological physiotherapy examined 100 consecutive PD patients and identified 35 with suspected SHD, who were thenexamined by two hand surgeons. Their hands were clinically evaluated for severity of SHD, according to a previous proposed staging, focusing on metacarpophalangeal (MCP) joint flexion, presence of intrinsic and extrinsic tightness, as well as other hand deformities.ResultsThree kinds of deformities were identified among 35 included patients: surgicaldiagnoses unrelated to PD (n=5), SHD (n=23), and PD related hand deformities with increased extrinsic tightness (n=10); three of these 10 patients had also contralateral SHD, thus are included in SHD group. In addition to previously described MCP joint flexion, swan neck deformity and z-thumb deformity, we found in most hands finger “clefting”, abduction of the little finger and/or an increased intrinsic tightness, indicating pathology of intrinsic muscles of the hand involved in SHD.ConclusionsSHD diagnosed with a modified staging method, including features of intrinsic andextrinsic hand deformities, should be considered in PD to implement early and more accurate treatment
|
|
| 5. |
- Franzén, Markus, et al.
(författare)
-
Urban moth communities suggest that life in the city favours thermophilic multi-dimensional generalists
- 2020
-
Ingår i: Proceedings of the Royal Society of London. Biological Sciences. - : The Royal Society. - 0962-8452 .- 1471-2954. ; 287:1928, s. 1-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biodiversity is challenged worldwide by exploitation, global warming, changes in land use and increasing urbanization. It is hypothesized that communities in urban areas should consist primarily of generalist species with broad niches that are able to cope with novel, variable, fragmented, warmer and unpredictable environments shaped by human pressures. We surveyed moth communities in three cities in northern Europe and compared them with neighbouring moth assemblages constituting species pools of potential colonizers. We found that urban moth communities consisted of multi-dimensional generalist species that had larger distribution ranges, more variable colour patterns, longer reproductive seasons, broader diets, were more likely to overwinter as an egg, more thermophilic, and occupied more habitat types compared with moth communities in surrounding areas. When body size was analysed separately, results indicated that city occupancy was associated with larger size, but this effect disappeared when body size was analysed together with the other traits. Our findings indicate that urbanization imposes a spatial filtering process in favour of thermophilic species characterized by high intraspecific diversity and multi-dimensional generalist lifestyles over specialized species with narrow niches.
|
|
| 6. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
|
|
| 7. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Liess, Antonia, 1975-, et al.
(författare)
-
Ecosystem consequences of boreal lake browning and eutrophication – using mesocoms as tools for food web studies
- 2022
-
Ingår i: Abstract Book. ; , s. 111-111
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With increasing temperatures and precipitation, as well as land use changes in boreal regions, waterbodies are receiving larger inputs of coloured terrestrial humic substances. At the same time, nutrient inputs are increasing. This brownificationin combination with increasing nutrient levels has consequences for the aquatic food web in terms of species composition and energy transfer efficiency. In Lake Bolmen, Sweden’s 7ths largest lake, brownification additionally creates problems for drinkingwater production, since this lake is an important drinking water reservoir of southern Sweden. Lake monitoring data show a clear pattern of increasing brownification in Lake Bolmen over the preceding decades. To understand the consequences ofincreased browning and of increased nutrient inputs for Lake Bolmen’s food web on bacterial production, and phytoplankton and zooplankton species community composition and abundance, we conducted a 6-week mesocosm experiment during summer 2021. Brownification and nutrient ratios were manipulated. Measures of algal pigment concentrations show that browning has strong effects on algal pigment composition and thus probably on algal taxonomic composition. Our results suggest that brownification affects basic producer community composition in lakes, thus possibly changing community composition and biomass of higher trophic levels of the aquatic food web in boreal regions.
|
|
| 10. |
- Lindholm, Beata, et al.
(författare)
-
Gait and balance among people with de novo vs. mild to moderate Parkinson’s disease
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We have investigated how a de novo cohort of people with Parkinson’s disease (PD) differs in terms of balance and gait function as well as frequency of near falls and falls in comparison to a cohort with mild to moderate PD that has been medicated for several years. Preliminary results (Table 1) showed that people with de novo PD have balance and gait impairments and that some have also experienced near falls and falls. On the contrary, the cohort with more advanced disease has significantly fewer motor symptoms, as shown in the UPDRS motor score, compared to those newly diagnosed. This is probably related to successful symptomatic medication in the more advanced cohort. Despite less motor symptoms, those with a more advanced disease performed significantly worse on the balance-demanding tests (i.e., Timed Up and Go, Tandem Gait) and reported more near falls and falls. These results are consistent with previous studies reporting that dopaminergic medication improves motor symptoms, but has less effects on mobility and balance in PD. This indicates a need for balance-promoting efforts from an early stage of the disease.
|
|
| 11. |
- Mustamäki, N, et al.
(författare)
-
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning 2020:1 – Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2019; Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2019; Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2019; Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2019.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Temperatur, siktdjup och salthalt: Miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, i provfiskeområdena har varit relativt stabila sedan början av 2000-talet. Salthalten är naturligt högst i Fjällbacka i Västerhavet och lägst i Holmöarna i Bottniska viken. Längre tidsserier med början under 1960-talet i Kvädöfjärden visar på en ökad övergödning (minskat siktdjup) och en ökad vattentemperatur i området. Dessa förändringar avspeglar både den ökande övergödningen och pågående klimatförändringen i Östersjön. Fisksamhällets struktur och funktion: Fisksamhället i provfiskeområdena påverkas av de lokala miljöbetingelserna och är mer artrikt och diverst i de marina förhållandena i Fjällbacka på Västkusten jämfört med de mer sötvattenspåverkade områdena i Östersjön. I Fjällbacka var provfiskefångsterna av torsk och ål relativt höga under 2019, och ål är även en art för vilken provfiskefångsterna ökat under senare år. I Östersjön finns en generell trend för de tre provfiskeområdena där fångsterna av karpfiskar (framförallt mört) som gynnas av varmare och mer näringsrika vatten har varit höga eller ökande sedan början av 2000-talet. I Holmöarna har även fångsterna av sik ökat och i Torhamn har rovfisken gädda minskat under samma tidsperiod. Abborren är en indikatorart för kustfisksamhällets tillstånd, och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av abborre sedan början av 2000-talet i alla områden i Östersjön. De fångade abborrarnas storlek har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Tillväxt hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens längd vid ålder har generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Reproduktion hos tånglake: Det finns inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion sedan början av 2000-talet, även om förekomsten av onormala yngel observerats i alla provfiskeområden och andelen av dessa under enstaka år överskrider det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. En oroväckande trend är dock en successiv maskulinisering av tånglakeynglen i Fjällbacka och Kvädöfjärden, där proportionen av honyngel minskat sedan början av 2000-talet. Hälsotillstånd hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens hälsotillstånd är negativt påverkade i de undersökta kustområdena. Det finns dock tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Den tidigare tidstrenden med minskningen av relativ gonadvikt hos abborrhonor (GSI) har avstannat, men GSI under de senaste åren är fortfarande ca 30 % lägre än i början av tidsperioden. GSI kan påverkas av att fiskens tillväxt ökat, av flera olika miljöfaktorer, samt även av exponering för miljögifter som påverkar könsmognaden och fortplantningen. Den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, men aktiviteten under senare år ligger fortfarande på en högre nivå än i början av tidsperioden. Detta tyder på att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAHer eller ämnen med dioxinlik effekt. Starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna GR och katalas indikerar även att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre och tånglake av båda könen. Dessutom observeras hos abborren och tånglaken tecken på påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning. Metaller och organiska miljögifter i abborre och tånglake: Flertalet metaller, pesticider och PCB:er visar inga tydliga trender från början av 2000-talet hos varken abborre eller tånglake, men det finns en del undantag. Kvicksilver ökar i abborre men minskar i tånglake. Sett över hela mätserien, från 1980, så minskade halterna av kvicksilver i abborre fram till slutet av 1990-talet för att därefter öka igen. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Hos abborre ses en indikation på minskande blyhalter i alla provfiskeområden och halterna ligger under EU:s gränsvärde. Halterna av koppar ökar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden HCB ökar i abborre i Holmöarna och en ökning indikeras även i Kvädöfjärden. Liksom för kvicksilver, har halterna av HCB minskat från tidsseriens början (mitten av 1980-talet) fram till början av 2000-talet, för att därefter öka igen. Halterna ligger under EU:s gränsvärde. Pesticiderna DDE och α-HCH visar inga förändringar. För PCB ses inga tydliga trender men en indikation på minskning ses i abborre i Holmöarna för PCB-118 och PCB-153. Halterna av PCB-153 är under gränsvärdet medan halterna av PCB-118 ligger över gränsvärdet i tånglake i Fjällbacka. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i referensområdena: Utvecklingen av de studerade fisksamhällena visar en tydlig påverkan från övergödning och klimatförändring, och de ökande fångsterna av karpfisk i områdena i Östersjön indikerar en icke önskvärd utveckling ur ett ekosystemperspektiv. Det finns även positiva signaler i att fångsterna av ål i Fjällbacka, gös i Kvädöfjärden och sik i Holmöarna ökar. Oroväckande för ekosystemets struktur och funktion, samt dess förmåga att bidra med viktiga ekosystemtjänster är de vikande fångsterna av gädda i Torhamn och tendensen till minskade fångster av nyckelarten abborre i alla områden. Vad dessa förändringar grundar sig i är inte klarlagt, men ökad predation från säl, skarv och storspigg är faktorer som kan bidra till det observerade tillståndet. Att abborrens storlek och tillväxt samtidigt ökar tyder på goda förutsättningar för artens populationsutveckling, och indikerar samtidigt att fisketrycket i de undersökta områdena inte är förhöjt. Det kan heller inte uteslutas att den ökade tillväxten hos abborre kan vara kopplad till en minskad inomartskonkurrens då det finns en indikation att förekomsten av abborre minskar i alla områden. Den minskande förekomsten av abborre kan möjligen även kopplas till att fiskens hälsostatus inte är tillfredställande i provfiskeområdena. Ett flertal hälsovariabler uppvisar förändringar och en tydlig påverkan på fiskens hälsa. Utöver inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader (bara hos abborre), observeras ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar samtpåverkad saltreglering och ämnesomsättning. Förändringarna visar att flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade och det kan inte uteslutas att orsaken kan vara att fisken är exponerad för kemiska ämnen. Vilka ämnen detta är och hur det observerade hälsotillståndet för fisken kopplar till andra miljöförändringar är inte klarlagt, då halterna av de flesta av de undersökta miljögifterna minskar eller är oförändrade över tid. Ökande halter ses dock av kvicksilver och pesticiden HCB i abborre sedan 2002, men inte i tånglake. Detta skulle kunna tyda på förändringar i födoväven och i arternas födoval. Halterna av koppar ökar i abborre både från Holmöarna och Kvädöfjärden och i tånglake från Kvädöfjärden. Detta skulle kunna bero på den ökade användningen av båtbottenfärger innehållandes koppar under de senaste 10 åren, men andra förklaringar är också möjliga. Den pågående maskuliniseringen av tånglakeynglen i Fjällbacka och den periodvis höga andelen av onormala yngel är ytterligare en indikation på att tillståndet i våra kustfisksamhällen inte är tillfredställande. Orsaken bakom detta är inte klarlagt.Det är oroande att de observerade förändringarna sker i referensområden som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, utöver andra bakomliggande miljöfaktorer såsom övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och förändringarna som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
| 12. |
- Mustamäki, Noora, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2021:1 Ringhals-Vendelsö, 1976–2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Provfisket i Vendelsö visar på en förändring i fisksamhället sedan 1976 mot en större dominans av mesopredatorer. Samtidigt har fångsten av tånglake och skrubbskädda minskat under de senaste tio åren. Strandkrabban är också en art som har ökat sedan mitten av 70-talet. Resultat av studier på tånglakens reproduktion tyder på att denna inte är påverkad. Studier på hälsotillståndet hos tånglake vid Vendelsö har bara utförts sedan 2018, men resultaten visar ett mycket likartat hälsotillstånd som i andra referensområden där tånglakens hälsa har studerats över en längre tid. I dessa är flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken negativt påverkade, även om den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Det är inte sannolikt att hälsotillståndet hos tånglaken i Vendelsö är kopplat till kärnkraftindustrin, utan resultaten påvisar en mer generell och omfattande försämring av fiskens hälsa längs våra kuster. Halterna av de flesta analyserade miljögifterna i sill i det närliggande området Fladen är idag på en lägre nivå jämfört med 1980-90-talen. Undantaget är kvicksilver som ligger på en hög nivå.
|
|
| 13. |
- Näslund, Erik, et al.
(författare)
-
Oxygen saturation in intraosseous sternal blood measured by CO-oximetry and evaluated non-invasively during hypovolaemia and hypoxia - a porcine experimental study
- 2023
-
Ingår i: Journal of clinical monitoring and computing. - : Springer. - 1387-1307 .- 1573-2614. ; 37, s. 847-856
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: This study intended to determine, and non-invasively evaluate, sternal intraosseous oxygen saturation (SsO2) and study its variation during provoked hypoxia or hypovolaemia. Furthermore, the relation between SsO2 and arterial (SaO2) or mixed venous oxygen saturation (SvO2) was investigated.METHODS: Sixteen anaesthetised male pigs underwent exsanguination to a mean arterial pressure of 50 mmHg. After resuscitation and stabilisation, hypoxia was induced with hypoxic gas mixtures (air/N2). Repeated blood samples from sternal intraosseous cannulation were compared to arterial and pulmonary artery blood samples. Reflection spectrophotometry measurements by a non-invasive sternal probe were performed continuously.RESULTS: At baseline SaO2 was 97.0% (IQR 0.2), SsO2 73.2% (IQR 19.6) and SvO2 52.3% (IQR 12.4). During hypovolaemia, SsO2 and SvO2 decreased to 58.9% (IQR 16.9) and 38.1% (IQR 12.5), respectively, p < 0.05 for both, whereas SaO2 remained unaltered (p = 0.44). During hypoxia all saturations decreased; SaO2 71.5% (IQR 5.2), SsO2 39.0% (IQR 6.9) and SvO2 22.6% (IQR 11.4) (p < 0.01), respectively. For hypovolaemia, the sternal probe red/infrared absorption ratio (SQV) increased significantly from baseline (indicating a reduction in oxygen saturation) + 5.1% (IQR 7.4), p < 0.001 and for hypoxia + 19.9% (IQR 14.8), p = 0.001, respectively.CONCLUSION: Sternal blood has an oxygen saturation suggesting a mixture of venous and arterial blood. Changes in SsO2 relate well with changes in SvO2 during hypovolaemia or hypoxia. Further studies on the feasibility of using non-invasive measurement of changes in SsO2 to estimate changes in SvO2 are warranted.
|
|
| 14. |
- Rautio, Elina, et al.
(författare)
-
Implantable cardioverter defibrillator and cardiac resynchronization treatment in people with type 2 diabetes: a comparison with age- and sex matched controls from the general population
- 2024
-
Ingår i: CARDIOVASCULAR DIABETOLOGY. - 1475-2840. ; 23:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundIncreased risk of severe tachyarrhythmias is reported in patients with type 2 diabetes mellitus (T2DM). The aim of this study was to explore if treatment with cardiac implantable electronic device (CIED) such as implantable cardioverter defibrillator (ICD), cardiac resynchronization therapy- pacemaker and -defibrillator (CRT-P/CRT-D) differed in patients with vs. without T2DM. A secondary aim was to identify patient characteristics indicating an increased CIED treatment.Method416 162 adult patients with T2DM from the Swedish National Diabetes Registry and 2 081 087 controls from the Swedish population, matched for age, sex and living area, were included between 1/1/1998 and 31/12/2012 and followed until 31/12/2013. They were compared regarding prevalence of ventricular tachycardia (VT) at baseline and the risk of receiving a CIED during follow-up. Multivariable Cox regression analysis was performed to estimate the risk of CIED-treatment and factors identifying patients with such risk.ResultsVentricular fibrillation (VF) (0.1% vs 0.0004%) and (VT) (0.2% vs. 0.1%) were more frequent among patients with T2DM compared to controls. CIED-treatment was significantly increased in patients with T2DM both in unadjusted and adjusted analyses. HR and 95% CI, after adjustment for sex, age, marital status, income, education, country of birth, coronary artery disease and congestive heart failure, were 1.32 [1.21-1.45] for ICD, 1.74 [1.55-1.95] for CRT-P and 1.69 [1.43-1.99] for CRT-D. Blood-pressure and lipid lowering therapies were independent risk factors associated to receiving CIED, while female sex was protective.ConclusionsAlthough the proportion of VT/VF was low, patients with T2DM had a higher prevalence of these conditions and increased risk for treatment with CIED compared to controls. This underlines the importance of recognizing that T2DM patients have an increased need of CIED.
|
|
| 15. |
- Sunde, Johanna, et al.
(författare)
-
Century-long butterfly range expansions in northern Europe depend on climate, land use and species traits
- 2023
-
Ingår i: Communications Biology. - : Nature Publishing Group. - 2399-3642. ; 6:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change is an important driver of range shifts and community composition changes. Still, little is known about how the responses are influenced by the combination of land use, species interactions and species traits. We integrate climate and distributional data for 131 butterfly species in Sweden and Finland and show that cumulative species richness has increased with increasing temperature over the past 120 years. Average provincial species richness increased by 64% (range 15-229%), from 46 to 70. The rate and direction of range expansions have not matched the temperature changes, in part because colonisations have been modified by other climatic variables, land use and vary according to species characteristics representing ecological generalisation and species interactions. Results emphasise the role of a broad ecological filtering, whereby a mismatch between environmental conditions and species preferences limit the ability to disperse and establish populations in emerging climates and novel areas, with potentially widespread implications for ecosystem functioning. Century-long data on climate and butterfly distribution show that species richness has increased with increasing temperature, and that the rate and direction of range expansions are influenced by land use, species interactions and species traits.
|
|
| 16. |
|
|
